Förvärvsarbetande – 19 procent arbetar i fristående verksamhet
236 393 personer arbetade i förskola och skola i Sverige 2022. Av alla förvärvsarbetande i de olika skolformerna arbetar 44 235 (19 procent) i en fristående verksamhet.[1]
Ill. 40. Antal förvärvsarbetande inom skola 2022.
Brist på lärare
Det är för få som vill bli lärare. Den beräknade bristen har förvisso reviderats ner av Skolverket till följd av att SCB beräknar att elevkullarna kommer att minska något under de närmaste åren, för att sedan öka igen. Skolverket bedömer att det kommer att saknas cirka 12 000 (heltidstjänster) behöriga lärare och förskollärare år 2035.[2] Det motsvarar nästan var 13:e lärare av det bedömda behovet om 153 000 lärare.[3]
Bristen bedöms bli störst på yrkeslärare inom gymnasieskolan och ämneslärare inom grundskolans årskurs 7–9. Det bedöms även bli viss brist på förskollärare och grundskollärare med inriktning mot årskurs 4–6 år 2035. För ämneslärare inom gymnasieskolan beräknas, totalt sett, antalet examinerade bli fler än examinationsbehovet.
Andelen behöriga lärare var 72 procent år 2020 exklusive förskola och fritidshem. Ytterligare 12 procent hade en pedagogisk högskoleexamen, men var inte behöriga att undervisa i den aktuella skolformen eller ämnet. Återstående 16 procent saknar eftergymnasial pedagogisk utbildning helt eller delvis.
För att minska bristen på behöriga lärare behöver läraryrkets status höjas, lärarutbildningen förbättras, obehöriga kompetensutvecklas, men även verksamheten organiseras så att obehöriga lärare kan fortsätta arbeta, enligt Lärarprognosen.
Lägre andel behöriga lärare i friskolor, men spridningen stor
Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen var 75,6 procent i fristående grundskolor 2022/2023, jämfört med 84,4 procent i kommunala grundskolor.[4] Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen i fristående grundskolor är högre i verkligheten än i Skolverkets statistik, eftersom lärare med pedagogisk högskoleutbildning i annat land, som inte validerat sin utbildning i Sverige och arbetar på skolor med tillstånd att undervisa på engelska,[5] lärare på waldorfskolor och på internationella skolor,[6] inte ingår i statistiken över lärare med pedagogisk högskoleutbildning.[7]
Inom fristående grundskolor varierade andelen lärare (heltidstjänster) med pedagogisk högskoleexamen från 6 till 100 procent. Ekonomiska föreningar hade en högre andel lärare med pedagogisk högskoleexamen än huvudmän som har en annan juridisk form. De hade också en högre andel lärare med legitimation och behörighet i minst ett undervisningsämne.[8]
I gymnasieskolan är andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen i fristående skolor 74,9 procent, i kommunala skolor 84,2 procent.[9] Bland fristående huvudmän för gymnasieskolan varierade andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen från 11 procent till 100 procent. Stora huvudmän hade i genomsnitt en högre andel lärare med pedagogisk högskoleexamen än små huvudmän. På motsvarande sätt hade ideella föreningar och stiftelser en högre andel lärare med pedagogisk högskoleexamen än huvudmän som drivs som aktiebolag.[10]
Ill. 41. Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen och lärarlegitimation och behörighet att undervisa i minst ett ämne i grundskolan (Skolverket 2023) Andel lärare med lärarlegitimation avser heltidstjänster.
Statistiken över legitimerade och behöriga lärare omfattar de lärare som undervisar i de ämnen för vilka legitimationskrav gäller. Det betyder att det är en annan population än andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen. Lärarkategorier som är undantagna från legitimationskravet vid tillsvidareanställning är lärare i modersmål, lärare som bedriver annan undervisning på engelska än språkundervisning och lärare i fristående skolor med waldorfpedagogik. Det förklarar till en del varför lärarbehörigheten är lägre i friskolor än i kommunala skolor. Lärare med pedagogisk högskoleutbildning från annat land, som inte validerar sin utbildning, kan inte heller ansöka om lärarlegitimation.
Generellt sett är lärarbehörigheten lägre på grundskolor med enskild huvudman än på kommunala grundskolor. 63,9 procent av grundskollärarna (omräknat till heltidstjänster) i friskolor hade legitimation och behörighet i minst ett undervisningsämne. Motsvarande andel i den kommunala skolan var 71,8 procent.[11]
I gymnasieskolan är lärarbehörigheten över lag högre. 75,7 procent av lärarna i friskolor hade legitimation och behörighet i minst ett undervisningsämne jämfört med 86,7 procent hos kommunala huvudmän.[12]
Obehöriga lärare
I grundskolan är drygt 17 200 lärare obehöriga i samtliga undervisningsämnen. 7 procent är dock behöriga för en annan skolform än grundskolan, 5 procent har en pedagogisk högskoleexamen, men saknar lärarlegitimation, 25 procent har en viss eftergymnasial pedagogisk utbildning, men återstående 63 procent saknar eftergymnasial pedagogisk utbildning helt.[13]
De som saknar eftergymnasial pedagogisk utbildning är inte en homogen grupp.
Ill. 42. Obehöriga lärares bakgrund.[14]
I många ämnen utgör lärare som är behöriga att undervisa i grundskolan, men inte i det specifika ämnet, en stor andel av de obehöriga lärarna. Störst andel obehöriga lärare som är behöriga för grundskolan, men inte i ämnet, är det i ämnena bild (40 procent), teknik (39 procent) och musik (34 procent).
I hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa och musik, moderna språk och slöjd saknar mellan var 4:e och var 10:e lärare helt eftergymnasial pedagogisk utbildning.[15]
Lärarna byter jobb vart femte år
Personalomsättningen har ökat i svensk skola. Det kan påverka kontinuiteten och utvecklingen på en skola.
Med tanke på bristen på utbildade lärare kan den leda till att elever får byta lärare alltför ofta. En hög omsättning på rektorsposten medför också en bristande kontinuitet i det pedagogiska ledarskapet på skolan och riskerar att försvåra det systematiska kvalitetsarbetet.[16]
I Sverige var den genomsnittliga anställningstiden för högstadielärare 2019 fem år, jämfört med åtta år i genomsnitt i OECD. I låg- och mellanstadiet var den fyra år, i gymnasiet sex.[17] Rektorer arbetade i genomsnitt tre år på högstadiet, jämfört med fem år i genomsnitt i OECD. I låg- och mellanstadiet arbetade rektorn i genomsnitt två år och tre i gymnasiet.[18] Många byter med andra ord jobb varje år.
Lärares löner – skillnaderna utjämnas
Lärare i fristående för- och grundskolor har länge haft högre lön än i kommunala skolor. Skillnaderna har emellertid jämnats ut på senare tid och 2023 hade bara förskollärare i åldern 25 till 34 år samt grundskollärare i åldern 18 till 54 år högre lön i fristående skolor.[19]
Ill. 43. Genomsnittlig månadslön 2023 efter yrke och ålder (Lönestrukturstatistik SCB, 2023). i.u = ingen uppgift.
Lärares ålder – yngre lärare i fristående verksamheter
Fristående förskolor och skolor har yngre lärare än kommunala skolor. I gruppen förskollärare/grundskollärare/fritidspedagoger är 39 procent av de anställda i fristående verksamheter under 40 år. I kommunerna är det 32 procent. 37 procent av lärarna i fristående gymnasieskolor är under 40 år, i kommunala skolor 21 procent.[20]
Ill. 44. Andel anställda i gruppen förskollärare/grundskollärare/fritidspedagoger per åldersgrupp (Sveriges Officiella Statistik, 2023).
Referenser
[1] Förskola – Personal – Riksnivå, Tabell 2A. Förskoleklass – Personal – Riksnivå, Tabell 2A. Grundskolan – Personal – Riksnivå, Tabell Grundsärskolan – Personal – Riksnivå, Tabell 3A. Gymnasieskolan – Personal – Riksnivå, Tabell 4A. Gymnasiesärskolan – Personal – Riksnivå, Tabell 3A. (Sveriges officiella statistik 2023).
[2] Lärarprognos 2021. Beräkningarna utgår från lärarsituationen 2020 (Skolverket, 2021).
[3] Lärarprognos I Lärarprognos 2019 bedömdes 45 000 behöriga lärare saknas 2033 (Skolverket, 2021).
[4] Grundskolan – Personalstatistik med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne, läsår 2022/2023 (Skolverket 2023).
[5] Internationella Engelska Skolan uppger att man har 85 procent andel lärare med pedagogisk högskoleutbildning, 45 procent utländsk och 38 procent svensk. (https://engelska.se/faq-and-contact/teaching-and-learning/).
[6] Internationella skolor följer inte svensk läroplan.
[7] Skollagen 24 2 §.
[8] SOU 2022: Statens ansvar för skolan.
[9] Gymnasieskolan – Personalstatistik, läsåret 2022/2023 (Skolverket 2023).
[10] SOU 2022: Statens ansvar för skolan.
[11] Grundskolan – Personalstatistik med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne, läsår 2022/2023 (Skolverket 2023). I Skolverkets uppgifter om behöriga lärare ingår enbart de lärarkategorier som omfattas av legitimationskravet.
[12] Gymnasieskolan – Personalstatistik med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne, jämfört med föregående år, antal heltidstjänster, läsår 2022/2023 (Skolverket 2023).
[13] Lärarprognos 2021 (Skolverket, 2021).
[14] Obehöriga lärare i grundskolan ingen homogen grupp (Skolverket, 2021).
[15] Obehöriga lärare i grundskolan ingen homogen grupp (Skolverket, 2021).
[16] Talis 2018. En studie om lärares och rektorers arbete i grund- och gymnasieskolan. Delrapport 1. Rapport 481. Skolverket (2019).
[17] Avser både tillsvidare- och visstidsanställda. Grupperna är inte viktade för att vara för att vara representativa.
[18] Talis 2018. En studie om lärares och rektorers arbete i grund- och gymnasieskolan. Delrapport 1. Rapport 481. Skolverket (2019).
[19] Genomsnittlig månadslön inom kommuner efter Yrke (SSYK 2012), ålder, kön och år och Genomsnittlig månadslön (totallön), tjänstemän privat sektor (SLP), kronor efter Yrke (SSYK 2012), ålder, kön och år (SCB, 2023).
[20] Samtliga skolformer – Personal – Riksnivå, Tabell 1 C: Åldersfördelning lärare och rektorer, per skolform 2022/2023 (Sveriges officiella statistik 2023).