Forsknings- och rapporttips

Sammanställningen gör inte anspråk på att vara fullständig. Men den innehåller
relevanta aspekter på friskolefrågan.

 

2020

Friskolorna och skolkostnaderna nr 2020:21
Skolforskaren Gabriel Heller Sahlgren, London School of Economics och
Institutet för Näringslivsforskning

Sedan friskolereformen genomfördes 1992 har debatten kring dess effekter
varit intensiv. Under den senaste tiden har ett nytt perspektiv i frågan om
fristående och kommunala skolors relativa finansiering blivit allt viktigare.
Medan vissa hävdar att systemet förfördelar fristående skolor menar andra att
kommunala aktörer får mindre pengar än de fristående, eftersom kravet på
likabehandling ignorerar att uppdragen skiljer sig åt mellan de olika huvudmännen.


Skolvalet, kunskaperna och likvärdigheten

Gabriel Heller Sahlgren, London School of Economics och Institutet för
Näringslivsforskning

Vilka effekter har skolvalet och friskolor egentligen på den svenska skolans
kvalitet, likvärdighet, skolsegregation
och betygssättning? Skolforskaren
Gabriel Heller Sahlgren sammanfattar den empiriska forskningen på området
i denna rapport från 2020.

 

The Value Added of Internationella Engelska Skolan Policy Paper No. 89
2020
Skolforskaren Gabriel Heller Sahlgren, London School of Economics och
Institutet för Näringslivsforskning och professor Henrik Jordahl, Institutet
för Näringslivsforskning

Rapporten är ett första steg i ett forskningsprojekt med målet att beräkna
förädlingsvärden för så många huvudmän
och skolor som möjligt. I framtiden
kommer liknande studier som analyserar andra huvudmän och skolor,
både fristående och kommunala, att genomföras. Projektet finansieras med
medel från programmet Tjänstesektorns ekonomi samt de huvudmän som
deltar i projektet, inklusive IES och Kunskapsskolan.

 

2019


Bostadsmarknaden – ett instrument för att välja grundskola? Ekonomisk
debatt nr 5 2019
Fredrik W Andersson, fil dr nationalekonomi

I artikeln studeras barnfamiljers flyttbeteende vid första barnets skolstart.
Resultaten indikerar att barnfamiljer tenderar att flytta innan förskoleklassen
startar. Dessutom finns tecken på att de barnfamiljer som flyttar placerar sina
barn i skolor där eleverna har en högre socioekonomisk status. Barnfamiljer
i Sverige uppvisar således ett beteende som liknar amerikanska barnfamiljers
beteende – de verkar använda bostadsmarknaden för att skapa goda förutsättningar
för sina barns skolgång.

 

Does school segregation lead to poor educational outcomes? Evidence from
fifteen cohorts of Swedish ninth graders
Maria Brandén, Institutet för analytisk sociologi, Linköpings Universitet och
Sociologiska Institutionen, Stockholms Universitet

Gunn Elisabeth Birkelund, Institutet för analytisk sociologi, Linköpings Universitet och Institutt for sociologi og samfunnsgeografi, Oslo Universitet
Ryszard Szulkin, Sociologiska Institutionen, Stockholms Universitet
Forskarna har undersökt frågan om grundskolans etniska sammansättning i
sig påverkar hur det går för elever i skolan. Spelar det någon roll för en elevs
chans att få bra betyg om hen går i en skola med, säg 50 procent utrikes
födda, jämfört med om hen går i en skola med, säg 5 procent utrikes födda?
Deras resultat visar att effekten av etnisk skolsegregering är betydligt överskattad
i den politiska debatten och i media.

De har använt data där samtliga elever som gick ut årskurs 9 under 1998–
2012 ingår. För att kunna särskilja effekten av att växa upp i familjer med
lägre status när det gäller utbildning och inkomst från effekten av skolans
etniska sammansättning, jämför de hur det går för syskon som haft sinsemellan
olika skolsituation. Resultaten visar att den påverkan på slutbetyget
i nian som kan kopplas till andelen utrikes födda elever i skolan ligger nära
noll. Det vill säga, det syskon som går i en skola med många barn födda
utomlands har inte sämre betyg än det syskon som går i en skola med färre
invandrare. När det gäller behörighet till gymnasiet finns en viss effekt men
den är begränsad till några enstaka procentenheter.

Att den höga nivån på etnisk segregering i landets skolor inte ger de negativa
konsekvenser som man ofta antagit innebär inte att skolor med allsidig
etnisk och socioekonomisk sammansättning inte bör eftersträvas. För barnen,
särskilt de från mindre gynnsamma hemmamiljöer, verkar tidiga insatser som
stödjer kognitiv utveckling speciellt viktiga, de ger en tydlig hög avkastning
på senare utbildningsresultat. Det innebär att en förskola och skola av hög
kvalitet är samhällets centrala resurser för att utjämna livschanser. Hur deras
etniska sammansättning ser ut spelar nog mindre roll.

 

Jämlikhet i möjligheter och utfall i den svenska skolan. Bilaga 7 till
Långtidsutredningen,
SOU 2019:40, Stockholm. Holmlund, H., Sjögren, A., & Öckert, B. (2019)

Rapporten undersöker likvärdigheten i den svenska grund- och gymnasieskolan.
Fokus ligger på kvantitativa analyser som bidrar till förståelsen
av skolans kompensatoriska uppdrag för framförallt kunskaper och skolresultat.
Skillnader i resultat mellan elever och skolor, och förändringar över tid,
kan bero dels på elevernas egenskaper som t.ex. föräldrars utbildningsnivå,
födelseland och invandringsålder, dels på skolans resurser och kvalitet.
Skolans resultat kan alltså relateras till elevsammansättningen, men också
till tillgång och fördelning av resurser och lärarkompetens, och till skolans
förmåga att förvalta sina lärarresurser och utjämna förutsättningar mellan
olika grupper av elever. Dessa två faktorer – elevers förutsättningar och
skolans resurser – benämner vi skolans insatsfaktorer. I rapporten studeras
först hur olika insatsfaktorer fördelas över tiden ur ett likvärdighetsperspektiv.
Därefter analyseras skolans utfall i termer av resultat och kvalitet.
Dessa analyser fokuserar på resultat- och kvalitetsskillnader mellan skolor,
på hur skolkvalitet varierar mellan elever med olika förutsättningar, och på
utvecklingen av familjebakgrundens betydelse för elevers skolresultat.

 

Lika för alla? En ESO-antologi om skolans likvärdighet
Robert Erikson och Lena Unemo (red.) Anders Böhlmark, Camilla Brørup
Dyssegaard, Niels Egelund, Sigrun K. Ertesvåg, Jan O. Jonsson, Mikael
Lindahl, Anders Stenberg och Georg Treuter Rapport till Expertgruppen för
studier i offentlig ekonomi 2019:1

Såväl svenska som internationella bedömare menar att skolans likvärdighet
försämrats under de senaste decennierna. Vad kan göras för att bryta utvecklingen? Den frågan undersöks av ett antal forskare i den nya ESO-antologin
”Lika för alla?”.

I antologin framhåller författarna att likvärdighetsbegreppet är oprecist, men
ger också flera förslag på hur elever ska kunna nå bättre resultat i skolan.
Likvärdighet förutsätts då innebära att alla elever ska få god undervisning
i bra skolor. Robert Erikson, en av redaktörerna för antologin, visar i sitt
kapitel att de mått som används för att bedöma likvärdighet säger ganska lite
om hur förhållandena är i olika skolor, samtidigt som han ifrågasätter vilka
möjligheter skolan egentligen har att bidra till minskade skillnader i resultat
mellan elever med olika bakgrund. Andra frågor som uppmärksammas i
antologin är behovet av studier som ger säkrare resultat om vilka åtgärder
som stöder elevernas kunskapsinhämtande, och då särskilt för elever med ett
svagare stöd hemifrån. Studievägledningens betydelse för elevernas utbildningsval och möjlighet för senare anställning, vikten av ett starkt ledarskap i
skolan och att lärarna kan anpassa utbildningen efter de utmaningar eleverna
möter är andra frågeställningar som belyses. Det finns inte en universallösning
på problemen med bristande likvärdighet eller att vissa skolor ger
undervisning av sämre kvalitet.

 

Segregation – Slutrapport från ett forskningsprogram
Peter Hedström professor i analytisk sociologi vid Linköpings universitet,
senior research fellow vid Nuffield College, Oxford m fl.

Den debatt om skolsegregationen som förts på senare tid har enligt forskarna
varit något missriktad. Många tycks tro att skolorna blivit betydligt mer segregerade under senare år och att det fria skolvalet varit en viktig pådrivande
faktor. Deras forskning visar dock att skolsegregationen varit förvånansvärt
stabil och att det fria skolvalet haft en tämligen marginell betydelse för
skolsegregationens omfattning. Orsakerna till skolornas segregation står
snarare att finna i kombinationen av en kraftigt segregerad bostadsmarknad
och att de allra flesta elever går i skolor nära hemmet.

 

2018

Lönsamma kunskaper – Sambandet mellan vinst och kvalitet i svenska
grundskolor
Gabriel Heller Sahlgren, London School of Economics och Institutet
för Näringslivsforskning, och Henrik Jordahl, Institutet för Näringslivsforskning.

I rapporten från 2018 undersöker forskarna sambandet mellan skolors
lönsamhet och utbildningskvalitet. Analysen är gjord på aktiebolag, som
är den dominerande organisationsformen för friskolor. Resultaten tyder
på att lönsamhet och kvalitet går hand i hand på svenska grundskolor. Det
gäller både akademiska kvalitetsmått som baseras på elevernas studieresultat
och mjukare mått som baseras på elevernas attityder. För att undersöka
om sambanden kan bero på betygsinflation jämförs elevernas slutbetyg med
deras betyg på nationella prov. Härvid framkommer ingenting som tyder
på att sambandet mellan friskolornas lönsamhet och deras elevers
studieresultat skulle bero på betygsinflation. Författarna finner heller inget stöd för
att lönsamma friskolor har en mer fördelaktig elevsammansättning. Tvärt
emot sådana farhågor verkar elevsammansättningen nästan inte skilja sig alls
mellan friskolor med olika lönsamhetsnivåer. Enligt författarna förefaller
alltså hög utbildningskvalitet vara lönsam för skolföretagen, precis som kan
förväntas på andra marknader.

 

2017

Ankomst och härkomst – en ESO-rapport om skolresultat och bakgrund
Hans Grönqvist och Susan Niknami Rapport till Expertgruppen för studier i
offentlig ekonomi 2017:3

För att öka utrikes födda elevers chanser att lyckas i skolan måste insatser riktas även till elevernas föräldrar och mot bostadssegregationen. Det är en
av slutsatserna i ESO-rapporten. De senaste åren har Sverige tagit emot ett
rekordstort antal flyktingbarn, många i åldrarna 13 till 17 år. Eftersom en
slutförd gymnasieutbildning är en nyckel till arbete för ungdomar i Sverige
är det viktigt att även nyanlända ungdomar klarar skolan bra. Dessvärre har
skillnaden i studieresultat mellan inrikes och utrikes födda elever ökat stadigt
sedan slutet av 1980-talet. Hur gamla barnen är när de kommer till Sverige
och varifrån de kommer spelar stor roll för studieresultaten, men det som är
mest betydelsefullt är föräldrarnas socioekonomiska situation.

 

Att organisera för skolframgång – strategier för en likvärdig skola
Maria Jarl, Ulf Blossing och Klas Andersson, Natur & Kultur 2017

Hur kan det egentligen komma sig att det finns stora variationer i elevfernas
resultat mellan olika skolor? Varför är vissa skolor mer framgångsrika
än andra? Att organisera för skolframgång handlar om skolor som lokala
organisationer och om hur verksamheten på en skola kan organiseras för att
skapa goda förutsättningar för elevernas lärande. I boken presenteras en jämförande studie mellan fyra framgångsrika och fyra
icke framgångsrika skolor. Genom sitt urval ger studien en förståelse för vad
som fungerar, vad som inte fungerar och varför. Författarna är verksamma
vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet
och har lång erfarenhet av arbete med lärar- och rektorsutbildning.

 

2016

När skolan själv får välja – en ESO-rapport om friskolornas
etableringsmönster
Nikolay Angelov och Karin Edmark Rapport till Expertgruppen för studier i
offentlig ekonomi 2016:3

ESO-rapporten visar att friskolor oftare etableras i områden med många högutbildade –men också i invandrartäta områden. Friskolor etableras också i högre utsträckning i områden där intäkterna förväntas bli högre och lokalkostnaderna lägre. Men förvånande nog tycks inte vinstsyftande friskolor påverkas av de ekonomiska förutsättningarna när de väljer var de etablerar sig. Rapporten visar också att förväntan om höga intäkter och låga lokalkostnader tycks spela roll när icke-vinstsyftande friskolor väljer var de ska etablera sig. För de vinstsyftande skolorna verkar däremot de ekonomiska förutsättningarna inte påverka etableringen.

 

Friskolorna och Pisa (2016)
I en rapport från tankesmedjan ECPR skriver man: “Analysen indikerar att elever i fristående skolor presterar cirka 18 PISA-poäng högre i läsförståelse, 10 PISA-poäng högre i matematik och 14 PISA-poäng högre i naturvetenskap jämfört med elever i kommunala skolor, efter att bakgrundsvariablerna hålls konstant. Detta innebär att elever i fristående skolor, efter kontroll för bakgrundsvariabler, ligger drygt 2 månader före i matematik, 3 månader före i naturvetenskap och 4 månader före i läsförståelse jämfört med elever i kommunala skolor.”

 

2015

Independent Schools and Long-run Educational Outcomes: Evidence from Sweden’s Large-scale Voucher Reform, Economica, Vol. 82, s. 508–551, 2015
Anders Böhlmark, Stockholms universitet och Mikael Lindahl, Uppsala universitet

I sin analys kring friskolornas effekter i grundskolan finner Böhlmark och Lindahl (2015) att enögre andel elever i friskolor – oavsett om dessa är vinstdrivande eller icke-vinstdrivande – stärker elevers prestationer. Effekterna är liknande på slutbetygen samt elevernas långsiktiga akademiska utfall i gymnasiet och på högskolan. Författarna visar också att de positiva effekterna ökar över tid – och faktiskt endast blir statistiskt tydliga först 11 år efter friskolereformen – vilket tyder på att det tar viss tid innan konkurrensen

 

2014

Decentralisering, skolval och fristående skolor: resultat och likvärdighet i svensk skola.
Holmlund, H., Häggblom, J., Lindahl, E., Martinson, S., Sjögren, A.,
Vikman, U., o.a. (2014). Rapport 2014:25, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), Uppsala.

Rapportförfattarna studerar hur 1990-talets stora skolreformer – kommunalisering, fritt skolval och fristående skolor – påverkat elevers resultat och likvärdigheten i skolan. Rapporten visar att resultaten i svensk skola började falla redan före skolreformerna på 1990-talet. Betygsskillnaderna mellan skolor har däremot ökat och beror på att elever med samma bakgrund idag oftare går på samma skola. Men familjebakgrundens betydelse för grundskolebetygen har inte förändrats.

 

Övrigt

Ifous
Ifous är ett fristående forskningsinstitut som verkar för att skapa nytta för svensk skola och förskola. De samordnar praktiknära forskning och konkret utvecklingsarbete där lärare och skolledare tar aktiv del i kunskapsbyggandet. Särskilt fokus läggs på utvecklingsområden som har stor betydelse för lärandet.

Näringslivets Ekonomifakta
På denna sida finns det information om skola och utbildning i Sverige.