Friskolornas riksförbund har granskat kommunernas yttrande i de socialdemokratiskt styrda kommuner där en friskola under 2014 blev prövad och godkänd av Skolinspektionen. I 80 procent av fallen skulle en friskolestart stoppas av ett kommunalt veto.
För att visa effekterna av ett kommunalt veto har vi tittat på de socialdemokratiskt styrda kommuner där en friskola under 2014 blev prövad och godkänd av Skolinspektionen att starta verksamhet. Totalt rör det sig om 16 skolor fördelade på 12 kommuner där Socialdemokraterna har posten som kommunstyrelsens ordförande och en kommun där Socialdemokraterna ingår i majoriteten. Vi har granskat de yttranden som kommunerna gett till Skolinspektionen i ansökningsprocessen.
I 80 procent av fallen rekommenderar S-styrda kommuner Skolinspektionen antingen att avstyrka ansökan eller så har man enbart yttrat sig negativt om en etablering av en ny friskola i deras kommun.
Vi har också gjort en rundringning till 36 Socialdemokratiska kommunalråd runt om i landet. Vi frågade dem om synen på ett kommunalt veto och vad som skulle påverka dem att säga ja respektive nej till en friskola som önskar etablera sig i deras kommun. 35 av 36 svarade att de vill ha ett ökat inflytande över friskolors etablering.
Det finns olika förklaringar till varför de i högre grad vill kontrollera etableringen av friskolor. Motstånd mot vinstsyftande skolor var en av anledningarna. 17 av de 36 kommunalpolitikerna var skeptiska till att låta vinstsyftande/vinstutdelande skolor bedriva verksamhet. Ett svar lyder att man ”ogillar vinster i den delen av välfärden som handlar om skola”.