Kunskapsresultat

I detta avsnitt redovisas fortfarande 2018/19 års kunskapsresultat. SCB:s beslut om striktare tolkning av statistiksekretessen rörande friskolor innebär att det inte finns tillgång till kunskapsresultaten i Skolverkets databas för 2019/20. Regeringen arbetar med en lagändring som ska lösa frågan om statistiksekretessen.

 

Betyg – elever i fristående grundskolor har 10 procent högre betyg

I fristående grundskolor var det genomsnittliga meritvärdet för en elev i årskurs 9 läsåret 2018/19 252,7 meritvärdespoäng (exklusive nyinvandrade och elever med okänd bakgrund). Riksgenomsnittet var 235,7 och för kommunala skolor 231,3. I gymnasieskolan läsåret 2018/19 var den genomsnittliga betygspoängen för elever på fristående skolor 14,9 och i kommunala och landstingsdrivna skolor 14,8.(32)

Genomsnittligt meritvärde årskurs 9 2004/05 till 2018/19. Nyinvandrade elever började särredovisas 2011/12 och ingår därefter ej i totalen. Efter 2014/2015 exkluderas både nyinvandrade elever samt elever med okänd bakgrund från totalen. (Skolverket, 2019)

 

Måluppfyllelse – fler når målen i fristående skolor

I fristående grundskolor nådde 84,8 procent av eleverna (exkl. nyinvandrade och elever med okänd bakgrund) i årskurs 9 kunskapskraven i alla ämnen 2018/19. För hela riket är siffran 78,9 procent och för kommunala skolor 77,4 procent.

Figur 11. Andel elever i åk 9 som nått kunskapskraven i alla ämnen. Nyinvandrade elever började särredovisas 2011/12 och är därefter exkluderade från totalen. Efter 2014/2015 är både nyinvandrade elever samt elever med okänd bakgrund exkluderade från totalen (Skolverket, 2020).

 

När föräldrarnas utbildningsnivå (33) redovisas visar det att en högre andel av eleverna i årskurs 9 på fristående skolor når kunskapskraven i alla ämnen, oavsett föräldrarnas utbildningsnivå. (34)

 

Andelen elever i årskurs 9 som 2019/20 blev behöriga till gymnasieskolan var högst i fristående skolor. 92,1 procent av eleverna i fristående skolor blev behöriga till yrkesprogram, i kommunala skolor var det 84,0 procent.

70,7 procent av eleverna i fristående gymnasieskolor avslutade sin utbildning efter tre år 2019.(35) 64,7 procent av eleverna i kommunala gymnasieskolor avslutade gymnasieskolan efter tre år.

Ämnesprov – elever i friskolor bättre på ämnesprov(36)

I ämnesprovet i engelska i årskurs 9 2018/2019 nådde 98,5 procent av eleverna i fristående skolor godkänt betyg. Riksgenomsnittet var 95,9 och i kommunala skolor 95,3. I svenska blev 97,9 procent av eleverna i fristående skolor godkända. Motsvarande siffror för kommunala skolor och genomsnittet i riket är 96,1 och 96,5.(37)

Figur 12. Andel elever som nått godkänt provbetyg på ämnesproven i årskurs 9 2018/19 (Skolverket, 2020).

 

Även på motsvarande ämnesprov i årskurs 6 2018/19 lyckades elever i fristående skolor bäst. För proven i årskurs 3 finns inget sammanvägt provbetyg att jämföra. (38)

 

I PISA 2015 presterade niondeklassare i fristående skolor bättre på alla delprov. I naturvetenskap var skillnaden 17 poäng, i matematik 15 poäng och i läsförståelse 18 poäng.

Figur 13. Poäng per prov i PISA 2015 (Skolverket, 2016).

 


(32) Skolverket (2019)
(33) Skälet till att uppgifterna om föräldrarnas utbildningsnivå avser 2018/19 är desamma som kunskapsresultaten är en följd av SCB:s beslut om striktare tolkning av statistiksekretessen rörande friskolor. Detta innebär att det inte finns tillgång till kunskapsresultaten i Skolverkets databas för 2019/20. Regeringen arbetar med en lagändring som ska lösa frågan om statistiksekretessen.
(34) Skolverket (2019)
(35) Till elever som slutfört gymnasiet räknas elever med gymnasieexamen eller studiebevis med betygssatta kurser om 2500 poäng eller fler.
(36) Under vårterminen 2018 fanns indikationer på att vissa av de nationella delproven i matematik i årskurs 9 varit åtkomliga på förhand. Skolverket rekommenderade då att skolan skulle använda  ersättningsprov. Resultaten från ersättningsprov samlas inte in. Istället gavs instruktionen vid insamling att resultaten att ange att “eleven ej deltagit”, vilket syftar på att ordinarie prov inte använts. För provbetyget i matematik är den totala andelen elever som har rapporterats in som “eleven ej deltagit” så stor (närmare 76 procent) att resultaten inte kan publiceras med den kvalitet som gäller för officiell statistik enligt 3 a § lagen (2001:99) om den officiella statistiken.
(37) Skolverket (2020)
(38) Skolverket (2020)