Kunskapsresultat

Elever i fristående grundskolor har 10 procent högre betyg

I fristående grundskolor var det genomsnittliga meritvärdet för en elev i årskurs
9 läsåret 2020/21 253,5 meritvärdespoäng (exklusive nyinvandrade och
elever med okänd bakgrund). Riksgenomsnittet var 235,9 och för kommunala
skolor 231,2. I gymnasieskolan läsåret 2020/21 var den genomsnittliga
betygspoängen för elever med examensbevis på fristående skolor 15,0 och i
kommunala skolor 14,8. (44)

Ill. 20. Genomsnittligt meritvärde årskurs 9 2004/05 till 2020/21. Nyinvandrade elever började särredovisas2011/12 och är därefter exkluderade från totalen. Efter 2014/2015 är både nyinvandrade elever samt elever med okänd bakgrund exkluderade från totalen. Grundskolan – Slutbetyg årskurs 9 (Skolverket 2021).

 

Måluppfyllelse – fler når målen i fristående skolor

I fristående grundskolor nådde 84,7 procent av eleverna (exklusive nyinvandrade och elever med okänd bakgrund) i årskurs 9 kunskapskraven i alla ämnen 2020/21. För hela riket är siffran 78,3 procent och för kommunala skolor 76,6 procent.

Ill. 21. Andel elever i åk 9 som nått kunskapskraven i alla ämnen. Nyinvandrade elever började särredovisas 2011/12 och är därefter exkluderade från totalen. Efter 2014/2015 är både nyinvandrade elever samt elever med okänd bakgrund exkluderade från totalen. Grundskolan – Slutbetyg årskurs 9 (Skolverket, 2021).

När föräldrarnas utbildningsnivå redovisas visar det att en högre andel av eleverna i årskurs 9 på fristående skolor når kunskapskraven i alla ämnen, oavsett föräldrarnas utbildningsnivå eller elevens härkomst. (45)

Ill. 22. Andel elever i årskurs 9 som nått målen i alla ämnen fördelat på föräldrarnas utbildningsnivå läsåret 2020/21. I parentesen respektive grupps andel av alla elever i årskurs 9.

Ill. 23. Andel elever som nått målen i alla ämnen fördelat på härkomst läsåret 2020/21. I parentesen respektivegrupps totala andel av alla elever i årskurs 9. Grundskolan – Slutbetyg årskurs 9. (Skolverket, 2021).

Andelen elever i årskurs 9 som 2020/21 blev behöriga till gymnasieskolan var högst i fristående skolor. 92,5 procent av eleverna i fristående skolor blev behöriga till yrkesprogram, i kommunala skolor var det 84,6 procent.


Ill. 24. Andel elever behöriga till gymnasieskolans olika program 2020/21.Grundskolan – Betyg och Prov – Riksnivå, Sveriges officiella statistik (Skolverket, 2021).

75,0 procent av eleverna i fristående gymnasieskolor avslutade sin utbildning efter tre år 2021. (46) 66,5 procent av eleverna i kommunala gymnasieskolor avslutade gymnasieskolan efter tre år.

Ill. 25. Andel av eleverna som slutade 2021 som klarade gymnasieskolan inom 3, 4 respektive 5 år, Gymnasieskolan – Genomströmning (Skolverket, 2021).


Elever i friskolor bättre på ämnesprov och PISA
(47)

För läsåren 2019/20 och 2020/21 har i stort sett inga nationella provgenomförts på grund av Covid-19-pandemin.(48)

I PISA 2018 fortsatte de svenska resultaten uppåt. I genomsnitt har nu 67 procent av nedgången i resultat sedan PISA 2000 raderats ut. Bland elever med åtminstone en förälder född i Sverige har hela nedgången hämtats igen.

I PISA 2018 presterade niondeklassare i fristående skolor bättre på alla delprov. I naturvetenskap var skillnaden 17 poäng, i matematik 17 poäng och i läs-förståelse 21 poäng.(49)

Ill. 26. Poäng per prov i PISA 2018. (50)

När man justerar för ESCS-indexet (51)  och utländsk bakgrund – som Skolverket brukar inkludera som kontroller i sina analyser – minskar skillnaden, men den fortsätter att vara statistiskt säkerställd i alla tre ämnen. När man justerar för alla kontrollvariabler (50)  minskar skillnaden ytterligare, men endast marginellt, och fortsätter vara statistiskt säkerställd. Skillnaden till friskolornas fördel med alla kontrollvariabler inkluderade, är 11 poäng i läsförståelse och10 poäng i både matematik och naturvetenskap. Detta motsvarar ungefär inlärningen som sker under en tredjedel av ett läsår.

Ill. 27. Skillnader mellan fristående och kommunala skolor i PISA 2018. Skalan avser är poängskillnad mellanfristående och kommunala skolor. (53)

Förklaringar till skillnaderna kan vara att friskolorna skiljer sig från de kommunala bland annat genom att eleverna får mer anpassad undervisning än elever i kommunala skolor, mer feedback, bättre studieklimat och oftare digitala hjälpmedel i undervisningen, sammantaget ungefär 5 PISA-poäng (40 procent) av deras fördel gentemot kommunala skolor. De har även mer lärarstöd, men denna skillnad är inte statistiskt säkerställd. (54) 

Samtidigt rapporterar elever i friskolor även högre värden på flera variabler som är negativt relaterade till resultaten. De använder oftare ämnesrelaterad IT utanför klassrummet, de kommer oftare för sent och skolkar oftare en heldag än elever i kommunala skolor, sammantaget ungefär 4-5 PISA-poäng, som friskolor skulle kunna förbättra sina PISA-resultat ytterligare. De an-vänder även mer IT generellt i skolan och skolkar oftare på enskilda lektioner, men dessa skillnader är inte statistiskt säkerställda.

 

(44) Gymnasieskolan – Avgångselever, nationella program (Skolverket, 2021).
(45) Grundskolan – Slutbetyg årskurs 9 (Skolverket, 2021).
(46) Till elever som slutfört gymnasiet räknas elever med gymnasieexamen eller studiebevis med betygssatta kurser om2 500 poäng eller fler.
(47) Under vårterminen 2018 fanns indikationer på att vissa av de nationella delproven i matematik i årskurs 9 varit åtkomliga påförhand. Skolverket rekommenderade då att skolan skulle använda ersättningsprov. Resultaten från ersättningsprov samlasinte in. Istället gavs instruktionen vid insamling att resultaten att ange att “eleven ej deltagit”, vilket syftar på att ordinarieprov inte använts. För provbetyget i matematik är den totala andelen elever som har rapporterats in som “eleven ej deltagit” så stor (närmare 76 procent) att resultaten inte kan publiceras med den kvalitet som gäller för officiell statistik enligt 3 a §lagen (2001:99) om den officiella statistiken.
(48) Skolverket, 2021.
(49) Vad kan vi lära av PISA 2018 – faktorer bakom svenska elevers resultat, sid 15 (Svenskt Näringsliv, 2021).
(50) Vad kan vi lära av PISA 2018 – faktorer bakom svenska elevers resultat (Svenskt Näringsliv, november 2021).
(51) Det utgörs av tre variabler: ett index över ägodelar i hemmet, föräldrarnas högsta utbildningsnivå samt föräldrarnas högsta yrkesstatus. I PISA 2018 går det också att justera för bägge föräldrars utbildningsbakgrund och yrkesstatus. Vad kan vi lära av PISA 2018 – faktorer bakom svenska elevers resultat, sid 15 (Svenskt Näringsliv, 2021).
(52)  Dessa inkluderar elevers kön, ålder och ålder vid ankomst till Sverige, vilket språk elever pratar hemma, hur många år eleverna gick i förskola, digitala resurser i hemmet samt föräldrarnas emotionella stöd, med hjälp av elevernas svar på trepåståenden. Vad kan vi lära av PISA 2018 – faktorer bakom svenska elevers resultat, sid 15 (Svenskt Näringsliv, 2021).
(53) Vad kan vi lära av PISA 2018 – faktorer bakom svenska elevers resultat, sida 17 (Svenskt Näringsliv, 2021).
(54) Vad kan vi lära av PISA 2018 – faktorer bakom svenska elevers resultat, sid 21–22 (Svenskt Näringsliv, 2021).