Alla kommuner har elever som går i friskolor
Det finns fristående förskolor i 245 av landets 290 kommuner. Fristående grundskolor finns i 186 kommuner och fristående gymnasieskolor i 97 kommuner. Kommunala förskolor och grundskolor finns i samtliga 290 kommuner. 255 kommuner har kommun- eller regiondriven gymnasieskola. Även kommuner som inte har en friskola kan ha elever i friskolor i en annan kommun.[1]
Ill. 1. Antal kommuner med fristående och offentliga skolor.
Ill. 2. Andel barn/elever i fristående verksamheter (Skolverket, 2023).[3]
Uppgifterna om antalet förskolor – gäller hela detta kapitel – är osäkra. Det finns ingen nationell förteckning över dem, eftersom de är en kommunal angelägenhet. Skolverket arbetar för att skapa en komplett förteckning. 2022 har en verksamhetskod införts för varje förskola. Under 2023 planeras ytterligare steg för att säkra uppgifter om bland annat förskolans namn, som hittills rapporterats av varje förskola var för sig och därför uttrycks lite olika från år till år, i vissa fall. Förskolor som tillhör samma ”huvudman”/ägare ges ibland namn som gör att samhörigheten med ägarens andra förskolor inte kan identifieras.
Fördelning av skolor – 1 av 4 är fristående
Det finns 4 193 fristående förskolor och skolor i Sverige. Det är 24 procent av de totalt 17 602 svenska förskolorna och skolorna. 2 770 (30 procent) av de 9 310 förskolorna är en fristående verksamhet. 831 (18 procent) av de 4 719 grundskolor och 466 (36 procent) av de 1295 gymnasieskolor är fristående.[2]
Fristående skolor är ofta små. Knappt var tredje fristående grundskola (31 procent) har färre än 100 elever. Av de fristående gymnasieskolorna har drygt var femte (21 procent) färre än 100 elever. Fristående grundskolor har i genomsnitt 235 elever per skolenhet, kommunala skolor har 267. Fristående gymnasieskolor har 244 elever per skolenhet i genomsnitt, kommunala 302.[4]
Fördelning av barn och elever – 1 av 5 i fristående verksamhet
Mer än 417 000 barn och elever går i en fristående för-, grund-, eller gymnasieskola. Det är 19,9 procent av drygt 2 miljoner barn och elever i svenska förskolor och skolor.
I förskolan går 21 procent, 108 992 barn, i en fristående verksamhet (totalt 509 168 barn). Motsvarande siffra för grundskolan[5] är 16 procent, 194 629 elever (totalt 1 229 072 elever), och för gymnasieskolan 31 procent, 113 931 elever (totalt 364 431 elever).[6]
Både antal och andel elever som går i fristående grundskolor har ökat de senaste 20 åren, från 6 procent till 16 procent.
Ill. 3. Andel elever i kommunal respektive fristående grundskola (Skolverket, 2023).[7]
Ill. 4. Andel elever i grundskolan summerat och andel åk 9 (Skolverket, 2023).[9]
Samtidigt gick hela 21 procent av de grundskoleelever som gick ut årskurs 9 år 2023 i en friskola. Att välja den skola som är närmast, ofta en kommunal, faller sig naturligt i lägre åldrar. Ju äldre en elev blir desto större blir området med fler skolalternativ, där en elev kan tänkas gå.[8]
92 procent av eleverna i fristående grundskolor gick 2022/2023 i skolor med allmän inriktning.[10] 5 procent går i konfessionella skolor och 3 procent i waldorfskolor.[11] Det fanns 55 grundskolor och fem gymnasieskolor med konfessionell inriktning, varav 51 grundskolor hade kristen inriktning, en judisk och tre muslimska samt fem gymnasieskolor med kristen inriktning.[12] Skolor med konfessionell inriktning måste, senast 1 juli 2023, anmäla detta till Skolinspektionen.[13]
Undervisningen – det som sker på lektionerna – ska vara icke- konfessionell i alla skolor. Det gäller både offentliga och fristående skolor. Men för fristående skolor gäller att utbildningen i övrigt får ha en konfessionell inriktning. Deltagandet i konfessionella inslag ska i dessa fall vara frivilligt.[14]
Ill. 5. Andel barn och elever i enskilda för- grund- och gymnasieskolor per kommun (Skolverket, 2024).
I de fristående gymnasieskolorna gick 64 procent av eleverna ett högskole- förberedande program, 29 procent ett yrkesprogram och 6 procent ett introduktionsprogram för att elever som inte är behöriga ska bli behöriga. Motsvarande siffror för kommunala gymnasieskolor var 60 procent ett högskoleförberedande program, 28 procent ett yrkesprogram och 12 procent ett introduktionsprogram.[16]
De fristående gymnasierna har ökat sin andel med i genomsnitt 0,5 procentenhet per år under de tio senaste åren, dubbelt så mycket på det Estetiska programmet och tre gånger så mycket på Naturbruksprogrammet och några Introduktionsprogram. De enda program som de kommunala skolorna ökat sina marknadsandelar inom är Humanistiska programmet och Industritekniska programmet.[17]
Ill. 6. Fördelning av elever i fristående grundskolor per inriktning på skolan.[15]
Ill. 7. Antal huvudmän[18] som driver för-, grund- och gymnasieskolor fördelat på hur många skolenheter de har (Skolverket, 2023).[19]
Storlek och bolagsform – de flesta fristående huvudmän har en eller två enheter
De flesta huvudmän som driver fristående för-, grund- eller gymnasieskola har endast en eller två enheter. Inom förskolan har 98 procent av huvudmännen endast en eller två enheter, 95 procent har en eller två enheter inom grundskolan och 85 procent av huvudmännen en eller två enheter inom gymnasiet.
Observera att denna uppställning av huvudmän inte går att stämma av mot avsnittet De största ägarna i slutet av denna rapport, eftersom en ägare kan äga flera huvudmän – både stora och små. En ägare kan sålunda äga flera huvudmän med både en, två och flera enheter, vilket framgår av avsnittet De största ägarna.
14 huvudmän med fler än fem enheter inom förskolan (0,7 procent av antalet förskole-”huvudmän”) äger 19,0 procent av antalet förskoleenheter, elva huvudmän med fler än fem enheter inom grundskolan (2,0 procent av antalet grundskolehuvudmän) äger 24,0 procent av antalet grundskolor och 14 huvudmän med fler än fem enheter inom gymnasieskolan (6,7 procent av antalet gymnasiehuvudmän) äger 47,4 procent av antalet gymnasier.
Ägarkoncentrationen är med andra ord störst inom gymnasieskolan och lägst inom förskolan. För distinktionen mellan ägare och huvudman, se avsnittet Vad är en huvudman och vad innebär det, se sida 77.
Ill. 8. Antal fristående huvudmän inom respektive skolform med fler än fem enheter, deras andel av antalet huvudmän och av antalet enheter.[20]
46 procent av de fristående förskolorna drivs som bolag och där gick 60 procent av förskolebarnen.[21]
Ill. 9. Antal förskoleenheter och inskrivna barn efter driftsform resp. juridisk form 2014–2022 (Skolverket, 2023).
** Aktiebolag, enkla bolag, handelsbolag, kommanditbolag
*** Ekonomiska föreningar, ideella föreningar och registrerade trossamfund
I grundskolan är andelen fristående skolor som drivs som aktiebolag 63 procent och andelen elever i fristående grundskolor som går i en bolagsdriven skola är 75 procent.
Ill. 10. Skolenheter och elever i grundskola och internationella skolor läsåren 2017/2018– 2022/2023 (Sveriges Officiella Statistik, 2023).
* Ekonomiska och ideella
** Handelsbolag och trossamfund
Störst andel aktiebolag finns i gymnasieskolan, där drivs 89 procent av skolorna som aktiebolag. I dessa skolor gick 90 procent av friskoleeleverna.
Ill. 11. Skolor och elever i fristående gymnasieskolor per associationsform (Skolverket, 2023).
* Ideella
** Handelsbolag och Ekonomiska föreningar
Av alla grund- och gymnasieskolor drivs 72 procent som aktiebolag och där gick 79 procent av eleverna.[22]
Ill. 12. Skolor och elever i fristående grund- och gymnasieskolor per associationsform (Skolverket, 2023. Läsåret 2022/2023).
*Handels-, kommanditbolag och trossamfund
Elevernas bakgrund – högre andel elever med utländsk bakgrund i friskolor
29 procent av eleverna i fristående grundskolor hade utländsk bakgrund 2022/2023. I kommunala grundskolor var motsvarande siffra 27 procent.[23] I fristående gymnasieskolor hade 30 procent av eleverna utländsk bakgrund, i kommunala skolor 23 procent.[24]
Skillnaderna i elevernas socioekonomiska bakgrund minskar över tid mellan fristående och kommunala grundskolor. Allt fler elever har minst en förälder med eftergymnasial utbildning.[25] I grundskolan har 72 procent av eleverna i fristående skolor föräldrar med eftergymnasial utbildning. I kommunala grundskolor är motsvarande siffra 60 procent.[26] I gymnasieskolan har 61 procent av eleverna i fristående skolor föräldrar med eftergymnasial utbildning. I kommunala är samma siffra 63 procent.[27]
Ill. 14. Elevernas socioekonomiska bakgrund 2022/2023 jämfört med tidigare (Skolverket, 2023).
Andelen elever med utländsk bakgrund har minskat i kommunala gymnasieskolor med 10 procentenheter under de fem senaste åren och andel elever med föräldrar med eftergymnasial utbildning har ökat med 2 procentenheter mer i kommunala gymnasieskolor än i fristående.[28]
Ill. 13. Elevernas socioekonomiska bakgrund 2022/2023 (Skolverket, 2023).
Ovananstående diagram visar utvecklingen över de tre senaste åren.
Under 2000-talet har andelen elever med utländsk bakgrund ökat från 15 till 26 procent i grundskolan.
Inom gruppen elever med utländsk bakgrund är det framför allt andelen som invandrat efter skolstart som ökat i grundskolan under 2000-talet. De har de senaste åren utgjort 36 procent av gruppen elever med utländsk bakgrund i årskurs 9.
Ill. 15. Elever med utländsk bakgrund i grundskolan fördelade på var de är födda, åk 9, 1993–2023.[29]
Ill. 16. Genomsnittlig invandringsålder för utrikes födda åk 9 elever, 1998–2023 (Skolverket, 2023).
Det har stor betydelse för skolresultaten hur gamla de utlandsfödda barnen är när de invandrat till Sverige. Ju senare en elev invandrat desto färre år har eleven på sig att klara målen. Den genomsnittliga invandringsåldern ökade fram till 2016, men minskade sedan, och var 2023 fortfarande 8,0 år det vill säga när eleven går i årskurs 2.
Ill. 17. Andel elever berättigade till modersmålsundervisning samt andel i behov av särskilt stöd (Skolverket, 2023).
Andel elever berättigade till modersmålsundervisning samt i behov av särskilt stöd
I både fristående och kommunala grundskolor är 28 procent av eleverna berättigade till undervisning i modersmål. 18,2 procent av eleverna i fristående grundskolor deltar i undervisning i modersmål. Det är 65 procent av dem som är berättigade. I kommunala skolor deltar 15,7 procent av eleverna, vilket motsvarar 55 procent av dem som är berättigade.
Andelen elever i behov av särskilt stöd (som har ett upprättat åtgärdsprogram) är i fristående skolor 5,4 procent och i kommunala skolor 6,0 procent. Samtidigt är det en större andel av eleverna i fristående skolor som ges enskild undervisning.[30]
Referenser
[1] Tabell 1: Förskole- och skolenheter/fritidshem. Barn/elever läsåret 2022/2023 (Sveriges Officiella Statistik, 2023).
[2] Tabell 1: Förskole- och skolenheter/fritidshem. Barn/elever läsåret 2022/2023 (Sveriges Officiella Statistik, 2023).
[3] Tabell 1: Förskole- och skolenheter/fritidshem. Barn/elever läsåret 2022/2023 (Sveriges Officiella Statistik, 2023).
[4] Grundskolan – Antal elever per årskurs, läsåret 2022/2023 och Gymnasieskolan – Antal elever, läsåret 2022/2023 (Skolverket, 2023).
[5] Inklusive förskoleklass.
[6] Samtliga skolformer och fritidshem – Barn/elever – Riksnivå, Tabell 1: Förskole- och skolenheter/fritidshem. Barn/elever läsåret 2022/2023 (Sveriges Officiella Statistik, 2023).
[7] Tabell 2 A: Skolenheter och elever läsåren 2017/18–2022/2023 (Sveriges Officiella Statistik, 2023).
[8] Antal elever per årskurs, läsåret 2022/2023 (Skolverket, 2023).
[9] Tabell 1: Förskole- och skolenheter/fritidshem. Barn/elever läsåret 2022/2023 (Sveriges Officiella Statistik, 2023) och Grundskolan – Antal elever per årskurs (Skolverket, 2023).
[10] Här ingår skolor med särskild profil, såsom pedagogisk-, språklig- eller ämnesprofil.
[11] Tabell 2 G: Skolenheter och elever läsåret 2022/2023, fristående skolenheter (Sveriges Officiella Statistik, 2023).
[12] Skolenhetsadresser okt 2023.
[14] 1 6–7 §§ Skollagen.
[15] Tabell 2 G: Skolenheter och elever läsåret 2022/2023, fristående skolenheter (Sveriges Officiella Statistik, 2023).
[16] Gymnasieskolan – Antal elever som började 2011 eller senare, per program 2022 Huvudman (Skolverket, 2023).
[17] Gymnasieskolan – Antal elever som började 2011 eller senare, per program, Siris (Skolverket 2023).
[18] Begreppet ”huvudman” används inte i förskolan, utan uppgiften avser antal varumärken/ägare och bör därmed betraktas som osäker.
[19] Uppgifter om förskolor 2022 (Skolverket, 2023), Grundskolan – Antal elever per årskurs 2022/2023 (Skolverket, 2023) och Gymnasieskolan – Antal elever 2022/2023 (Skolverket, 2023).
[20] Uppgifter om förskolor 2022 (Skolverket, 2023), Grundskolan – Antal elever per årskurs 2022/2023 (Skolverket, 2023) och Gymnasieskolan – Antal elever 2022/2023 (Skolverket, 2023).
[21] Tabell 3: Antal förskoleenheter och inskrivna barn efter driftsform juridisk form 2014–2022 (Sveriges Officiella Statistik, 2023).
[22] Tabell 2 A: Skolenheter och elever läsåren 2017/18–2022/2023 (Sveriges Officiella Statistik, 2023).
[23] Tabell 11 A: Elever i grundskola per årskurs och huvudman redovisade efter svensk och utländsk bakgrund samt kön, läsåret 2022/2023 (Sveriges Officiella statistik, 2023).
[24] Gymnasieskolan – Antal elever som började 2011 eller senare, per program / Nationella program, läsåret 2022/2023 (Skolverket, 2023).
[25] Tabell 11 B: Elever i grundskola per årskurs samt huvudman redovisade efter föräldrarnas högsta utbildningsnivå samt kön, läsåret 2022/2023 (Sveriges Officiella statistik, 2023).
[26] Tabell 11 B: Elever i grundskola per årskurs samt huvudman redovisade efter föräldrarnas högsta utbildningsnivå samt kön, läsåret 2022/2023 (Sveriges Officiella statistik, 2023).
[27] Gymnasieskolan – Antal elever som började 2011 eller senare, per program / Nationella program, läsåret 2022/2023 (Skolverket, 2023).
[28] Gymnasieskolan – Antal elever som började 2011 eller senare, per program / Nationella program, läsåret 2022/2023 (Skolverket, 2023).
[29] Tabell 1A: Elever som avslutat årskurs 9 läsåren 2018/19–2022/2023 (Sveriges officiella statistik, 2022).
[30] Grundskolan – Elever – Riksnivå, Tabeller 8A, 9B och 9C (Sveriges Officiella Statistik, 2023).