Värt att veta för dig som funderar på att starta en fristående skola

Här ger vi dig som funderar på att starta fristående grund- eller gymnasieskola några grundläggande punkter att tänka på.

Varför starta friskola?

Det har funnits enskilda skolor i olika former sedan lång tid i Sverige. 1992 kom friskolereformen som innebar att den fristående skolan blir finansierad genom skattemedel. Då ökade antalet friskolor snabbt i landet. Idag finns säkert lika många skäl till att starta en friskola som det finns skolor. Men en av de vanligaste anledningarna är att man har en egen idé; pedagogisk eller på annat sätt gällande utformningen av utbildningen, som inte ryms inom den kommunala skolvärlden.

Vem får driva en fristående skola?

Det finns inga formella krav på bakgrund, utbildning eller utbildningserfarenhet för att starta en fristående skola. Enligt skollagen får enskilda fysiska eller juridiska personer driva fristående skola. Det betyder att en enskild person som är myndig och har så kallad rättskapacitet (t.ex. inte har förmyndare) får driva skolan själv. Det absolut vanligaste är ändå att en juridisk person gör det. Juridiska personer är organisationer av olika slag, t.ex. de olika förenings- och företagsformer som finns som ekonomisk eller ideell förening, handelsbolag, aktiebolag eller stiftelse.

Vad bör man tänka på först?

Den som vill starta en fristående skola bör ha en verksamhetsidé för skolan. Verksamhetsidén ska ge svar på frågor som

Varför ska föräldrar och elever välja min skola?
Ska skolan ha en särskild profil eller inriktning?
Vilket elevunderlag kan jag räkna med?
Vilka medarbetare vill jag ha i min skola (utifrån ett generellt tänkande)?
Hur kan jag finansiera skolan?

För att få ett godkännande från Skolinspektionen, som är den instans som kontrollerar den blivande skolhuvudmannen, finns vissa ramar för verksamhetsidén. Skolan måste följa alla de bestämmelser som finns i skolförfattningarna, dvs. de nationella krav och mål som finns i skollagen, skolformsförordningarna, läroplaner och alla andra bestämmelser som gäller på skolans område. Vidare ska skolan vara öppen för alla elever som söker sig till den. Detta öppenhetskrav är en grund för att skolan ska vara godkänd och ha rätt till skolpeng.

Säkra förutsättningarna

För att få klart för sig vilka förutsättningar som gäller när man ska starta en friskola är en god hjälp att tidigt i planeringsfasen besöka Skolinspektionens hemsida (www.skolinspektionen.se) och gå igenom de ansökningsblanketter som gäller för respektive skolform. Av ansökningsblanketten framgår tydligt vilka krav som ställs på en friskola för ett godkännande. Till blanketten finns anvisningar för hur man ska fylla i den och där finns också viktig information om vad man bör tänka på redan i mycket god tid inför ansökan.

Kompetens

Det finns inga formella krav på utbildning för den som ska starta en skola. Det är ändå väldigt viktigt att det finns olika sorters kunnande och erfarenhet för en skolstartare. En fristående skola är ett företag med allt vad det innebär av arbetsgivaransvar, arbetsmiljöansvar, ekonomi och framförallt ansvar för att den pedagogiska verksamheten håller hög kvalitet på skolan. Det är därför viktigt att redan i planeringsfasen av skolan säkra tillgång till kompetens på dessa områden.

Kommunens skolpeng

Ett led i att säkra förutsättningarna vad gäller finansieringen är att kontakta kommunen för att se vilka ekonomiska villkor som gäller för skolverksamheten där, eftersom skolpengen kan variera beroende på hur stora resurser kommunen själv väljer att satsa på sin skolverksamhet. Om det redan tidigare finns en friskola i kommunen, så finns också beslut om skolpeng, dvs. vilket bidrag som ska betalas ut till en fristående skola. Ett annat sätt är att besöka Skolverkets hemsida (www.skolverket.se) och i deras statistikdatabas ta fram ett så kallat kommunblad för den aktuella kommunen. Där finns uppgifter om genomsnittskostnad per elev och skolform. Denna kostnad ligger ofta något högre än skolpengen till en fristående skola, eftersom skolpengen beräknas lite annorlunda (se nedan), men kan ändå utgöra ett underlag för tankar kring finansieringen för skolan .

Elevunderlag

Vid kontakterna med kommunen bör man också skaffa sig kunskap om hur skolväsendet i kommunen ser ut. Man bör t.ex. ta reda på hur många skolor det finns, vilka inriktningar de har och om det finns fler fristående skolor i kommunen (eller regionen om det gäller gymnasieskola). Ett viktigt skäl för att undersöka detta är att man i ansökan måste göra det troligt att ett visst antal elever söker till skolan, så att det finns en långsiktig stabilitet för skolan. Där krävs att den som vill starta skolan har gjort någon form av enkätundersökning för att styrka att man kan få tillräckligt med elever så att skolan kan bära sig ekonomiskt. En sådan undersökning kan vara krävande både i tid och i eftertanke om utformningen. Det måste framgå tydligt att eleverna kan tänka sig att välja just den här skolan, med den här profilen och inte bara en fristående skola i största allmänhet. Det finns företag som specialiserat sig på att ta fram sådana undersökningar mot ersättning.

Lokaler

Ytterligare ett krav för godkännande är att skolan måste kunna visa att man kommer att ha tillgång till lokaler. Skolinspektionen kräver inget färdigt hyresavtal, men att skolan ska kunna göra troligt att den har ändamålsenliga lokaler till skolstart. Det är därför också viktigt att tänka på lokalfrågan i god tid innan ansökan ska lämnas in. Att lokalerna ska vara ändamålsenliga betyder också att det ska vara möjligt att nå målen i respektive ämne/kurs i lokalerna, annars måste man också kunna visa på andra lösningar. Det här gäller framförallt de praktisk-estetiska ämnena som idrott och hälsa, hem- och konsumentkunskap och slöjd. Ett alternativ till att skaffa lokaler med t.ex. egen gymnastiksal är att kontakta kommunen eller en annan fristående skola för att kunna hyra in sig i deras lokaler. Att en sådan lösning är möjlig måste också undersökas i god tid för att kunna redovisas i ansökan.

Val av huvudmannatyp

Så här långt i planeringen bör den som vill starta skola tänka över i vilken organisationsform man vill driva skolan. Som nämnts ovan kan en enskild fysisk person driva en skola, men det är mycket ovanligt, de flesta skolor drivs av en juridisk person. De vanligaste organisationsformerna idag är ideell förening, ekonomisk förening och aktiebolag. Därutöver finns också skolor som drivs som stiftelser eller handelsbolag. Valet av organisationsform måste göras utifrån vad som passar skolstartaren bäst. För ett föräldrakooperativ passar kanske föreningsformen bäst och för rektorn som vill starta sin egen skola kanske aktiebolaget är lämpligast. Här kan man ta råd av en revisor för att se vilken organisationsform som fungerar bäst utifrån de förutsättningar som gäller och med tanke på vem som vill starta skolan. Det är svårt att förändra den organisationsform man vill driva skolan i under själva ansökningstiden och också när skolan väl är i gång och utvecklats vidare. Det är därför mycket viktigt att ha tänkt till om detta i förväg. Om man ändå hamnar i ett läge där man behöver ändra huvudmannaskapet för skolan måste Skolinspektionen kontaktas, se vidare Skolinspektionens hemsida.

Ansökan till Skolinspektionen

En ansökan om att få bli godkänd för att driva en fristående skola ska lämnas till Skolinspektionen senast den sista januari året innan man önskar starta skolan. Det är alltså en lång handläggningstid för ansökan. Om man avser att starta ett fritidshem i anslutning till skolan ska en sådan ansökan om godkännande också göras till Skolinspektionen samtidigt. Beslut om godkännande och därmed rätt till bidrag får man från Skolinspektionen i de flesta fall senast den sista oktober samma år. Då ges planeringsförutsättningar inför själva skolstarten, som marknadsföring av skolan, anställande av personal och anskaffning av lokaler och inventarier. Om man vill starta skolan redan vårterminen nästföljande år ska det anges i ansökan, annars avser tillståndet utbildning med start nästa läsår, dvs. höstterminen.

Skollag, läroplaner, kursplaner, nationella prov och betyg

På skolans område har stora förändringar skett de senaste åren. En ny skollag har trätt i kraft och ska började tillämpas den 1 juli 2011. För varje skolform finns det också nya läroplaner och kursplaner som bl.a. innehåller kunskapskrav för vissa årskurser. Fristående skolor är en del av skolväsendet och samma regler gäller därför för både fristående och kommunala skolor, så långt det är möjligt. En fristående skola måste alltså följa läroplanerna och kursplanerna och sätta betyg enligt betygssystemet (vissa undantag medges dock för Waldorfskolor). Friskolor måste också genomföra nationella ämnesprov i vissa årskurser och ämnen.

Lärarkompetens

Lärare i kommunala såväl som fristående skolor ska ha lärarlegitimation, dvs vara behöriga att undervisa i viss skolform, årskurser och ämnen. För legitimation krävs lärarexamen respektive förskollärarexamen. Se vidare Skolverkets hemsida, skolverket.se, om vilka krav som ställs. Lärare måste vara anställda av huvudmannen, det är alltså inte möjligt att hyra in lärare eller låta andra undervisa på entreprenad. (Vissa undantag gäller för både grundskola och gymnasieskola, se vidare Skolverkets hemsida.

Skolinspektionens tillsyn och kommunens rätt till insyn

Skolinspektionen har tillsynsansvaret över fristående skolor. Tillsynen sker genom s.k. regelbunden tillsyn (inspektioner) och i anmälningsärenden och är till för att granska om skolan följer de lagar och andra regler som finns för verksamheten. Om Skolinspektionen kommer fram till att det finns brister fattas ett beslut om vad som behöver rättas till och vilka åtgärder som behöver vidtas. Skolinspektionen riktar i så fall ett föreläggande mot skolhuvudmannen, ett sådant föreläggande kan också kombineras med vite om skolan inte vidtar åtgärder. I vissa fall, vid allvarliga missförhållanden, kan det leda till att en skolas godkännande återkallas och att skolan förlorar rätten till bidrag. Redan under en skolas första verksamhetsår gör Skolinspektionen ett uppföljningsbesök där tanken är att snabbt kunna fånga upp problem och ge möjlighet för en skola att tidigt kunna rätta till eventuella brister. Kommunen där skolan finns har rätt till insyn i friskolans verksamhet. Insynsrätten är inte tydligt definierad, men syftet är att tillförsäkra allmänheten insyn i fristående skolor. Kommunen kan dock inte komma med några påpekanden eller ställa några krav på ändringar. Den kan inte heller kräva att skolan måste medverka i kommunala uppföljningar och utvärderingar. Något som är viktigt att känna till är att en friskola inte är en myndighet och därför inte omfattas av offentlighetsprincipen eller sekretesslagen. För friskolor finns i skollagen däremot en särskild bestämmelse om tystnadsplikt. Det här medför också att om kommunen använder sig av sin insynsrätt och vill ta del av en friskolas dokument behöver tystnadsplikten beaktas och man är inte heller skyldig att lämna ifrån sig material som inte är offentligt genom andra bestämmelser, exempel på sådana handlingar är årsredovisningar, verksamhetsberättelser och årsbokslut.

Ekonomi

En fristående skola verkar under andra förutsättningar än företag i allmänhet eftersom finansieringen främst utgörs av skolpengen från kommunen. Skolpengen ska fördelas utifrån kommunens budget och på samma grunder som kommunen fördelar resurser till den egna verksamheten av motsvarande slag. När kommunen ska fördela resurser måste den arbeta efter principen om likabehandling, dvs. resursen som en elev bär med sig får inte variera beroende av om eleven går i en fristående eller i en kommunal skola. Skolpengen består av ett grundbelopp och tilläggsbelopp. Tilläggsbelopp ska man göra en särskild ansökan om till kommunen för elever som har ett omfattande stödbehov eller ska erbjudas modersmålsundervisning. För varje fristående huvudman ska kommunen fatta beslut, dels om grundbeloppet per elev, dels om tilläggsbelopp när friskolan ansökt om det för enskild elevs behov. Om man anser att kommunens beslut är felaktigt kan en friskola överklaga det till förvaltningsrätten. Skollagen anger att all utbildning i princip ska vara avgiftsfri, inga avgifter får tas ut för undervisningen i grundskolor och gymnasieskolor. Inte heller får man ta ut någon ansöknings- eller anmälningsavgift. Enligt skollagen är det dock tillåtet att ta enstaka avgifter för skolresor och liknande, men de får bara innebära obetydliga kostnader för eleverna. I gymnasieskolan kan elever också få betala enstaka egna hjälpmedel. Frivilliga gåvor och bidrag kan ibland vara en intäkt för en skola, men det måste framgå att det är frivilligt att skänka pengar till skolan och skolan får heller inte göra sig beroende av gåvorna. Dessa får heller inte på något sätt påverka undervisningen eller riktas mot viss elev. För fristående fritidshem kan skolan välja att själv ta in föräldraavgifter från föräldrar, vilket då räknas av från pengen. Avgiften får dock inte överstiga maxtaxan.