Måluppfyllelse – 9 procentenheter högre i fristående skolor

I fristående grundskolor nådde 83,1 procent av eleverna (exklusive nyinvandrade och elever med okänd bakgrund) i årskurs 9 kunskapskraven i alla ämnen 2021/22. För hela riket är siffran 75,9 procent och för kommunala skolor 74,0 procent.

Ill. 20. Andel elever i åk 9 som nått kunskapskraven i alla ämnen. Nyinvandrade elever började särredovisas 2011/12 och är därefter exkluderade från totalen. Efter 2014/2015 är både nyinvandrade elever samt elever med okänd bakgrund exkluderade från totalen. Grundskolan – Slutbetyg årskurs 9 (Skolverket, 2022).

När föräldrarnas utbildningsnivå och elevernas bakgrund redovisas visar det att en högre andel av eleverna i årskurs 9 på fristående skolor når kunskapskraven i alla ämnen, oavsett föräldrarnas utbildningsnivå eller elevens bakgrund.[1]

Ill. 21. Andel elever i årskurs 9 som nått målen i alla ämnen fördelat på föräldrarnas utbildningsnivå läsåret 2021/22. I parentesen respektive grupps andel av alla elever i årskurs 9.

Härkomst Fristående Kommunala

Ill. 22. Andel elever som nått målen i alla ämnen fördelat på härkomst läsåret 2021/22. I parentesen respektive grupps totala andel av alla elever i årskurs 9. Grundskolan – Slutbetyg årskurs 9. (Skolverket, 2022).

Gymnasiebehörighet – 8 procentenheter högre i fristående skolor

Andelen elever i årskurs 9 som 2021/22 blev behöriga till gymnasieskolan var högst i fristående skolor. 91,6 procent av eleverna i fristående skolor blev behöriga till yrkesprogram, i kommunala skolor var det 83,3 procent.

Ill. 23. Andel elever behöriga till gymnasieskolans olika program 2021/22. Grundskolan – Betyg och Prov – Riksnivå, Sveriges officiella statistik (Skolverket, 2022).

Meritvärde –10 procent högre i fristående skolor

I fristående grundskolor var det genomsnittliga meritvärdet för en elev i årskurs 9 läsåret 2021/22 249,2 meritvärdespoäng (exklusive nyinvandrade och elever med okänd bakgrund). Riksgenomsnittet var 232,3 och för kommunala skolor 227,8. I gymnasieskolan läsåret 2021/22 var den genomsnittliga betygspoängen för elever med examensbevis på fristående skolor 15,1 och i kommunala skolor 14,9.[2]

Ill. 24. Genomsnittligt meritvärde årskurs 9 2004/05 till 2021/22. Nyinvandrade elever började särredovisas 2011/12 och är därefter exkluderade från totalen. Efter 2014/2015 är både nyinvandrade elever samt elever med okänd bakgrund exkluderade från totalen. Grundskolan – Slutbetyg årskurs 9 (Skolverket 2022).

Elever i friskolor bättre på ämnesprov och PISA

Läsåret 20/21 kunde de nationella proven återupptas efter pandemin. I ämnesprovet i engelska i årskurs 9 2021/22 nådde 98,8 procent av eleverna i fristående skolor godkänt betyg. I kommunala skolor nådde 96,5 procent godkänt och riksgenomsnittet var 97,0 procent. I ämnesprovet i svenska blev 96,4 procent av eleverna i fristående skolor godkända. Motsvarande siffror för kommunala skolor och riksgenomsnittet är 94,0 och 94,5. I ämnesprovet i matematik nådde 89,6 procent av eleverna i fristående skolor ett godkänt betyg. Motsvarande siffror för kommunala skolor och riksgenomsnittet var 82,9 och 84,3.[3]

Ill. 25. Andel av elever som nått ett godkänt provbetyg (A-E) på ämnesproven i åk 9 2021/22 (Skolverket, 2022).

Även på motsvarande ämnesprov i årskurs 6 2021/22 lyckades elever i fristående skolor bäst.[4]

Ill. 26. Andel av elever som nått ett godkänt provbetyg (A-E) på ämnesproven i åk 6 2021/22 (Skolverket, 2022).

Det finns fristående förskolor i 247 av landets 290 kommuner. Friståendegrundskolor finns i 185 kommuner och fristående gymnasieskolor i 97 kommuner.

Kommunala förskolor och grundskolor finns i samtliga 290 kommuner. 254 kommuner har kommun- eller regiondriven gymnasieskola. Även kommuner som inte har en friskola kan ha elever i friskolor i en annan kommun. (10)

Ill. 3. Antal kommuner med fristående och offentliga skolor.

För proven i årskurs 3 finns inget sammanvägt provbetyg att jämföra. 

PISA 2022 genomfördes i mars-april 2022, men resultaten och huvudrapporten publiceras inte förrän i december år 2023.[5]

I PISA 2018 fortsatte de svenska resultaten uppåt. I genomsnitt hade 67 procent av nedgången i resultat sedan PISA 2000 hämtats igen. Bland elever med minst en förälder född i Sverige hade hela nedgången hämtats igen.

I PISA 2018 presterade niondeklassare i fristående skolor bättre på alla delprov. I naturvetenskap var skillnaden 17 poäng, i matematik 17 poäng och i läsförståelse 21 poäng.[6]

Ill. 27. Poäng per prov i PISA 2018.[7]

När man justerar för ESCS-indexet[8] och utländsk bakgrund – som Skolverket brukar inkludera som kontroller i sina analyser – minskade skillnaden mellan friskolor och kommunala skolor, men den fortsatte att vara statistiskt säkerställd i alla tre ämnen.

När man justerar för alla kontrollvariabler[9] minskade skillnaden ytterligare, men endast marginellt, och fortsatte vara statistiskt säkerställd. Skillnaden till friskolornas fördel med alla kontrollvariabler inkluderade, var 11 poäng i läsförståelse och 10 poäng i både matematik och naturvetenskap.

Detta motsvarar ungefär inlärningen som sker under en tredjedel av ett läsår.

Ill. 28. Skillnader mellan fristående och kommunala skolor i PISA 2018. Skalan avser är poängskillnad mellan fristående och kommunala skolor.[10]

Förklaringar till skillnaderna kan vara att friskolorna skiljer sig från de kommunala bl a genom att eleverna får mer anpassad undervisning än elever i kommunala skolor, mer feedback, bättre studieklimat och oftare digitala hjälpmedel i undervisningen, sammantaget ungefär 5 PISA-poäng (40 procent) av deras fördel gentemot kommunala skolor. De har även mer lärarstöd, men denna skillnad är inte statistiskt säkerställd.[11]

Samtidigt rapporterar elever i friskolor även högre värden på flera variabler som är negativt relaterade till resultaten. De använder oftare ämnesrelaterad IT utanför klassrummet, de kommer oftare för sent och skolkar oftare en hel dag än elever i kommunala skolor, sammantaget ungefär 4–5 PISA-poäng, som friskolor skulle kunna förbättra sina PISA-resultat ytterligare. De använder även mer IT generellt i skolan och skolkar oftare på enskilda lektioner, men dessa skillnader är inte statistiskt säkerställda.

Gymnasiebetyg – något högre i fristående skolor

Det är svårt att jämföra kunskapsresultaten i fristående och kommunala gymnasieskolor p g a skolornas mix av program och att skillnaderna i socioekonomi inte redovisas för gymnasiet. De högskoleförberedande programmen är lättast att jämföra. Både andel elever som uppnår examensbevis och deras genomsnittliga betygspoäng är snarlika.

Ill. 29. Gymnasieskolan – Avgångselever, nationella program 2021/22 (Skolverket 2022)

Genomströmning gymnasiet – 8 procentenheter högre i fristående skolor

75,2 procent av eleverna i fristående gymnasieskolor avslutade sin utbildning efter tre år 2022.[12] 67,1 procent av eleverna i kommunala gymnasieskolor avslutade gymnasieskolan efter tre år.

Ill. 30. Andel av eleverna som slutade 2022 som klarade gymnasieskolan inom 3, 4 respektive 5 år Gymnasieskolan – Genomströmning (Skolverket, 2022).

[1] Grundskolan – Slutbetyg årskurs 9 (Skolverket, 2022).

[2] Gymnasieskolan – Avgångselever, nationella program (Skolverket, 2022).

[3] Grundskolan – Resultat på ämnesprov, årskurs 9 (Skolverket, 2022)

[4] Grundskolan – Resultat på ämnesprov, årskurs 6 (Skolverket, 2022)

[5] https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/internationella-jamforande-studier-pa-utbildningsomradet/pisa-internationell-studie-om-15-aringars-kunskaper-i-matematik-naturvetenskap-och-lasforstaelse#h-PISA2022 (Skolverket, 19 oktober 2022)

[6] Vad kan vi lära av PISA 2018 – faktorer bakom svenska elevers resultat, sid 15 (Svenskt Näringsliv, 2021).

[7] Vad kan vi lära av PISA 2018 – faktorer bakom svenska elevers resultat (Svenskt Näringsliv, november 2021).

[8] Det utgörs av tre variabler: ett index över ägodelar i hemmet, föräldrarnas högsta utbildningsnivå samt föräldrarnas högsta

yrkesstatus. I PISA 2018 går det också att justera för bägge föräldrars utbildningsbakgrund och yrkesstatus. Vad kan vi lära av

PISA 2018 – faktorer bakom svenska elevers resultat, sid 15 (Svenskt Näringsliv, 2021).

[9] Dessa inkluderar elevers kön, ålder och ålder vid ankomst till Sverige, vilket språk elever pratar hemma, hur många år

eleverna gick i förskola, digitala resurser i hemmet samt föräldrarnas emotionella stöd, med hjälp av elevernas svar på tre

påståenden. Vad kan vi lära av PISA 2018 – faktorer bakom svenska elevers resultat, sid 15 (Svenskt Näringsliv, 2021).

[10] Vad kan vi lära av PISA 2018 – faktorer bakom svenska elevers resultat, sida 17 (Svenskt Näringsliv, 2021).

[11] Vad kan vi lära av PISA 2018 – faktorer bakom svenska elevers resultat, sid 21–22 (Svenskt Näringsliv, 2021).

[12] Till elever som slutfört gymnasiet räknas elever med gymnasieexamen eller studiebevis med betygssatta kurser om

2 500 poäng eller fler.