Medarbetare

Förvärvsarbetande – 19 procent arbetar i fristående verksamhet

431 858 personer arbetade i förskola och skola i Sverige 2020. Av alla förvärvsarbetande i de olika skolformerna arbetar knappt 81 000 (19 procent) i en fristående verksamhet. (65)

Ill. 37. Antal förvärvsarbetande inom skola 2020 (SCB, RAMS 2021).


Högre lärartäthet i tidiga åldrar i friskolor

Lärartäthet uttrycks som antalet elever per lärare i genomsnitt.

Ill. 38. Lärartäthet på skolor med olika kombinationer av årskurser läsåret 2018/19, 2019/20 samt 2020/21 (Skolverket, 2021).

I ett internationellt perspektiv har Sverige samma lärartäthet i grundskolan som genomsnittet i OECD. I låg- och mellanstadiet hade Sverige 2021 14,8elever per lärare, OECD-genomsnittet var 15. För högstadiet var siffrorna 13,0 för Sverige och 13 för OECD. (66)


Brist på lärare

Det är för få som vill bli lärare. Den beräknade bristen har förvisso reviderats ner av Skolverket till följd av att SCB beräknar att elevkullarna kommer att minska något under de närmaste åren, för att sedan öka igen. Skolverket bedömer att det kommer att saknas cirka 12 000 (heltidstjänster) behöriga lärare och förskollärare år 2035. (67) Det motsvarar nästan var 13:e lärare av det bedömda behovet om 153 000 lärare. (68)

Bristen bedöms bli störst på yrkeslärare inom gymnasieskolan och ämneslärare inom grundskolans årskurs 7–9. Det bedöms även bli viss brist på förskollärare och grundskollärare med inriktning mot årskurs 4–6 år 2035. Förämneslärare inom gymnasieskolan beräknas, totalt sett, antalet examinerade bli fler än examinationsbehovet.

Andelen behöriga lärare var 72 procent år 2020 exklusive förskola och fritidshem. Ytterligare 12 procent hade en pedagogisk högskoleexamen, men var inte behöriga att undervisa i den aktuella skolformen eller ämnet. Återstående 16 procent saknar eftergymnasial pedagogisk utbildning helt eller delvis.

För att minska bristen på behöriga lärare behöver läraryrkets status höjas, lärarutbildningen förbättras, obehöriga kompetensutvecklas, men även verksamheten organiseras så att obehöriga lärare kan fortsätta arbeta, enligt Lärarprognosen.

 

Obehöriga lärare

I grundskolan är drygt 17 200 lärare obehöriga i samtliga undervisningsämnen i skolformen. 7 procent är dock behöriga för en annan skolform än grundskolan, 5 procent har en pedagogisk högskoleexamen, men saknar lärarlegitimation, 25 procent har en viss eftergymnasial pedagogisk utbildning, men återstående 63 procent saknar eftergymnasial pedagogisk utbildning helt. (69)

De som saknar eftergymnasial pedagogisk utbildning är inte en homogen grupp.

Ill. 39. Obehöriga lärares bakgrund. (70)

I många ämnen utgör lärare som är behöriga att undervisa i grundskolan, men inte i det specifika ämnet, en stor andel av de obehöriga lärarna. Störst andel obehöriga lärare som är behöriga för grundskolan, men inte i ämnet, är det i ämnena bild (40 procent), teknik (39 procent) och musik (34 procent).

I hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa och musik, moderna språk och slöjd saknar mellan var 4:e och var 10:e lärare helt eftergymnasial pedagogisk utbildning. (71)


Lärarnas utbildningsnivå sjunker

Efter att andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen ökade i svenska skolor fram till 2013/14 har den minskat något de senaste åren hos både fristående och kommunala skolor. Det är en lägre andel lärare med pedagogisk examen i fristående skolor, 69,7 procent, jämfört med 84,5 procent i kommunala grundskolor. (72) Lärare som har utländsk lärarutbildning – som några friskolor har – redovisas inte i SCBs statistik. 2020/21 ökade dock andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen något.

I gymnasieskolan är andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen i fristående skolor 71,5 procent, i kommunala skolor 83,3 procent och i regiondrivna skolor 66,2 procent. (73)


Lärares ålder – yngre lärare i fristående verksamheter

Fristående förskolor och skolor har yngre lärare än kommunala skolor. I gruppen förskollärare/grundskollärare/fritidspedagoger är 41 procent av de  anställda i fristående verksamheter under 40 år. I kommunerna är det 31 procent. 39 procent av lärarna i fristående gymnasieskolor är under 40 år, i kommunala skolor 22 procent. (74)

Ill. 41. Andel anställda i gruppen förskollärare/grundskollärare/fritidspedagoger per åldersgrupp (Sveriges Officiella Statistik, 2021).

 

Lärares löner – högre ingångslöner hos enskilda huvudmän

Lärare i fristående för- och grundskolor har i genomsnitt högre lön än i kommunala skolor. Undantaget är förskollärare i åldern 40–44 och 50–59år samt grundskollärare över 60 år. Gymnasielärare i kommunala skolor har högre lön än i friskolor, särskilt i åldern från och med 35 års ålder. (75)

Ill. 42. Genomsnittlig månadslön 2021 efter yrke och ålder (Lönestrukturstatistik SCB, 2021).iu = ingen uppgift

Ill. 43. Genomsnittlig månadslön 2021 för förskollärare (Lönestrukturstatistik SCB, 2021).

Ill. 44. Genomsnittlig månadslön 2021 för Grundskollärare (Lönestrukturstatistik SCB, 2021).

Ill. 45. Genomsnittlig månadslön 2021 för Gymnasielärare. Lönestrukturstatistiken bygger på en urvals-undersökning för privat sektor. Uppgifter för lärare som är yngre än 30 och äldre än 55 är inte tillgänglig, förosäker för att anges eller borttagen av sekretesskäl.(Lönestrukturstatistik SCB, 2021).


(65) Antal förvärvsarbetande inom skola 2020 (RAMS SCB, 2020).
(66) Grundskolan – Elevstatistik, Läsåret 2020/21 och Grundskolan – Personalstatistik med behörighet – per ämne och kategori, Läsåret 2020/21 (Skolverket, 2021).
(67) Lärarprognos 2021. Beräkningarna utgår från lärarsituationen 2020 (Skolverket, 2021).
(68) Lärarprognos 2021. I Lärarprognos 2019 bedömdes 45 000 behöriga lärare saknas 2033 (Skolverket, 2021).
(69) Lärarprognos 2021 (Skolverket, 2021).
(70) Obehöriga lärare i grundskolan ingen homogen grupp (Skolverket, 2021).
(71) Obehöriga lärare i grundskolan ingen homogen grupp (Skolverket, 2021).
(72) Grundskolan – Personalstatistik, läsåret 2020/21 (Skolverket, 2021).
(73) Gymnasieskolan – Personalstatistik, läsåret 2020/21 (Skolverket, 2021).
(74) Tabell 1C (Sveriges Officiella Statistik, 2021).
(75) Genomsnittlig månadslön inom kommuner efter Yrke (SSYK 2012), ålder, kön och år och Genomsnittlig månadslön(totallön), tjänstemän privat sektor (SLP), kronor efter Yrke (SSYK 2012), ålder, kön och år (SCB, 2021).