Skolor och elever

Alla kommuner har elever som går i friskolor

Det finns fristående förskolor i 249 av landets 290 kommuner.(4) Fristående grundskolor finns i 186 kommuner och fristående gymnasieskolor i 97 kommuner.(5) Kommunala förskolor och grundskolor finns i samtliga 290 kommuner. 250 kommuner har kommun- eller regiondriven gymnasieskola. Även kommuner som inte har en friskola kan ha elever i friskolor i en annan kommun.

 

Fördelning av skolor – 1 av 4 är fristående

Det finns drygt 4 100 fristående förskolor och skolor i Sverige. Det är 26 procent av de totalt knappt 16 000 svenska förskolorna och skolorna. 2 801 (29 procent) av de 9 750 förskolorna är en fristående verksamhet. 834 av
4 876 (17 procent) grundskolor och 456 av 1 307 (35 procent) gymnasieskolor är fristående. (6)

 

Figur 1. Andel barn/elever i fristående verksamheter (Skolverket, 2020).

 

Fristående skolor är ofta små. Mer än var tredje fristående grundskola
(33 procent) har färre än 100 elever. Av de fristående gymnasieskolorna har
drygt var femte (21 procent) färre än 100 elever. (7) Fristående grundskolor
har i genomsnitt 222 elever per skolenhet, kommunala skolor har 256.
Fristående gymnasieskolor har 231 elever per skolenhet i genomsnitt,
kommunala
294.(8)

 

Fördelning av barn och elever – 1 av 5 i fristående verksamhet

Drygt 400 000 barn och elever går i en fristående förskola eller skola. Det är
19 procent av drygt 2 miljoner barn och elever i svenska förskolor och skolor.

I förskolan går 21 procent, knappt 108 000 barn, i en fristående verksamhet.
Motsvarande siffra för grundskolan (9) är 15 procent, drygt 186 000 elever, och
för gymnasieskolan 29 procent, knappt 106 000 elever.(10)

Både antal och andel elever som går i friskolor har ökat de senaste 20 åren,
från 3 procent till 15 procent.

 

Figur 2. Andel elever i kommunal respektive fristående grundskola (Skolverket, 2020)

 

Samtidigt gick 20 procent av de grundskoleelever som gick ut årskurs 9 år
2020 i en friskola. Att välja den skola som är närmast, ofta en kommunal,
faller sig naturligt i lägre åldrar. Ju äldre en elev blir desto större blir området
med fler skolalternativ, där en elev kan tänkas gå.(11)

 

Figur 3. Andel elever i grundskolan summerat och andel åk 9 (Skolverket, 2020).

 

91 procent av eleverna i fristående grundskolor gick 2019/20 i skolor med
allmän inriktning.(12) 6 procent går i konfessionella skolor och 3 procent i
waldorfskolor.(13) Det finns 63 grundskolor och sex gymnasieskolor i Sverige
som har konfessionell inriktning, varav 60 har kristen och sju har muslimsk
inriktning.(14)

 

Figur 4. Fördelning av elever i fristående grundskolor per inriktning på skolan
(Skolverket, 2020).

 

I de fristående gymnasieskolorna går 63 procent av eleverna ett högskoleförberedande program, 30 procent ett yrkesprogram och 7 procent ett introduktionsprogram. Motsvarande siffror för kommunala gymnasieskolor var
57 procent ett högskoleförberedande program, 28 procent ett yrkesprogram
och 15 procent ett introduktionsprogram.(15)

 

Storlek och bolagsform – 95 procent har en eller två enheter

Av de aktörer (16) som driver fristående för-, grund- eller gymnasieskola har
95 procent endast en eller två enheter. 87 procent driver bara en enhet. Det
är 18 aktörer (0,6 procent av alla) som driver fler än 10 enheter. De driver
knappt 10 procent av förskole- och skolenheterna.

Inom förskola har 88 procent av aktörerna bara en enhet. Inom grundskola
och gymnasieskola är det 88 respektive 78 procent.(17)

 

 

70 procent av alla grund- och gymnasieskolor drivs som aktiebolag och där
går 77 procent av eleverna.

 

 

Störst andel aktiebolag finns i gymnasieskolan, där drivs 87 procent av
skolorna som aktiebolag. I dessa skolor går 87 procent av friskoleeleverna.

 

 

I grundskolan är andelen fristående skolor som drivs som aktiebolag 61
procent och andelen elever i fristående grundskolor som går i en bolagsdriven
skola är 72 procent.

 

 

43 procent av de fristående förskolorna drivs som bolag och där går 57
procent av förskolebarnen.(19)

 

 

Elevernas bakgrund – högre andel elever med
utländsk bakgrund i friskolor

27 procent av eleverna i fristående grundskolor hade utländsk bakgrund
2019/20. I kommunala grundskolor var motsvarande siffra 26 procent. I
fristående gymnasieskolor hade 32 procent av eleverna utländsk bakgrund,
i kommunala skolor 31 procent. Motsvarande siffra för regiondrivna gymnasieskolor är 5 procent.(20)

Skillnaderna i elevernas socioekonomiska bakgrund minskar över tid mellan
fristående och kommunala grundskolor. Allt fler elever har minst en förälder
med eftergymnasial utbildning (21) . I grundskolan har 70 procent av eleverna
i fristående skolor föräldrar med eftergymnasial utbildning. I kommunala
grundskolor är motsvarande siffra 58 procent. I gymnasieskolan har
54 procent av eleverna som går i fristående skolor föräldrar med eftergymnasial
utbildning, 52 procent i kommunala skolor. I regiondrivna gymnasieskolor
har 45 procent av eleverna föräldrar med eftergymnasial utbildning. (22)

 

Figur 5. Elevernas socioekonomiska bakgrund 2019/20 (Skolverket, 2020).

 

Förändringarna från 2018/19 är små. Andelen elever med utländsk bakgrund
har minskat i kommunala gymnasieskolor med 2 procentenheter och andel
elever med föräldrar med eftergymnasial utbildning har ökat med 1 procentenhet
mer i kommunala gymnasieskolor.(23)

 

Nedanstående diagram visar utvecklingen över de tre senaste åren.

 

Figur 6. Elever med utländsk bakgrund (Skolverket, 2020).

 

Andelen elever med utländsk bakgrund har ökat, men ökade inte i gymnasiet
2019/20, utan var oförändrad från 2018/19 i fristående gymnasieskolor och
minskade i kommunala. Under 2000-talet har andelen elever med utländsk bakgrund ökat från 15 till 27 procent i grundskolan.

Inom gruppen elever med utländsk bakgrund är det framför allt andelen
som invandrat efter skolstart som ökat i grundskolan under 2000-talet. De
har de senaste åren utgjort cirka 40 procent av gruppen elever med utländsk
bakgrund i årskurs 9.

 

Figur 7. Elever med utländsk bakgrund i grundskolan fördelade på var de är födda, åk 9, 1993–2020 (Skolverket, 2020).

 

Det har stor betydelse för skolresultaten hur gamla de utlandsfödda barnen
är när de invandrat till Sverige. Ju senare en elev invandrat desto färre år har
eleven på sig att klara målen. Den genomsnittliga invandringsåldern har ökat
de senaste 20 åren. Mellan 2007 och 2010 skedde en brant ökning av den
genomsnittliga invandringsåldern och den har sedan fortsatt öka om än i
lägre takt, för att år 2017 vara så hög som nästan 10 år.

 

Figur 8. Genomsnittlig invandringsålder (senaste invandringsår) för utrikes födda åk 9 elever, 1998–2020 (Skolverket, 2020).

 

Socioekonomisk omfördelning av skolpengen

Sedan cirka tolv år fördelar tre fjärdedelar av storstads- och storstadsnära
kommuner en del av skolpengen i form av ett socioekonomiskt strukturbidrag.
Något mer än hälften av de små kommunerna och glesbygdskommunerna
gör det. Behovet av omfördelning motiveras med att alla elever
inte har samma förutsättningar.

Större städer är vanligen mer heterogena och det finns ofta en högre grad av
boendesegregation, vilket i sig påverkar skolornas elevunderlag. Det finns
också fler skolor att välja mellan i större kommuner, vilket i sin tur kan ge
olika elevsammansättning i olika skolor. I glesbygdskommuner finns det
mer sällan olika skolor att välja mellan och det finns även färre skolor totalt.

Knappt hälften av de kommuner som använder socioekonomisk
fördelning omfördelade upp till 5 procent av skolpengen utifrån socioekonomiska
faktorer. En tredjedel omfördelar 6–10 procent, en sjättedel 11–15 procent och resterande över 20 procent.(24)

Det finns en generell rörelse i hur omfördelningen beräknas, bort från
SALSA25 -parametrarna föräldrarnas utbildningsnivå, pojke eller flicka och
utländsk bakgrund, i riktning mot det index som Skolverket använder vid
fördelning av det så kallade likvärdighetsbidraget (26) :

  • vårdnadshavarnas utbildningsnivå
  • året när eleven invandrade till Sverige
  • vårdnadshavarnas inkomst
  • elevens kön
  • ekonomiskt bistånd till vårdnadshavare
  • om eleven är folkbokförd på samma adress som båda vårdnardshavarna
  • antal syskon som är folkbokförda i hemmet
  • socioekonomisk status på bostadsområdet där eleven är folkbokförd

 

Andel elever berättigade till modersmålsundervisning samt andel elever i
behov av särskilt stöd

I fristående grundskolor är 26,8 procent av eleverna berättigade till undervisning
i modersmål. I kommunala grundskolor är det 28,8 procent.
18,1 procent av eleverna i fristående grundskolor deltar i undervisning i
modersmål. Det är 68 procent av de som är berättigade. I kommunala skolor
deltar 16,7 procent av eleverna, vilket motsvarar 58 procent av de som är
berättigade.

Andelen elever i behov av särskilt stöd (som har ett upprättat åtgärdsprogram) är i fristående skolor 5,2 procent och i kommunala skolor
5,6 procent. Samtidigt är det en större andel av eleverna i fristående skolor
som ges enskild undervisning. (27)

 

Kö till fristående förskolor och grundskolor

Antagning till förskolan sker genom anmälan av barnet i respektive förskolas
kösystem. Ibland har förskolorna och kommunen kommit överens om att
använda ett gemensamt kösystem, dit alla anmäler sina barn. Föräldrarna
erbjuds plats för sitt barn i könummerordning, syskon ges förtur. Ibland
gäller också närhetsprincipen.

Fristående förskolor får också ta emot barn från andra kommuner, det finns inga upptagningsområden. Fristående och kommunala förskolor kan ha samma urvalskriterier. Eftersom det är kommunen som beslutar om godkännande för en fristående förskola, är det också kommunen som godkänner vilka urvalskriterier som får användas om det finns fler barn än platser på den fristående förskolan.
Antagning till fristående grundskolor sker genom anmälan av barnet i
respektive friskolas kösystem. Friskolan bestämmer själv när man vill öppna
kön. Anmälan kan hos vissa göras när barnet erhållit ett personnummer.

Allt fler friskolor har dock valt att öppna kön senare. Större friskolehuvudmän Antagning till förskolan sker genom anmälan av barnet i respektive förskolas
kösystem. Ibland har förskolorna och kommunen kommit överens om att använda ett gemensamt kösystem, dit alla anmäler sina barn. Föräldrarna
erbjuds plats för sitt barn i könummerordning, syskon ges förtur. Ibland
gäller också närhetsprincipen.

Fristående förskolor får också ta emot barn från andra kommuner, det finns inga upptagningsområden. Fristående och kommunala förskolor kan ha samma urvalskriterier. Eftersom det är kommunen som beslutar om godkännande för en fristående förskola, är det också kommunen som godkänner vilka urvalskriterier som får användas om det finns fler barn än platser på den fristående förskolan.

Antagning till fristående grundskolor sker genom anmälan av barnet i
respektive friskolas kösystem. Friskolan bestämmer själv när man vill öppna
kön. Anmälan kan hos vissa göras när barnet erhållit ett personnummer. Allt
fler friskolor har dock valt att öppna kön senare. Större friskolehuvudmän har till exempel tidigast 1 februari det år barnet fyller ett år. När skolstarten
närmar sig erbjuds eleverna plats i könummerordning, men syskon ges
förtur. Det sker oftast via ett digitaliserat system. Eftersom det är vanligt att
föräldrar sätter sina barn i kö till flera friskolor så är det många som tackar
nej då de fått en plats i en annan skola, varför kötiden ofta är betydligt
kortare än vad som kan tyckas mot bakgrund av antalet köande elever.
Ett kösystem innebär att barnen/eleverna antas i turordning. Det faktum att
en friskola har ett kösystem innebär alltså inte att det är kö till skolan, det
kan finnas fler platser än barn/elever i kön.

Det är även möjligt för friskolor att bestämma att antagningen ska baseras
helt eller delvis på närhetsprincipen, dvs. på motsvarande sätt som kommunala
skolor. Antagning till kommunala grundskolor sker genom en kombination av
föräldrarnas val (28) av (valfri kommunal) skola och kommunens skyldighet att
erbjuda en skolplats nära hemmet. Härigenom ges, i praktiken, möjlighet att
ge syskonförtur även till kommunala skolor, genom skolval och/eller närhet
till hemmet.(29) De som inte väljer skola får en plats i en skola i rimlig närhet
till hemmet, enligt kommunens skolplaceringsprinciper.

I några kommuner sker antagningen samtidigt till fristående och kommunala skolor i ett gemensamt antagningssystem.

Några få grundskolor med profilklasser – musik, dans med mera – har tillstånd
att anta barn med hjälp av färdighetsprov(30) istället.

 

Gemensam antagning till gymnasiet

Antagning till gymnasiet sker nästan undantagslöst i ett gemensamt regionalt
eller kommunalt antagningssystem för friskolor och kommunala skolor.

Gymnasieplatsen erbjuds baserat på elevens rangordnade val och meritvärde
från grundskolan, samt tillgång och efterfrågan på respektive program och
skola.

 

Vad krävs för att få starta en fristående skola

Ansökan om godkännande för att starta eller utvidga en friskola görs hos
Statens Skolinspektion senast den 31 januari, för start till höstterminen året
därpå. Ansökan ska innehålla de uppgifter som krävs för att visa att det finns
ett tillräckligt elevunderlag för skolan i förhållande till det antal platser som
söks, hur elevantalet är tänkt att öka, att intäkterna – skolpengen –
täcker kostnaderna för verksamheten, erforderligt antal lärare, övrig personal,
lokaler, undervisningsmaterial med mera. Huvudmannen måste visa att de
har en långsiktigt hållbar ekonomi samt hur verksamheten ska drivas i förhållande
till de gällande styrdokumenten.

Det sker också en noggrann kontroll av friskolornas ägare och ledning. Vid
ansökningstillfället ska underlag lämnas för så kallad ägar- och ledningsprövning.
Det handlar om att Skolinspektionen ska säkerställa att det finns
kompetens i styrelsen för skolan om skollagstiftning, arbetsrätt och arbetsmiljö
samt ekonomi hos ägaren och i ledningskretsen. Det sker också en
granskning av dessa personer via belastningsregister, hos skattemyndigheten
och kronofogdemyndigheten, så kallad vandelsprövning.
Under våren prövas uppgifterna i ansökan och det är vanligt med krav på
kompletteringar. Dessutom skickas ansökningarna till berörda kommuner som ska yttra sig över om den sökta utbildningen kommer att påverka den
kommunala huvudmannen eller inte.

Senast den 30 september meddelar Skolinspektionen sitt beslut.
Under våren före skolstart genomför Skolinspektionen en etableringskontroll
för att säkerställa att förutsättningarna för att starta verksamheten finns
på plats, bland annat beträffande lokaler, speciallokaler samt lärare med
erforderliga kompetenser.

Ett halvår efter skolstart genomför Skolinspektionen en förstagångstillsyn för
att säkerställa att verksamheten bedrivs på det sätt som angivits i ansökan.
Reglerna för att starta en fristående förskola är desamma, men det är kommunen
som godkänner ansökan.

 

Färre vill starta friskola

Antalet ansökningar om att starta en friskola har sjunkit kraftigt under
det senast decenniet, från närmare 500 år 2011 till 82 ansökningar 2020.
Troligen beror det i första hand på att framtidsutsikterna bedöms som mer
osäkra idag än för tio år sedan.

Skolinspektionen har under perioden 2010 – 2018 beviljat bara drygt
25 procent av ansökningarna, cirka 35 ansökningar per år för start av ny skola.
2019 och 2020 minskade antalet ansökningar till drygt 80, varför andelen
som godkändes ökade till drygt 40 procent.

 

Figur 9. Antal godkända respektive ej godkända ansökningar om nyetablering av fristående skola, ansökningsår 2010–2020 (Skolinspektionen, 2020).

 

Antalet ansökningar om att utöka befintlig verksamhet med fler årskurser i
grundskolan och program på gymnasiet har under senare år varit 100–200
ansökningar varje år. 2020 var de 126, av vilka 64 godkändes, 51 procent.

Samtidigt finns det ett ökat behov av antalet skolplatser pga. att antalet barn
i skolåldern ökar. Behovet av platser är stort, 100 000 platser. Mycket talar
för att kommunernas ekonomiska situation blir allt kärvare. Lokaler utgör
den näst största utgiften i skolan och bara att bygga lokaler för att täcka
bristen på skolplatser skulle kosta kommunerna många miljarder kronor.(31)
Frågan är om friskolorna kommer att kunna hjälpa till att lösa skolbristen i
kommunerna mot bakgrund av att många får avslag på sina ansökningar om
att starta nya skolor och att utöka antalet platser.


(4) Skolverket (2020). Jämförelsetal
(5) Skolverket (2020). Skolenhetsregistret november 2020
(6) Skolverket (2020). Läsåret 2019/2020
(7) Skolverket (2020). Läsåret 2019/20
(8) Skolverket (2020). Läsåret 2019/20
(9) Inkl. förskoleklass
(10) Skolverket (2020). Läsåret 2019/20
(11) Skolverket (2020)
(12) Här ingår skolor med särskild profil, såsom pedagogisk-, språklig- eller ämnesprofil
(13) Skolverket (2020). Läsåret 2019/20
(14) Skolverket (2020). Källa till uppgift om sex konfessionella gymnasieskolor: Skolenhetsregistret nov 2020. Uppgifterna om
konfessionell inriktning baseras på de huvudmän som anmält detta till Skolinspektionen, vilket är frivilligt.
(15) Skolverket (2020). Läsåret 2019/20
(16) Med aktör menas här en skolhuvudman eller kluster av skolhuvudmän som har samhörighet genom bolag eller varumärke.
(17) Skolverket (2020). Läsåret 2019/20
(18) Antal aktörer i förskolan är en osäker uppgift eftersom Skolverket inte redovisar antalet förskolor per huvudman.
(19) Skolverket (2020)
(20) Skolverket (2020). Läsåret 2019/20
(21) Skolverket (2020)
(22) Skolverket (2020). Läsåret 2019/20
(23) Skolverket (2020)
(24) Socioekonomiskresursfördelning i skola och förskola (SKR, 2018)
(25) Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala Sambandsanalyser
(26) https://www.skolverket.se/skolutveckling/statsbidrag/statsbidrag-for-likvardig-skola-2021
(27) Skolverket (2020)
(28) I vissa kommuner måste vårdnadshavarna välja skola och i andra får de välja skola, om de vill. SkolL 9: 12 och 15, 10:24 och
(30), 11: 24 och 29
(29) Varken val av kommunal skola eller syskonförtur i kommunala skolor är en rättighet, utan en möjlighet, som förutsätter
att alla barn i varje kommunal skola kan placeras nära hemmet. Om så inte kan ske tar den enes rätt att bli placerad nära
hemmet ut den andres rätt att välja skola, inklusive för syskon, i kommunala skolor. Ovanstående källor.
(30) SkolL 10:9–9a och SkolF 9:25–27. Vissa profilklasser kräver förkunskaper, till exempel i dans, musik eller idrott- och hälsa.
Färdighetsprov får därför användas från årskurs 4 med Skolinspektionens godkännande. När färdighetsprov används som
urvalsgrund till en viss skolenhet får ingen annan urvalsgrund tillämpas.
(31) Klarar Sverige skolbristen? Om hinder för fristående skolors etablering i skuggan av den växande skolbristen, Friskolornas
riksförbund (Januari 2020)