Måluppfyllelse – 9 procentenheter högre i fristående skolor
I fristående grundskolor nådde 81,8 procent av eleverna (exklusive nyinvandrade och elever med okänd bakgrund) i årskurs 9 kunskapskraven i alla ämnen 2022/2023. För hela riket är siffran 74,8 procent och för kommunala skolor 72,9 procent.
Ill. 18. Andel elever i åk 9 som nått kunskapskraven i alla ämnen. Nyinvandrade elever började särredovisas 2011/12 och är därefter exkluderade från totalen. Efter 2014/2015 är både nyinvandrade elever samt elever med okänd bakgrund exkluderade från totalen.[1]
När föräldrarnas utbildningsnivå och elevernas bakgrund redovisas visar det att en högre andel av eleverna i årskurs 9 på fristående skolor når kunskaps- kraven i alla ämnen, oavsett föräldrarnas utbildningsnivå eller elevens bakgrund.[2]
Ill. 19. Andel elever i årskurs 9 som nått målen i alla ämnen fördelat på föräldrarnas utbildningsnivå läsåret 2022/2023. I parentesen respektive grupps andel av alla elever i årskurs 9.
Härkomst Fristående Kommunala
Ill. 20. Andel elever som nått målen i alla ämnen fördelat på härkomst läsåret 2022/2023. I parentesen respektive grupps totala andel av alla elever i årskurs 9.[3]
Gymnasiebehörighet – 7 procentenheter högre i fristående skolor
Andelen elever i årskurs 9 som 2022/2023 blev behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram var 91,0 procent av eleverna i fristående skolor och 83,7 procent i kommunala skolor.
Ill. 21. Andel elever behöriga till gymnasieskolans olika program 2022/2023.35
Meritvärde – 9 procent högre i fristående skolor
I fristående grundskolor var det genomsnittliga meritvärdet för en elev i årskurs 9 läsåret 2022/2023 247,7 meritvärdespoäng (exklusive nyinvandrade och elever med okänd bakgrund) och för kommunala skolor 226,6.
Ill. 22. Genomsnittligt meritvärde årskurs 9 2004/05 till 2022/2023. Nyinvandrade elever började särredovisas 2011/12 och är därefter exkluderade från totalen. Efter 2014/2015 är både nyinvandrade elever samt elever med okänd bakgrund exkluderade från totalen.[6]
Elever i friskolor bättre i de nationella proven
I det nationella provet i engelska i årskurs 9 2022/2023 nådde 98,7 procent av eleverna i fristående skolor godkänt betyg. I kommunala skolor nådde 96,6 procent godkänt. I det nationella provet i svenska blev 97,6 procent av eleverna i fristående skolor godkända. Motsvarande andel för kommunala skolor var 95,7. I nationella provet i matematik nådde 92,9 procent av eleverna i fristående skolor ett godkänt betyg. Motsvarande andel för kommunala skolor var 88,1.[7]
Ill. 23. Andel av elever som nått ett godkänt provbetyg (A–E) på ämnesproven i åk 9 2022/2023 (Skolverket 2023).
Även på motsvarande ämnesprov i årskurs 6 2022/2023 lyckades elever i fristående skolor bäst.[8]
Ill. 24. Andel av elever som nått ett godkänt provbetyg (A–E) på ämnesproven i åk 6 2022/2023 (Skolverket 2023).
Friskolor bättre än kommunala även om elevernas socioekonomiska förutsättningar beaktas
Friskolor ska i genomsnitt prestera bättre kunskapsresultat än kommunala skolor, eftersom de har bättre socioekonomiska förutsättningar. Forskning visar att stödet hemifrån är av mycket stor betydelse för kunskapsresultaten. Skillnaden elimineras till en del[9] med hjälp av Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala SambandsAnalyser, Salsa.
I Salsa var föräldrarnas utbildningsnivå i genomsnitt 2,5 för fristående grundskolor, det vill säga en förälder har högskoleutbildning och den andra föräldern har det i varannan familj. I kommunala skolor är utbildningsnivån 2,3. Andelen nyinvandrade, som ger sämre förutsättningar för att uppnå goda kunskapsresultat, är 1,2 procent i friskolor och 3,8 i kommunala. Även en högre andel pojkar ger sämre förutsättningar. I friskolor är andelen 50,4 och i kommunala skolor 51,7.
När dessa socioekonomiska skillnader justeras i Salsa-modellen visar den att fristående skolor överpresterade över 1 procentenhet vad gäller andel elever som uppnår kunskapskraven i alla ämnen 2022/2023 och kommunala skolor underpresterade 0,5 procentenhet.
Ill. 25. Skillnaden mellan modellberäknat värde och faktiskt resultat i Salsa Andel A–E (Skolverket 2024).
Fristående skolor överpresterar, enligt Salsa-modellen, i genomsnitt nästan 6 meritvärdespoäng och kommunala skolor underpresterar över 2 meritvärdespoäng, under de senaste tre åren.
Ill. 26. Skillnaden mellan modellberäknat värde och faktiskt resultat i Salsa Meritvärde (Skolverket 2024).
”Betygsinflationen” mindre i friskolor än kommunala
Kan skillnaden förklaras av betygsinflationen – definierad som avvikelsen mellan slutbetygen och provresultaten i de nationella proven? Kanske. Men i kärnämnena avviker de kommunala skolorna mer från provresultaten i slutbetygen än friskolorna.
Både friskolor och kommunala skolor sänkte 22/23 elevernas slutbetyg i engelska jämfört med resultatet i det nationella provet, kommunala skolor mer än enskilda. I matematik och svenska höjde de kommunala skolorna elevernas slutbetyg mer än friskolor, jämfört med resultatet av de nationella proven.
Ill 27. Avvikelse mellan slutbetyg och resultat i nationella prov 22/23. Skillnaden i Svenska som andraspråk avser mycket färre elever (Skolverket 2023).
Elever i friskolor bättre i PISA
För att stödja ovanstående påstående att elever i friskolor presterar bättre än elever i kommunala skolor är det intressant att notera att så är fallet även i internationella tester. 2022 genomfördes för åttonde gången OECD:s internationella kunskapsundersökning PISA (Programme for International Student Assessment). Totalt deltog 81 länder eller regioner, däribland 37 av 38 OECD-länder, i PISA 2022. I Sverige deltog 6072 elever från 262 grund- skolor. Eleverna genomför ett datorbaserat prov och enkät. Studien har genomförts sedan 2000 och undersöker 15-åriga elevers kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap. PISA rättas externt och är alltså säkrat för ”betygsinflation”.
Undersökningen visade att svenska elever har försämrat sina resultat i både matematik och läsförståelse, men däremot inte i naturvetenskap jämfört med PISA 2018. Resultaten i matematik och läsförståelse var tillbaka på samma nivåer som 2012, då Sverige uppnådde sina hittills sämsta resultat i dessa ämnesområden. I naturvetenskap låg Sverige kvar på samma nivå som PISA 2018.[10]
Friskolornas elever presterade 34 poäng bättre än elever i kommunala skolor i PISA 2022. Justerat för elevernas socioekonomiska bakgrund uppgår skillnaden till 20 poäng till friskoleelevernas fördel, vilket motsvarar inlärningen som sker under ett helt läsår. Friskolornas kunskapsmässiga försprång har ökat jämfört med PISA 2018. Resultaten för friskolornas elever sjönk knappt alls mellan 2018 och 2022. I princip hela tappet under pandemin har skett i kommunala skolor.
Vinstdrivande och icke-vinstdrivande friskolor presterar på samma nivå. Om man däremot räknar med en alternativ metod, som OECD använder, kvarstår friskolornas försprång, men enligt den modellen presterar vinst- drivande friskolor bättre än både kommunala skolor och icke-vinstdrivande friskolor.[11]
I PISA 2018 presterade niondeklassare i fristående skolor bättre på alla delprov. I naturvetenskap var skillnaden 17 poäng, i matematik 17 poäng och i läsförståelse 21 poäng.[12]
Ill. 28. Poäng per prov i PISA 2018.[13]
Skillnaden till friskolornas fördel med alla kontrollvariabler inkluderade, var 11 poäng i läsförståelse och 10 poäng i både matematik och naturvetenskap. Detta motsvarar ungefär inlärningen som sker under en tredjedel av ett läsår.
Förklaringar till skillnaderna kan vara att friskolorna skiljer sig från de kommunala bland annat genom att eleverna får mer anpassad undervisning än elever i kommunala skolor, mer feedback, bättre studieklimat och oftare digitala hjälpmedel i undervisningen, sammantaget ungefär 5 PISA-poäng (40 procent) av deras fördel gentemot kommunala skolor. De har även mer lärarstöd, men denna skillnad är inte statistiskt säkerställd.[14]
Samtidigt rapporterade elever i friskolor även högre värden på flera variabler som är negativt relaterade till resultaten. De använde oftare ämnesrelaterad IT utanför klassrummet, de kom oftare för sent och skolkade oftare en hel dag än elever i kommunala skolor, sammantaget ungefär 4–5 PISA-poäng, som friskolor skulle kunna förbättra sina PISA-resultat ytterligare. De använde även mer IT generellt i skolan och skolkade oftare på enskilda lektioner, men dessa skillnader är inte statistiskt säkerställda.
Gymnasiebetyg – snarlika i fristående och kommunala skolor
Det är svårt att jämföra kunskapsresultaten i fristående och kommunala gymnasieskolor p g a skolornas mix av program och att skillnaderna i elevernas socioekonomi inte redovisas för gymnasiet. De högskoleför- beredande programmen är därför lättast att jämföra.
Både andel elever som uppnår examensbevis och deras genomsnittliga betygspoäng är snarlika. 2022/2023 var den genomsnittliga betygspoängen för elever med examensbevis i fristående skolor 14,5 och i kommunala skolor 14,4.[15]
Ill. 29. Gymnasieskolan – Avgångselever, nationella program 2022/2023[16] (Skolverket 2023).
Genomströmning gymnasiet – 6 procentenheter högre i fristående skolor
75,1 procent av eleverna i fristående gymnasieskolor avslutade sin utbildning efter tre år 2023[17] jämfört med 69,0 procent av eleverna i kommunala gymnasieskolor.
Ill. 30. Andel av eleverna som slutade 2023 som klarade gymnasieskolan inom 3, 4 respektive 5 år.[18]
[1] Grundskolan – Slutbetyg årskurs 9, uppdelat med/utan nyinvandrade och elever med okänd bakgrund, läsår: 2022/2023 (Skolverket 2023).
[2] Grundskolan – Slutbetyg årskurs 9, uppdelat per föräldrarnas högsta utbildningsnivå, läsåret 2022/2023 (Skolverket 2023).
[3] Grundskolan – Slutbetyg årskurs 9, uppdelat per svensk och utländsk bakgrund, läsåret 2022/2023 (Skolverket 2023).
[4] Grundskolan – Betyg årskurs 6, andel som fått godkänt betyg, läsåret 2022/2023 (Skolverket 2023).
[5] Grundskolan – Betyg och Prov – Riksnivå, Tabell 1 C: Behörighet till gymnasieskolans nationella program för elever som avslutat årskurs 9, 2018/19–2022/2023 (Sveriges officiella statistik 2023).
[6] Grundskolan – Slutbetyg årskurs 9, uppdelat med/utan nyinvandrade och elever med okänd bakgrund, läsår 2022/2023 (Skolverket 2023).
[7] Grundskolan – Provresultat – Riksnivå, Tabeller 14A, 16A och 17A (Sveriges officiella statistik 2023).
[8] Grundskolan – Provresultat – Riksnivå, Tabeller 9A, 11A och 12A (Sveriges officiella statistik 2023).
[9] De bakgrundsfaktorer som ingår i den statistiska modellen året 2022 för andelen som uppnått kunskapskraven förklarar 54 procent av variationen i skolors resultat år 2022. Modellen för genomsnittligt meritvärde förklarar 57 procent av variationen i skolors resultat. Resterande variation beror med andra ord på andra faktorer. (Skolverket 2023).
[10] https://www.skolverket.se/publikationsserier/rapporter/2023/pisa-2022
[11] Vad kan vi lära av PISA 2022?, Svenskt Näringsliv
[12] Vad kan vi lära av PISA 2018 – faktorer bakom svenska elevers resultat, sida 15 (Svenskt Näringsliv, 2021).
[13] Vad kan vi lära av PISA 2018 – faktorer bakom svenska elevers resultat (Svenskt Näringsliv, november 2021).
[14] Vad kan vi lära av PISA 2018 – faktorer bakom svenska elevers resultat, sidan 21–22 (Svenskt Näringsliv, 2021).
[15] Gymnasieskolan – Jämförelse av betygsresultat över tid, Nationella program, läsår 2022/2023 (Skolverket, 2023).
[16] Gymnasieskolan – Betyg och studieresultat – Riksnivå, Tabell 2 C: Andel elever med gymnasieexamen av samtliga avgångselever efter typ av huvudman, läsåret 2022/2023 (Sveriges officiella statistik 2023) och Gymnasieskolan – Jämförelse av betygsresultat över tid, Nationella program, Högskoleförberedande program och Yrkesprogram, läsår 2022/2023.
[17] Till elever som slutfört gymnasiet räknas elever med gymnasieexamen eller studiebevis med betygssatta kurser om 2 500 poäng eller fler.
[18] Gymnasieskolan – Betyg och studieresultat – Riksnivå, Tabeller 3A, 3B och 3C (Sveriges officiella statistik 2023).