Förvärvsarbetande – 19 procent arbetar i fristående verksamhet
Ill. 40. Antal förvärvsarbetande inom skola 2021 (Skolverket 2022).
I många ämnen utgör lärare som är behöriga att undervisa i grundskolan, men inte i det specifika ämnet, en stor andel av de obehöriga lärarna. Störst andel obehöriga lärare som är behöriga för grundskolan, men inte i ämnet, är det i ämnena bild (40 procent), teknik (39 procent) och musik (34 procent).
I hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa och musik, moderna språk och slöjd saknar mellan var 4:e och var 10:e lärare helt eftergymnasial pedagogisk utbildning.[6]
Lärarna byter jobb vart fjärde år
Personalomsättningen har ökat i svensk skola. Det kan påverka kontinuiteten och utvecklingen på en skola. Med tanke på bristen på utbildade lärare kan den leda till att elever får byta lärare alltför ofta. En hög omsättning på rektorsposten medför också en bristande kontinuitet i det pedagogiska ledarskapet på skolan och riskerar att försvåra det systematiska kvalitetsarbetet.[7]
I Sverige var den genomsnittliga anställningstiden för högstadielärare 2019 fem år, jämfört med åtta år i genomsnitt i OECD. I låg- och mellanstadiet var den fyra år, i gymnasiet sex.[8] Rektorer arbetade i genomsnitt tre år på högstadiet, jämfört med fem år i genomsnitt i OECD. I låg- och mellanstadiet arbetade rektorn i genomsnitt två år och tre i gymnasiet.[9] Många byter m a o jobb varje år.
Lägre andel behöriga lärare i friskolor, men spridningen är stor
Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen var 70,7 procent i fristående grundskolor 2021/22, jämfört med 84,8 procent i kommunala grundskolor.[10] Skillnaden mellan enskilda huvudmän och kommunala har minskat med nästan 1/3-del sedan 2006/07. Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen i fristående grundskolor är högre i verkligheten än i Skolverkets statistik, eftersom lärare med pedagogisk högskoleutbildning i annat land, som inte validerat sin utbildning i Sverige och arbetar på skolor med tillstånd att undervisa på engelska[11], lärare på waldorfskolor och på internationella skolor[12] inte ingår i statistiken över lärare med pedagogisk högskoleutbildning.[13]
Inom fristående grundskolor varierade andelen lärare (heltidstjänster) med pedagogisk högskoleexamen från 6 till 100 procent. Ekonomiska föreningar hade en högre andel lärare med pedagogisk högskoleexamen än huvudmän som har en annan juridisk form. De hade också en högre andel lärare med legitimation och behörighet i minst ett undervisningsämne.[14]
I gymnasieskolan är andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen i fristående skolor 73,4 procent, i kommunala skolor 83,9 procent och i regionsdrivna skolor 66,4 procent.[15] Bland fristående huvudmän för gymnasieskolan varierade andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen från 11 procent till 100 procent. Stora huvudmän hade i genomsnitt en högre andel lärare med pedagogisk högskoleexamen än små huvudmän. På motsvarande sätt hade ideella föreningar och stiftelser en högre andel lärare med pedagogisk högskoleexamen än huvudmän som drivs som aktiebolag.[16]
Ill. 42. Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen i grundskolan (Skolverket, 2022) – långa kurvorna – och Andel lärare med lärarlegitimation och behörighet att undervisa i minst ett ämne (Skolverket, 2022) – korta kurvorna.
Statistiken över legitimerade och behöriga lärare omfattar de lärare som undervisar i de ämnen för vilka legitimationskrav gäller. Det betyder att det är en annan population än andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen. Lärarkategorier som är undantagna från legitimationskravet vid tillsvidareanställning är lärare i modersmål, lärare som bedriver annan undervisning på engelska än språkundervisning och lärare i fristående skolor med waldorfpedagogik. Det förklarar till en del varför lärarbehörigheten är lägre i friskolor än i kommunala skolor. Lärare med pedagogisk högskoleutbildning från annat land, som inte validerar sin utbildning, kan inte heller ansöka om lärarlegitimation.
Generellt sett är lärarbehörigheten lägre på grundskolor med enskild huvudman än på kommunala grundskolor. 64,2 procent av grundskollärarna (omräknat till heltidstjänster) i friskolor hade legitimation och behörighet i minst ett undervisningsämne. Motsvarande andel i den kommunala skolan var 72,2 procent.[17] Skillnaden mellan enskilda huvudmän och kommunala har halverats på åtta år.
I gymnasieskolan var lärarbehörigheten över lag högre. 75,0 procent av lärarna i friskolor hade legitimation och behörighet i minst ett undervisningsämne jämfört med 86,9 procent hos kommunala huvudmän.[18] Skillnaderna mellan olika enskilda huvudmän är dock stora.
Lärares ålder – yngre lärare i fristående verksamheter
Fristående förskolor och skolor har yngre lärare än kommunala skolor. I gruppen förskollärare/grundskollärare/fritidspedagoger är 40 procent av de anställda i fristående verksamheter under 40 år. I kommunerna är det 31 procent. 40 procent av lärarna i fristående gymnasieskolor är under 40 år, i kommunala skolor 21 procent.[19]
Ill. 43. Andel anställda i gruppen förskollärare/grundskollärare/fritidspedagoger per åldersgrupp (Sveriges Officiella Statistik, 2022).
Lärares löner – skillnaderna utjämnas
Lärare i fristående för- och grundskolor har länge haft högre lön än i kommunala skolor. Skillnaderna har emellertid jämnats ut på senare tid och 2022 hade bara förskollärare i åldern upp till 45 år och över 60 år samt grundskollärare i åldern 30–34 år högre lön i fristående skolor.[20]
Ill. 44. Genomsnittlig månadslön 2022 efter yrke och ålder (Lönestrukturstatistik SCB, 2022). i.u = ingen uppgift
Referenser
[1] Antal förvärvsarbetande inom skola 2021 (Skolverket, 2022).
[2] Lärarprognos 2021. Beräkningarna utgår från lärarsituationen 2020 (Skolverket, 2021).
[3] Lärarprognos 2021. I Lärarprognos 2019 bedömdes 45 000 behöriga lärare saknas 2033 (Skolverket, 2021).
[4] Lärarprognos 2021 (Skolverket, 2021).
[5] Obehöriga lärare i grundskolan ingen homogen grupp (Skolverket, 2021).
[6] Obehöriga lärare i grundskolan ingen homogen grupp (Skolverket, 2021).
[7] Talis 2018. En studie om lärares och rektorers arbete i grund- och gymnasie-skolan. Delrapport 1. Rapport 481. Skolverket (2019)
[8] Avser både tillsvidare- och visstidsanställda. Grupperna är inte viktade för att vara representativa.
[9] Talis 2018. En studie om lärares och rektorers arbete i grund- och gymnasie-skolan. Delrapport 1. Rapport 481. Skolverket (2019)
[10] Grundskolan – Personalstatistik, läsåret 2021/22 (Skolverket, 2021).
[11] Internationella Engelska Skolan uppger att man har 85 procent andel lärare med pedagogisk högskoleutbildning, 45 procent utländsk och 38 procent svensk. (https://engelska.se/faq-and-contact/teaching-and-learning/)
[12] Internationella skolor följer inte svensk läroplan
[13] Skollagen 24 kap. 2 §
[14] SOU 2022: Statens ansvar för skolan.
[15] Gymnasieskolan – Personalstatistik, läsåret 2021/22 (Skolverket, 2022).
[16] SOU 2022: Statens ansvar för skolan.
[17] Pedagogisk personal i skola och vuxenutbildning läsåret 2021/22. (2022) I Skolverkets uppgifter om behöriga lärare ingår enbart de lärarkategorier som omfattas av legitimationskravet.
[18] Pedagogisk personal i skola och vuxenutbildning läsåret 2021/22. (2022).
[19] Tabell 1C (Sveriges Officiella Statistik, 2022).
[20] Genomsnittlig månadslön inom kommuner efter Yrke (SSYK 2012), ålder, kön och år och Genomsnittlig månadslön
(totallön), tjänstemän privat sektor (SLP), kronor efter Yrke (SSYK 2012), ålder, kön och år (SCB, 2022).