Forsknings- och rapporttips

Sammanställningen gör inte anspråk på att vara fullständig. Men den innehåller relevanta aspekter på friskolefrågan.


2021

Segregation i Sverige – årsrapport 2021 om den socioekonomiska boendesegregationens utveckling

I den här rapporten svarar Delegationen mot segregation (Delmos) på ett uppdrag från regeringen som handlar om hur en central del av segregationen, den socioekonomiska boendesegregationen, har utvecklats i Sverige. Segregation innebär att människor lever och verkar separerade från varandra. Denna åtskillnad innebär att människor med liknande karaktäristika koncentreras i exempelvis olika bostadsområden, i olika skolor och på delar av arbetsmarknaden. Det finns olika typer av segregation. I denna rapport beskrivs den socioekonomiska boendesegregationen. Den socioekonomiska boendesegregationen handlar om att människor är uppdelade i olika bostadsområden utifrån utbildningsnivå, yrkesgrupp eller tillgången tillekonomiska resurser. Eftersom bostadens plats påverkar livschanser, exempelvis genom barns tillgång till utbildning och vuxnas möjligheter till ett arbete, har platsen stor betydelse för konsekvenserna av segregationen.

 

Vad kan vi lära av Pisa 2018

Skolforskaren Gabriel Heller-Sahlgren, Institutet för Näringslivsforskning.

De svenska resultaten fortsatte uppåt i PISA 2018, i genomsnitt har nu 67 procent avfallet sedan PISA 2000 raderats ut. Bland elever med minst en förälder född i Sverige har hela fallet hämtats igen. Elever i fristående skolor presterade bättre än elever i kommunala skolor med statistiskt säkerställd marginal i PISA 2018, både innan och efter att man justerar för elevernas bakgrund. Efter justering för en rad bakgrundsvariabler uppgår skillnaden till 10–13 PISA-poäng, vilket ungefär motsvarar inlärningen som sker under en tredjedel av ett läsår.

I rapporten analyseras faktorer som kan tänkas påverka resultatskillnaderna i PISA2018 inom Sverige. De inkluderar fristående respektive kommunalt huvudmannaskap, undervisningsmetoder, studieklimat, användning av digitala hjälpmedel, förseningar och skolk.

 

Bra skolor i hela landet – skillnader i resultat mellan stad och land i TIMSS 2019

Skolforskaren Gabriel Heller-Sahlgren, Institutet för Näringslivsforskning.

Detta är inte en jämförelse mellan friskolor och kommunala skolor. Rapporten analyserar resultatskillnader mellan stad och land bland åttondeklassare i TIMSS 2019. TIMSS-proven rättas externt och eftersom även data från enkäter om hur skolorna fungerar samlas in möjliggörs analyser av mekanismer bakom eventuella resultatskillnader. Resultaten visar att elever på landsbygden och i mindre orter underpresterar ganska kraftigt i TIMSS, jämfört med elever i storstäder och tillhörande förorter, efter att man håller elevernas bakgrundsvariabler konstanta. Elever i övriga städer presterar ungefär mitt emellan de andra två grupperna. De sämre kunskapsresultaten bland elever på landsbygden och i mindre orter förklaras inte av att de i genomsnitt är väldigt lågpresterande, utan framför allt av att eleverna på landsbygden och i mindre orter inte når medelgoda och högre kunskapsnivåer. Sannolikheten att en elev på landsbygden och i mindre orter når avancerad nivå i matematik är exempelvis bara hälften så stor jämfört med både elever i storstads- och förortsskolor samt elever i skolor i övriga städer. Analysen finner flera möjliga förklaringar till de sämre kunskapsresultaten i skolor på landsbygden och i mindre orter. Eftersom resurserna redan idag är större på landsbygden och i mindre orter jämfört med i städer, och eftersom detta relativa resursövertag har ökat över tid, ter det sig osannolikt att lösningen huvudsakligen innefattar mer pengar.

 

2020

Friskolorna och skolkostnaderna nr 2020:21

Skolforskaren Gabriel Heller-Sahlgren, London School of Economics och Institutet för Näringslivsforskning.

Sedan friskolereformen genomfördes 1992 har debatten kring dess effekter varit intensiv. Under den senaste tiden har ett nytt perspektiv i frågan om fristående och kommunala skolors relativa finansiering blivit allt viktigare. Medan vissa hävdar att systemet förfördelar fristående skolor menar andra att kommunala aktörer får mindre pengar än de fristående, eftersom kravet på likabehandling ignorerar att uppdragen skiljer sig åt mellan de olika huvudmännen.

 

Skolvalet, kunskaperna och likvärdigheten

Gabriel Heller-Sahlgren, London School of Economics och Institutet för Näringslivsforskning.

Vilka effekter har skolvalet och friskolor egentligen på den svenska skolans kvalitet, likvärdighet, skolsegregation och betygssättning? Skolforskaren Gabriel Heller-Sahlgren sammanfattar den empiriska forskningen på området i denna rapport från 2020.

 

The Value Added of Internationella Engelska Skolan Policy Paper No. 89 2020

Skolforskaren Gabriel Heller-Sahlgren, London School of Economics och Institutet för Näringslivsforskning och professor Henrik Jordahl, Institutet för Näringslivsforskning.

Rapporten är ett första steg i ett forskningsprojekt med målet att beräkna förädlingsvärden för så många huvudmän och skolor som möjligt. I framtiden kommer liknande studier som analyserar andra huvudmän och skolor, både fristående och kommunala, att genomföras. Projektet finansieras med medel från programmet Tjänstesektorns ekonomi samt de huvudmän som deltar i projektet, inklusive IES och Kunskapsskolan.

 

2019

Bostadsmarknaden – ett instrument för att välja grundskola? Ekonomiskdebatt nr 5 2019

Fredrik W Andersson, fil dr nationalekonomi.

I artikeln studeras barnfamiljers flyttbeteende vid första barnets skolstart. Resultaten indikerar att barnfamiljer tenderar att flytta innan förskoleklassen startar. Dessutom finns tecken på att de barnfamiljer som flyttar placerar sina barn i skolor där eleverna har en högre socioekonomisk status. Barnfamiljer i Sverige uppvisar således ett beteende som liknar amerikanska barnfamiljers beteende – de verkar använda bostadsmarknaden för att skapa goda förutsättningar för sina barns skolgång.

 

Does School Segregation Lead to Poor Educational Outcomes? Evidence from Fifteen Cohorts of Swedish Ninth Graders

Maria Brandén, Institutet för analytisk sociologi, Linköpings Universitet och Sociologiska Institutionen, Stockholms Universitet. Gunn Elisabeth Birkelund, Institutet för analytisk sociologi, Linköpings Universitet och Institutt for sociologi og samfunnsgeografi, Oslo Universitet Ryszard Szulkin, Sociologiska Institutionen, Stockholms universitet.

Forskarna har undersökt frågan om grundskolans etniska sammansättning i sig påverkar hur det går för elever i skolan. Spelar det någon roll för en elevs chans att få bra betyg om hen går i en skola med, säg 50 procent utrikes födda, jämfört med om hen går i en skola med, säg fem procent utrikes födda? Deras resultat visar att effekten av etnisk skolsegregering är betydligt överskattad i den politiska debatten och i media.

De har använt data där samtliga elever som gick ut årskurs 9 under 1998–2012 ingår. För att kunna särskilja effekten av att växa upp i familjer med lägre status när det gäller utbildning och inkomst från effekten av skolans etniska sammansättning, jämför de hur det går för syskon som haft sinsemellan olika skolsituation. Resultaten visar att den påverkan på slutbetyget i nian som kan kopplas till andelen utrikes födda elever i skolan ligger nära noll. Det innebär att det syskon som går i en skola med många barn födda utomlands har inte sämre betyg än det syskon som går i en skola med färre invandrare. När det gäller behörighet till gymnasiet finns en viss effekt men den är begränsad till några enstaka procentenheter.

Att den höga nivån på etnisk segregering i landets skolor inte ger de negativa konsekvenser som man ofta antagit innebär inte att skolor med allsidig etnisk och socioekonomisk sammansättning inte bör eftersträvas. För barnen, särskilt de från mindre gynnsamma hemmamiljöer, verkar tidiga insatser som stödjer kognitivutveckling speciellt viktiga, de ger en tydlig hög avkastning på senare utbildningsresultat. Det innebär att en förskola och skola av hög kvalitet är samhällets centrala resurser för att utjämna livschanser. Hur deras etniska sammansättning ser ut spelar nog mindre roll.

 

Jämlikhet i möjligheter och utfall i den svenska skolan. Bilaga 7 till Långtidsutredningen, SOU 2019:40, Stockholm.

Holmlund, H., Sjögren, A., & Öckert, B, 2019.

Rapporten undersöker likvärdigheten i den svenska grund- och gymnasieskolan. Fokus ligger på kvantitativa analyser som bidrar till förståelsen av skolans kompensatoriska uppdrag för framförallt kunskaper och skolresultat. Skillnader i resultat mellan elever och skolor, och förändringar över tid, kan bero dels på elevernas egenskaper som t ex föräldrars utbildningsnivå, födelseland och invandringsålder, dels på skolans resurser och kvalitet.

Skolans resultat kan alltså relateras till elevsammansättningen, men också till tillgång och fördelning av resurser och lärarkompetens, och till skolans förmåga att förvaltasina lärarresurser och utjämna förutsättningar mellan olika grupper av elever. Dessa två faktorer – elevers förutsättningar och skolans resurser – benämner vi skolansinsatsfaktorer. I rapporten studeras först hur olika insatsfaktorer fördelas över tiden ur ett likvärdighetsperspektiv. Därefter analyseras skolans utfall i termer av resultat och kvalitet. Dessa analyser fokuserar på resultat- och kvalitetsskillnader mellan skolor, på hur skolkvalitet varierar mellan elever med olika förutsättningar, och på utvecklingen av familjebakgrundens betydelse för elevers skolresultat.

 

Lika för alla? En ESO-antologi om skolans likvärdighet

Robert Erikson och Lena Unemo (red.) Anders Böhlmark, Camilla BrørupDyssegaard, Niels Egelund, Sigrun K. Ertesvåg, Jan O. Jonsson, Mikael Lindahl,Anders Stenberg och Georg Treuter Rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi 2019:1.

Såväl svenska som internationella bedömare menar att skolans likvärdighet försämrats under de senaste decennierna. Vad kan göras för att bryta utvecklingen? Den frågan undersöks av ett antal forskare i den nya ESO-antologin ”Lika för alla?”.

I antologin framhåller författarna att likvärdighetsbegreppet är oprecist, men ger också flera förslag på hur elever ska kunna nå bättre resultat i skolan. Likvärdighet förutsätts då innebära att alla elever ska få god undervisning i bra skolor. Robert Erikson, en av redaktörerna för antologin, visar i sitt kapitel att de mått som används för att bedöma likvärdighet säger ganska lite om hur förhållandena är i olika skolor, samtidigt som han ifrågasätter vilka möjligheter skolan egentligen har att bidra till minskade skillnader i resultat mellan elever med olika bakgrund. Andra frågor som uppmärksammas i antologin är behovet av studier som ger säkrare resultat om vilka åtgärder som stöder elevernas kunskapsinhämtande, och då särskilt för elever med ett svagare stöd hemifrån. Studievägledningens betydelse för elevernas utbildningsval och möjlighet för senare anställning, vikten av ett starkt ledarskap i skolan och att lärarna kan anpassa utbildningen efter de utmaningar eleverna möter är andrafrågeställningar som belyses. Det finns inte en universallösning på problemen med bristande likvärdighet eller att vissa skolor ger undervisning av sämre kvalitet.

 

Segregation – Slutrapport från ett forskningsprogram

Peter Hedström professor i analytisk sociologi vid Linköpings universitet, seniorresearch fellow vid Nuffield College, Oxford m fl.

Den debatt om skolsegregationen som förts på senare tid har enligt forskarna varit något missriktad. Många tycks tro att skolorna blivit betydligt mer segregerade under senare år och att det fria skolvalet varit en viktig pådrivande faktor. Deras forskning visar dock att skolsegregationen varit förvånansvärt stabil och att det fria skolvalet haft en tämligen marginell betydelse för skolsegregationens omfattning. Orsakerna tillskolornas segregation står snarare att finna i kombinationen av en kraftigt segregerad bostadsmarknad och att de allra flesta elever går i skolor nära hemmet.

2018

Lönsamma kunskaper – Sambandet mellan vinst och kvalitet i svenska grundskolor

Gabriel Heller-Sahlgren, London School of Economics och Institutet för Näringslivsforskning, och Henrik Jordahl, Institutet för Näringslivsforskning.

I rapporten från 2018 undersöker forskarna sambandet mellan skolors lönsamhet och utbildningskvalitet. Analysen är gjord på aktiebolag, som är den dominerandeorganisationsformen för friskolor. Resultaten tyder på att lönsamhet och kvalitet går hand i hand på svenska grundskolor. Det gäller både akademiska kvalitetsmått som baseras på elevernas studieresultat och mjukare mått som baseras på elevernas attityder. För att undersöka om sambanden kan bero på betygsinflation jämförs elevernas slutbetyg med deras betyg på nationella prov. Härvid framkommer ingenting som tyder på att sambandet mellan friskolornas lönsamhet och deras elevers studieresultatskulle bero på betygsinflation. Författarna finner heller inget stöd för att lönsammafriskolor har en mer fördelaktig elevsammansättning. Tvärt emot sådana farhågor verkar elevsammansättningen nästan inte skilja sig alls mellan friskolor med olika lönsamhetsnivåer. Enligt författarna förefaller alltså hög utbildningskvalitet vara lönsam för skolföretagen, precis som kan förväntas på andra marknader.

 

2017

Ankomst och härkomst – en ESO-rapport om skolresultat och bakgrund

Hans Grönqvist och Susan Niknami Rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi 2017:3.

För att öka utrikes födda elevers chanser att lyckas i skolan måste insatser riktas även till elevernas föräldrar och mot bostadssegregationen. Det är en av slutsatserna i ESO-rapporten. De senaste åren har Sverige tagit emot ett rekordstort antal flyktingbarn, många i åldrarna 13 till 17 år. Eftersom en slutförd gymnasieutbildning är en nyckel till arbete för ungdomar i Sverige är det viktigt att även nyanlända ungdomar klarar skolan bra. Dessvärre har skillnaden i studieresultat mellan inrikes och utrikesfödda elever ökat stadigt sedan slutet av 1980-talet. Hur gamla barnen är när de kommer till Sverige och varifrån de kommer spelar stor roll för studieresultaten, men det som är mest betydelsefullt är föräldrarnas socioekonomiska situation.

 

Att organisera för skolframgång – strategier för en likvärdig skola

Maria Jarl, Ulf Blossing och Klas Andersson, Natur & Kultur, 2017.

Hur kan det egentligen komma sig att det finns stora variationer i elevernas resultat mellan olika skolor? Varför är vissa skolor mer framgångsrika än andra? Att organisera för skolframgång handlar om skolor som lokala organisationer och om hur verksamheten på en skola kan organiseras för att skapa goda förutsättningar för elevernas lärande.

I boken presenteras en jämförande studie mellan fyra framgångsrika och fyra icke framgångsrika skolor. Genom sitt urval ger studien en förståelse för vad som fungerar, vad som inte fungerar och varför. Författarna är verksamma vid institutionen förpedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet och har lång erfarenhet av arbete med lärar- och rektorsutbildning.

 

2016

När skolan själv får välja – en ESO-rapport om friskolornas etableringsmönster

Nikolay Angelov och Karin Edmark Rapport till Expertgruppen för studier i offentligekonomi 2016:3.

ESO-rapporten visar att friskolor oftare etableras i områden med många högutbildade – men också i invandrartäta områden. Friskolor etableras också i högre utsträckning i områden där intäkterna förväntas bli högre och lokalkostnaderna lägre. Men förvånande nog tycks inte vinstsyftande friskolor påverkas av de ekonomiska förutsättningarna när de väljer var de etablerar sig. Rapporten visar också att förväntan om höga intäkter och låga lokalkostnader tycks spela roll när icke-vinstsyftande friskolor väljer var de ska etablera sig. För de vinstsyftande skolorna verkar däremot de ekonomiska förutsättningarna inte påverka etableringen.

 

Friskolorna och Pisa

I en rapport från tankesmedjan ECEPR skriver man: “Analysen indikerar att elever i fristående skolor presterar cirka 18 PISA-poäng högre i läsförståelse, 10 PISA-poäng högre i matematik och 14 PISA-poäng högre i naturvetenskap jämfört med elever i kommunala skolor, efter att bakgrundsvariablerna hålls konstant. Detta innebär att elever i fristående skolor, efter kontroll för bakgrundsvariabler, ligger drygt två månader före i matematik, tre månader före i naturvetenskap och fyra månader före i läsförståelse jämfört med elever i kommunala skolor.”

 

2015

Independent Schools and Long-run Educational Outcomes: Evidence from Sweden’s Large-scale Voucher Reform, Economica, Vol. 82, s. 508–551, 2015.

Anders Böhlmark, Stockholms universitet och Mikael Lindahl, Uppsala universitet.

I sin analys kring friskolornas effekter i grundskolan finner Böhlmark och Lindahl(2015) att en högre andel elever i friskolor – oavsett om dessa är vinstdrivande eller icke-vinstdrivande – stärker elevers prestationer. Effekterna är liknande på slutbetygen samt elevernas långsiktiga akademiska utfall i gymnasiet och på högskolan. Författarna visar också att de positiva effekterna ökar över tid – och faktiskt endast blir statistiskt tydliga först 11 år efter friskolereformen – vilket tyder på att det tar viss tid innan konkurrensen påverkar kunskaperna positivt och att det krävs en viss nivå av konkurrens innan effekterna blir tydliga.

 

2014

Decentralisering, skolval och fristående skolor: resultat och likvärdighet i svensk skola.

Holmlund, H., Häggblom, J., Lindahl, E., Martinson, S., Sjögren, A., Vikman, U.,o.a. (2014). Rapport 2014:25, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitiskutvärdering (IFAU), Uppsala.

Rapportförfattarna studerar hur 1990-talets stora skolreformer – kommunalisering, fritt skolval och fristående skolor – påverkat elevers resultat och likvärdigheten i skolan. Rapporten visar att resultaten i svensk skola började falla redan före skolreformerna på 1990-talet. Betygsskillnaderna mellan skolor har däremot ökat och beror på att elever med samma bakgrund idag oftare går på samma skola. Men familjebakgrundens betydelse för grundskolebetygen har inte förändrats.

 

Övrigt

Ifous

Ifous är ett fristående forskningsinstitut som verkar för att skapa nytta för svensk skola och förskola. De samordnar praktiknära forskning och konkret utvecklingsarbete där lärare och skolledare tar aktiv del i kunskapsbyggandet. Särskilt fokus läggs på utvecklingsområden som har stor betydelse för lärandet.

 

Näringslivets Ekonomifakta

På denna sida finns det information om skola och utbildning i Sverige.