Skolor och elever

Alla kommuner har elever som går i friskolor

Det finns fristående förskolor i 247 av landets 290 kommuner. Friståendegrundskolor finns i 185 kommuner och fristående gymnasieskolor i 97 kommuner. Kommunala förskolor och grundskolor finns i samtliga 290kommuner. 254 kommuner har kommun- eller regiondriven gymnasieskola. Även kommuner som inte har en friskola kan ha elever i friskolor i en annan kommun. (10)

Ill. 3. Antal kommuner med fristående och offentliga skolor.


Fördelning av skolor – 1 av 4 är fristående

Det finns 4 059 fristående förskolor och skolor i Sverige. Det är26 procent av de totalt 15 665 svenska förskolorna och skolorna. 2 788(29 procent) av de 9 589 förskolorna är en fristående verksamhet. 822av 4 803 (17 procent) grundskolor och 449 av 1 273 (35 procent) gymnasieskolor är fristående. (11)

Ill. 4. Andel barn/elever i fristående verksamheter (Skolverket, 2021). (12)

 

Fristående skolor är ofta små. Mer än var tredje fristående grundskola(32 procent) har färre än 100 elever. Av de fristående gymnasieskolorna hardrygt var femte (21 procent) färre än 100 elever. Fristående grundskolor har i genomsnitt 228 elever per skolenhet, kommunala skolor har 259. Fristående gymnasieskolor har 237 elever per skolenhet i genomsnitt ,kommunala 311. (13) (14)

 

Fördelning av barn och elever – 1 av 5 i fristående verksamhet

Drygt 400 000 barn och elever går i en fristående för-, grund-, eller gymnasieskola. Det är 19,3 procent av drygt 2 miljoner barn och elever i svenska förskolor och skolor.

I förskolan går 21 procent, knappt 108 000 barn, i en fristående verksamhet(totalt drygt 517 000 barn). Motsvarande siffra för grundskolan (15) är 15 procent, drygt 186 000 elever (totalt drygt 1,2 miljoner elever), och för gymnasieskolan 29 procent, drygt 106 000 elever (totalt drygt 367 000 elever). (16)

Både antal och andel elever som går i friskolor har ökat de senaste 20 åren, från 3 procent till 16 procent.

Ill. 5. Andel elever i kommunal respektive fristående grundskola (Skolverket, 2021). (17)

 

Samtidigt gick hela 20 procent av de grundskoleelever som gick ut årskurs 9år 2021 i en friskola. Att välja den skola som är närmast, ofta en kommunal, faller sig naturligt i lägre åldrar. Ju äldre en elev blir desto större blir området med fler skolalternativ, där en elev kan tänkas gå. (18)

Ill. 6. Andel elever i grundskolan summerat och andel åk 9 (Skolverket, 2021). (19)

 

91 procent av eleverna i fristående grundskolor gick 2020/21 i skolor medallmän inriktning.206 procent går i konfessionella skolor och 3 procent i waldorfskolor.21Det finns 60 grundskolor och sex gymnasieskolor i Sverige som har konfessionell inriktning, varav 57 har kristen och nio har muslimsk inriktning. (22)

Ill. 7. Fördelning av elever i fristående grundskolor per inriktning på skolan. (23)

I de fristående gymnasieskolorna går 63 procent av eleverna ett högskole-förberedande program, 30 procent ett yrkesprogram och 7 procent ett introduktionsprogram. (24) Motsvarande siffror för kommunala gymnasieskolor var 59 procent ett högskoleförberedande program, 28 procent ett yrkesprogram och 13 procent ett introduktionsprogram. (25)

 

Storlek och bolagsform –  de flesta har en eller två enheter

De flesta huvudmän (26) som driver fristående för-, grund- eller gymnasieskola har endast en eller två enheter. Inom förskolan har 89 procent av huvudmännen endast en eller två enheter, 70 procent har en eller två enheter inom grundskolan och 43 procent av huvudmännen en eller två enheter inom gymnasiet

Ill. 8. Antal huvudmän (27) som driver för-, grund- och gymnasieskolor fördelat på hur många skolenheter de har (Skolverket, 2021). (28)

Observera att denna uppställning av huvudmän inte går att stämma av mot avsnittet De största ägarna i slutet av denna rapport, eftersom en ägare kan äga flera huvudmän – både stora och små. En stor ägare kan sålunda äga flera huvudmän med både en, två och flera enheter, vilket framgår av avsnittet De största ägarna.

13 huvudmän med fler än fem enheter inom förskolan (0,5 procent av antalet förskolehuvudmän) äger 7,6 procent av antalet förskoleenheter, åtta huvudmän med fler än fem enheter inom grundskolan (1,4 procent av antalet grundskolehuvudmän) äger 25,4 procent av antalet grundskolor och14 huvudmän med fler än fem enheter inom gymnasieskolan (6,8 procent av antalet gymnasiehuvudmän) äger 53,7 procent av antalet gymnasier. Ägarkoncentrationen är med andra ord störst inom gymnasieskolan och lägst inom förskolan. För distinktionen mellan ägare och huvudman, se det inledandeavsnittet Vad är en huvudman och vad innebär det för en friskola.

Ill. 9. Antal fristående huvudmän inom respektive skolform med fler än fem enheter, deras andel av antalet huvudmän och av antalet enheter. (29)

70 procent av alla grund- och gymnasieskolor drivs som aktiebolag och där
går 78 procent av eleverna. (30)

Ill. 10. Skolor och elever i fristående grund- och gymnasieskolor per associationsform(Skolverket, 2021. Läsåret2020/21).
*handels-, kommanditbolag och trossamfund

Störst andel aktiebolag finns i gymnasieskolan, där drivs 88 procent av
skolorna som aktiebolag. I dessa skolor går 87 procent av friskoleeleverna.

Ill. 11. Skolor och elever i fristående gymnasieskolor per associationsform (Skolverket, 2021).
* Ekonomiska och ideella
** Handelsbolag och trossamfund

I grundskolan är andelen fristående skolor som drivs som aktiebolag 61
procent och andelen elever i fristående grundskolor som går i en bolagsdriven
skola är 72 procent.

Ill. 12. Skolenheter och elever läsåren 2015/16–2020/21 (Sveriges Officiella Statistik, 2021).
* Ekonomiska och ideella
** Handelsbolag och trossamfund

 

45 procent av de fristående förskolorna drivs som bolag och där går 58
procent av förskolebarnen. (31)

Ill. 13. (Skolverket, 2021).
** Aktiebolag, enkla bolag, handelsbolag, kommanditbolag
*** Ekonomiska föreningar, ideella föreningar och registrerade trossamfund

 

Elevernas bakgrund – högre andel elever med utländsk bakgrund i friskolor

27 procent av eleverna i fristående grundskolor hade utländsk bakgrund2020/21. I kommunala grundskolor var motsvarande siffra 26 procent. (32) I fristående gymnasieskolor hade 32 procent av eleverna utländsk bakgrund, i kommunala skolor 29 procent. 33) Motsvarande siffra för regiondrivna gymnasieskolor är 5 procent. (34)

Skillnaderna i elevernas socioekonomiska bakgrund minskar över tid mellan fristående och kommunala grundskolor. Allt fler elever har minst en förälder med eftergymnasial utbildning. (35) I grundskolan har 71 procent av eleverna i fristående skolor föräldrar med eftergymnasial utbildning. I kommunala grundskolor är motsvarande siffra 59 procent. (36) I gymnasieskolan har 55procent av eleverna som går i fristående skolor föräldrar med eftergymnasialutbildning, 54 procent i kommunala skolor. (37) I regiondrivna gymnasieskolor har 47 procent av eleverna föräldrar med eftergymnasial utbildning. (38)

Ill. 14. Elevernas socioekonomiska bakgrund 2020/21 (Skolverket, 2021).

 

Förändringarna från 2019/20 är små. Andelen elever med utländsk bakgrund har minskat i kommunala gymnasieskolor med 2 procentenheter och andel elever med föräldrar med eftergymnasial utbildning har ökat med 2 procentenheter i kommunala gymnasieskolor. (39)

Ill. 15. Elevernas socioekonomiska bakgrund 2020/21 jämfört med tidigare (Skolverket, 2021).

Nedanstående diagram visar utvecklingen över de tre senaste åren.

Ill. 16. Elever med utländsk bakgrund (Skolverket, 2021).

 

Andelen elever med utländsk bakgrund har ökat, men ökade inte i gymnasiet 2020/21, utan var oförändrad från 2018/19 i fristående gymnasieskolor och minskade i kommunala.

Under 2000-talet har andelen elever med utländsk bakgrund ökat från 15 till
26 procent i grundskolan.

Inom gruppen elever med utländsk bakgrund är det framför allt andelen
som invandrat efter skolstart som ökat i grundskolan under 2000-talet. De
har de senaste åren utgjort cirka 40 procent av gruppen elever med utländsk
bakgrund i årskurs 9.

Ill. 17. Elever med utländsk bakgrund i grundskolan fördelade på var de är födda, åk 9, 1993–2021 (Sveriges Officiella Statistik; Tabell 1A: Elever som avslutat årskurs 9 läsåren 2016/17–2020/21, 2021).

Det har stor betydelse för skolresultaten hur gamla de utlandsfödda barnen är när de invandrat till Sverige. Ju senare en elev invandrat desto färre år har eleven på sig att klara målen. Den genomsnittliga invandringsåldern har ökat de senaste 20 åren. Mellan 2007 och 2010 skedde en brant ökning av den genomsnittliga invandringsåldern och den har sedan fortsatt öka om än i lägre takt, för att år 2017 vara så hög som nästan 10 år.

Ill. 18. Genomsnittlig invandringsålder (senaste invandringsår) för utrikes födda åk 9 elever, 1998–2021(Skolverket, 2021).

 

Socioekonomisk omfördelning av skolpengen

Sedan cirka tolv år fördelar tre fjärdedelar av storstads- och storstadsnära kommuner en del av skolpengen i form av ett socioekonomiskt strukturbidrag. Något fler än hälften av de små kommunerna och glesbygdskommunerna gör det. Behovet av omfördelning motiveras med att alla elever inte har samma förutsättningar.

Större städer är vanligen mer heterogena och det finns ofta en högre grad av boendesegregation, vilket i sig påverkar skolornas elevunderlag. Det finns också fler skolor att välja mellan i större kommuner, vilket i sin tur kan ge olika elevsammansättning i olika skolor. I glesbygdskommuner finns det mer sällan olika skolor att välja mellan och det finns även färre skolor totalt. Knappt hälften av de kommuner som använder socioekonomisk fördelning omfördelade upp till 5 procent av skolpengen utifrån socioekonomiska faktorer. En tredjedel omfördelar 6–10 procent, en sjättedel 11–15 procent och resterande över 20 procent. (40)

Det finns en generell övergång i hur omfördelningen beräknas, bort från SALSA (41) -parametrarna föräldrarnas utbildningsnivå, pojke eller flicka och utländsk bakgrund, till det index som Skolverket använder vid fördelning av det så kallade likvärdighetsbidraget:(42)

  • vårdnadshavarnas utbildningsnivå
  • året när eleven invandrade till Sverige
  • vårdnadshavarnas inkomst
  • elevens kön
  • ekonomiskt bistånd till vårdnadshavare
  • om eleven är folkbokförd på samma adress som båda vårdnadshavarna antal syskon som är folkbokförda i hemmet
  • antal syskon som är folkbokförda i hemmet
  • socioekonomisk status på bostadsområdet där eleven är folkbokförd

 

Andel elever berättigade till modersmålsundervisning samt andel elever i
behov av särskilt stöd

I fristående grundskolor är 27 procent av eleverna berättigade till undervisning i modersmål. I kommunala grundskolor är det 29 procent. 18,2 procent av eleverna i fristående grundskolor deltar i undervisning i modersmål. Det är 67 procent av de som är berättigade. I kommunala skolor deltar 16,9 procent av eleverna, vilket motsvarar 58 procent av de som är berättigade.

Andelen elever i behov av särskilt stöd (som har ett upprättat åtgärdsprogram) är i fristående skolor 5,3 procent och i kommunala skolor 5,9 procent. Samtidigt är det en större andel av eleverna i fristående skolor som ges enskild undervisning. (43)

Ill. 19. Andel elever berättigade till modersmålsundervisning samt andelelever i behov av särskilt stöd (Skolverket, 2021).


(10) Tabell 1: Förskole- och skolenheter/fritidshem. Barn/elever läsåret 2020/21 (Sveriges Officiella Statistik, 2021).
(11) Tabell 1: Förskole- och skolenheter/fritidshem. Barn/elever läsåret 2020/21 (Sveriges Officiella Statistik, 2021).
(12) Grundskolan – Elevstatistik Läsåret 20/21, Gymnasieskolan – Elevstatistik Läsåret 20/21 (Skolverket 2021) och Förskola –
Barn, andel (%) i enskild regi (jämförelsetal 2021).
(13) Grundskolan – Antal elever per årskurs, läsåret 2020/21 (Skolverket, 2021).
(14) Gymnasieskolan – Antal elever, läsåret 2020/21 (Skolverket, 2021).
(15) Inkl. förskoleklass.
(16) Samtliga skolformer och fritidshem – Barn/elever – Riksnivå, Tabell 1: Förskole- och
skolenheter/fritidshem. Barn/elever läsåret 2020/21 (Sveriges Officiella Statistik, 2021),
(17) Tabell 2 A: Skolenheter och elever läsåren 2015/16–2020/21 (Sveriges Officiella Statistik 2021).
(18)  Antal elever per årskurs, läsåret 2020/21 (Skolverket 2021).
(19) Tabell 1: Förskole- och skolenheter/fritidshem. Barn/elever läsåret 2020/21 (Sveriges Officiella Statistik, 2021) och
Grundskolan – Antal elever per årskurs (Skolverket 2021).
(20) Här ingår skolor med särskild profil, såsom pedagogisk-, språklig- eller ämnesprofil.
(21) Tabell 2 G: Skolenheter och elever läsåret 2020/21, fristående skolenheter (Sveriges Officiella Statistik, 2021).
(22) Källa till uppgift om sex konfessionella gymnasieskolor: Skolenhetsregistret dec 2021. Uppgifterna om
konfessionell inriktning baseras på de huvudmän som anmält detta till Skolinspektionen, vilket är frivilligt (Skolverket 2021).
(23) Tabell 2 G: Skolenheter och elever läsåret 2020/21, fristående skolenheter (Sveriges Officiella Statistik 2021).
(24) Gymnasieskolan – Elevstatistik, läsåret 2020/21, enskild huvudman (Skolverket, 2021).
(25) Gymnasieskolan – Elevstatistik, läsåret 2020/21, kommunal huvudman (Skolverket, 2021).
(26) Med huvudmän menas här en skolhuvudman eller kluster av skolhuvudmän som har samhörighet genom bolag
eller varumärke.
(27) Begreppet “huvudman” används inte i förskolan, utan uppgiften avser antal varumärken/ägare och bör betraktas som osäker.
(28) Uppgifter om förskolor 2020 (Skolverket 2020), Grundskolan – Antal elever per årskurs (Skolverket 20/21) och Gymnasieskolan – Antal elever (Skolverket 20/21).
(29) Uppgifter om förskolor 2020 (Skolverket 2020), Grundskolan – Antal elever per årskurs (Skolverket 20/21) och Gymnasieskolan – Antal elever (Skolverket 20/21).
(30) Tabell 2 A: Skolenheter och elever läsåren 2015/16–2020/21 (Sveriges Officiella Statistik 2021).
(31) Tabell 3: Antal förskoleenheter och inskrivna barn efter driftsform resp. juridisk form 2015-2020, (Sveriges Officiella Statistik, 2021).
(32) Grundskolan – Elevstatistik, (Skolverket, 2021).
(33) Gymnasieskolan – Elevstatistik, (Skolverket, 2021).
(34) Gymnasieskolan – Elevstatistik, Läsåret 2020/21 (Skolverket 2021).
(35) Grundskolan – Elevstatistik (Skolverket, 2021).
(36) Grundskolan – Elevstatistik (Skolverket, 2021).
(37) Gymnasieskolan – Elevstatistik, (Skolverket, 2021).
(38) Gymnasieskolan – Elevstatistik, Läsåret 2020/21 (Skolverket, 2021).
(39) Elevernas socioekonomiska bakgrund 2020/21 (Skolverket, 2021).
(40) Socioekonomisk resursfördelning i skola och förskola (SKR, 2018).
(41) Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala Sambandsanalyser.
(42) Statsbidrag för likvärdig skola (Skolverket, 2021).
(43) Tabeller 8A och 9B (Sveriges Officiella Statistik, 2021).