2024

Rektorsomsättning – en utmaning på många grundskolor
Skolverket, 11 januari 2024

Skolverket konstaterar att tre av tio grundskolor har en hög omsättning på rektorer. Det innebär att de har haft tre rektorer eller fler de senaste fem läsåren. Myndigheten konstaterar också att det finns en tydlig koppling mellan rektorns ledarskap och utbildningens kvalitet. En större andel av de kommunala skolorna (30 %) har hög rektorsomsättning jämfört med de fristående grundskolorna (23 %). 42 procent av de fristående grundskolor har inte haft någon rektorsomsättning, jämfört med 31 procent av de kommunala grundskolorna. Skolverkets rapport visar också att de skolor med hög rektorsomsättning framför allt finns i områden med goda socioekonomiska förutsättningar – tvärtemot vad den gängse bilden annars är.

Klicka här för att läsa vidare:
www.skolverket.se/getFile?file=12319

Skolinspektionen och kvalitet i skolan
Ramboll, Svenskt Näringsliv, 13 december 2023

I rapporten belyser konsultföretaget Ramboll vilken roll Skolinspektionen spelar i dagsläget för att säkra skolors kunskapsresultat. Ramboll har dessutom utforskat hur tillsynsmyndigheter över skolan fungerar i andra länder, bland annat Ofsted i Storbritannien.

Rambolls studie visar att Skolinspektionen i tillsyn och kvalitetsgranskningar fokuserar på skolors förutsättningar att bedriva undervisning av god kvalitet och nå förbättrade kunskapsresultat. Samtidigt beaktas inte elevernas kunskapsresultat i Skolinspektionens bedömning av i vilken utsträckning en skola uppfyller myndighetens kvalitetskriterier.

Klicka här för att läsa vidare:
Skolinspektion och kvalitet i skolan (svensktnaringsliv.se)

No Excuses – en skolpolitisk lösning för Sveriges utanförskapsområden?
Gabriel Heller-Sahlgren, Svenskt Näringsliv, augusti 2023

I rapporten beskriver skolforskaren Gabriel H Sahlgren konceptet No Excuses och diskuterar vad ett införande av modellen i framförallt skolor i utanförskapsområden skulle innebära för skolresultaten. De låga kunskapsresultaten bland elever med utländsk bakgrund i allmänhet, och i utanförskapsområden i synnerhet, är idag Sveriges största utbildningspolitiska utmaning. Utbildningsmodellen No Excuses är en möjlig lösning på detta problem. Modellen grundas i ett fokus på elevdisciplin samt kunskaper. Prov används frekvent för att diagnosticera problem och för att följa upp elevers framsteg över tid.

Forskning från USA, England och Chile finner att skolor som använder No Excuses-modellen ofta lyckas extremt bra kunskapsmässigt. GHS menar att effekten av att gå på vissa av dessa skolor under bara några år skulle kunna vara tillräcklig för att utjämna skillnaden som existerar mellan elever med svensk bakgrund och elever med utländsk bakgrund i PISA och TIMSS. Men No Excuses-modellen kan i praktiken inte införas i svenska skolor pga att dagens skollag och läroplan är starkt influerade av elevledda pedagogiska idéer – och skollagen saknar explicit lagstöd för skoluniformer – vilket har skapat juridiska svårigheter att anamma metoder och särdrag som tillhör No Excuses-filosofin. Därför är modellen i praktiken olaglig i Sverige idag.

Klicka här för att läsa vidare:
Rapport_230829_NLSF.pdf (svensktnaringsliv.se)

Friskolereformen har förbättrat Sveriges resultat i den internationella undersökningen TIMSS
Skolforskaren Gabriel Heller-Sahlgren, IFN Working Paper 1472 5 september 2023

Gabriel Heller-Sahlgren har analyserat friskolereformen effekter på resultaten i TIMSS. Rapporten visar att friskolereformen har förbättrat resultaten i TIMSS. En ökning med 10 procentenheter i andelen elever som går i fristående skolor leder till cirka 20–25 poäng högre TIMSS-resultat. Detta motsvarar inlärningen som normalt sker under cirka ett år på högstadienivå. En simulering på basis av de empiriska resultaten indikerar att Sveriges resultat i TIMSS 2019 i genomsnitt hade varit 20 poäng lägre om andelen elever i fristående skolor hade varit på samma nivå som 1995. Effekterna är också snarlika när man justerar för huvudmannaskapets direkta påverkan eller helt utesluter fristående skolor från analysen. Detta tyder på att det just är konkurrensen som driver effekterna, snarare än att fristående skolor i sig håller en mycket högre kvalitet. Konkurrensen har framför allt ökat genom framväxten av vinstdrivande friskolor. Analysen tyder också på att det är dessa skolor som driver den positiva effekten av konkurrensen på TIMSS-resultaten. Det finns ingen tydlig effekt av (den relativt blygsamma) ökningen av konkurrens från icke-vinstdrivande fristående skolor.

Klicka här för att läsa vidare:
www.ifn.se/publikationer/working-papers/2023/1472/

2022

Vårda friskolereformen – konkreta förslag i stället för slag i luften
Anders Morin, Svenskt Näringsliv

Anders Morin, ansvarig för välfärdsfrågor på Svenskt Näringsliv, med flera rapportförfattare tar sig an ersättningssystemet för skolor och visar att det inte råder tydlig transparens kring kommunernas faktiska kostnader för skolan, vilka i sin tur ligger till grund för friskolornas skolpeng. Reglerna är otydliga och den bristfälliga transparensen kring exempelvis kostnader för lokaler och administration riskerar att gynna kommunala skolor på friskolors bekostnad.

Klicka här för att läsa vidare:
https://www.svensktnaringsliv.se/sakomraden/utbildning/varda-friskolereformen-konkreta-forslag-i-stallet-for-slag-i-luft_1191388.html
 
Friskolornas roll i det svenska utbildningssystemet
Mikael Sandström, Svenskt Näringsliv

Studien gör en kunskapsöversikt som visar vad forskningen säger om hur valfrihet påverkar skolresultaten, segregationen och jämlikheten. Rapporten tittar även på betygsfrågan och den bredare diskussionen om huruvida friskolor har en positiv eller negativ effekt på svensk skola över lag. Den utmynnar i en rad förslag för att exempelvis värdesäkra betygen genom att rätta betyg centralt och sätta en norm för hur mycket slutbetyg får avvika från resultaten på nationella prov. Rapporten föreslår också mer informerade skolval och begränsade köer samt att ge kommuner rätt att upphandla inom skolområdet.
 
Klicka här för att läsa vidare:
https://www.svensktnaringsliv.se/sakomraden/utbildning/friskolornas-roll-i-det-svenska-utbildningssystemet_1186425.html
 
Stora skillnader i skolkvalitet
Skolforskaren Gabriel Heller-Sahlgren, Svenskt Näringsliv

Rapporten analyserar svenska elevers resultat på det nationella provet i matematik i årskurs nio under det senaste år som nationella prov genomförts – 2019. Resultaten bedöms i relation till samma elevers resultat på det nationella provet i årskurs sex, samt olika bakgrundsvariabler. Utfallet av analysen blir ett så kallat ”förädlingsvärde” som kan sägas representera skolornas bidrag till elevernas kunskapsutveckling.

Studien visar på mycket betydande kvalitetsskillnader mellan svenska skolor. Elevens förutsättningar spelar stor roll för resultaten, men undervisningens kvalitet har också stor betydelse. Skillnaderna är stora mellan storstädernas skolor och skolor på mindre orter. Av studien framgår också att friskolor i genomsnitt presterar bättre än kommunala.

Klicka här för att läsa vidare:
https://www.svensktnaringsliv.se/sakomraden/utbildning/stora-skillnader-i-skolkvalitet_1183736.html

Skattenytta i skolan
Professor Henrik Jordahl, skolforskaren Gabriel Heller-Sahlgren, Kommissionen för skattenytta

Gabriel Heller-Sahlgren utvecklar, tillsammans med professor Henrik Jordahl, arbetet med den tidigare nämnda studien, i en rapport för Kommissionen för skattenytta, och konstaterar här att var sjunde svensk skattekrona går till utbildning. Men effekten av dessa sammanlagt 357 miljarder kronor är oklar.

Jordahl och Heller-Sahlgren beräknar förädlingsvärdet för skolor med utgångspunkt i betygen i matematik i årskurs 6 och 9 och tar på så sätt fram ett mått på skolornas bidrag till elevernas kunskapsutveckling. Ett högt förädlingsvärde är ett kvitto på att en skola bidragit mycket till eleverna höjt sina betyg i årskurs 9 sett till betygen i årskurs 6.

Forskarna konstaterar också att goda resultat på internationella kunskapsprov har visat sig leda till högre ekonomisk tillväxt. Om svenska elever höjde sina PISA-resultat med 100 poäng (motsvarande en standardavvikelse) skulle detta kunna höja Sveriges årliga ekonomiska tillväxt med ungefär 1,3 procentenheter.

Rapporten visar att det råder stora kvalitetsskillnader i matematik mellan olika kommunala skolor i Stockholms stad. 5,3 meritvärdespoäng skiljer skolorna med högst och lägst förädlingsvärdet i matematikämnet. Det motsvarar 5,3 års undervisning på högstadienivå.

Också de ekonomiska resurserna skiljer kraftigt, men forskarna ser inget samband mellan ekonomiska resurser och resultat. Skolan med högst förädlingsvärde har nästan på kronan lika mycket resurser per elev som skolan med näst lägst förädlingsvärde.

Forskarna har även analyserat friskolornas påverkan på skattenyttan och finner att friskolorna reducerar kommunernas grundskolekostnader per elev. Tio procentenheter fler grundskoleelever i friskolor sänker kommunens kostnader med ungefär 1,5 procent.
 
Klicka här för att läsa vidare:
https://skattenytta.se/rapporter/skattenytta-i-skolan

Skolpengen – effektivitet och konsekvenser
Riksrevisionen
 
Riksrevisionen granskar i denna rapport om regelverket kring skolpeng till friskolor bidrar till en likvärdig utbildning. Riksrevisionens granskning visar att systemet har vissa nackdelar, och rekommenderar att regeringen bör se till att en nationellt bestämd schablon för ersättningen till fristående skolor införs. Riksrevisionen skriver att de enskilda huvudmännen i dagens system har svårt att bedöma om de får rätt ersättning, till följd av kommunernas bristfälliga transparens kring kostnader för lokaler och annat. Myndigheten menar också att olika huvudmän har olika ansvar och att skolpengssystemet inte tar höjd för det.

Klicka här för att läsa vidare:
https://www.riksrevisionen.se/rapporter/granskningsrapporter/2022/skolpengen—effektivitet-och-konsekvenser.html
 
Statens insatser för likvärdig betygssättning – skillnaden mellan betyg och resultat på nationella prov
Riksrevisionen
 
Riksrevisionen har också tagit sig an betygsfrågan och redogör i denna rapport för hur statens insatser för att skapa större likvärdighet i betygssättningen misslyckats.

Riksrevisionens bedömning är att förändringen i skollagen – att särskilt beakta resultat på nationella prov i betygssättningen – och Skolinspektionens regelbundna tillsyn och kvalitetsgranskning hittills har haft liten påverkan på likvärdigheten i betygssättningen, sett till avvikelsen mellan betyg och resultat på nationella prov. Rapporten konstaterar att det fortfarande råder stora skillnader mellan betyg och resultat på nationella prov. Riksrevisionen bedömer därför att regeringen behöver göra mer för att öka likvärdigheten i betygssättningen.

Klicka här för att läsa vidare:
https://www.riksrevisionen.se/rapporter/granskningsrapporter/2022/statens-insatser-for-likvardig-betygssattning—skillnaden-mellan-betyg-och-resultat-pa-nationella-prov.html
 
Skolverkets statistikuppdrag – information, uppföljning och utvärdering
Riksrevisionen
 
Riksrevisionen har under året också granskat hur Skolverket sköter sitt uppdrag att samla in och utvärdera statistik från skolans värld. Kritik riktas mot att ”delar av Skolverkets statistik håller inte tillräckligt hög kvalitet”. Framför allt gäller det statistik som ska hjälpa elever att välja skola. Det handlar också om statistik som används vid fördelning av resurser till skolhuvudmännen för att öka likvärdigheten mellan skolor. ”Skolverkets statistik är viktig för att elever och vårdnadshavare ska kunna göra ett informerat skolval”, skriver Riksrevisionen och drar den övergripande slutsatsen att Skolverkets arbete kan förbättras för att bättre tillgodose olika användares behov av kvalitetssäkrad statistik.

Klicka här för att läsa vidare:
https://www.riksrevisionen.se/rapporter/granskningsrapporter/2022/skolverkets-statistikuppdrag—information-uppfoljning-och-utvardering.html

2021

Segregation i Sverige – årsrapport 2021 om den socioekonomiska boendesegregationens utveckling
Delegationen mot segregation (Delmos)

I den här rapporten svarar Delegationen mot segregation (Delmos) på ett uppdrag från regeringen som handlar om hur en central del av segregationen, den socioekonomiska boendesegregationen, har utvecklats i Sverige. Segregation innebär att människor lever och verkar separerade från varandra. Denna åtskillnad innebär att människor med liknande karaktäristika koncentreras i exempelvis olika bostadsområden, i olika skolor och på delar av arbetsmarknaden. Det finns olika typer av segregation. I denna rapport beskrivs den socioekonomiska boendesegregationen.

Den socioekonomiska boendesegregationen handlar om att människor är uppdelade i olika bostadsområden utifrån utbildningsnivå, yrkesgrupp eller tillgången till ekonomiska resurser. Eftersom bostadens plats påverkar livschanser, exempelvis genom barns tillgång till utbildning och vuxnas möjligheter till ett arbete, har platsen stor betydelse för konsekvenserna av segregationen.

Vad kan vi lära av Pisa 2018
Skolforskaren Gabriel Heller-Sahlgren, Institutet för Näringslivsforskning

De svenska resultaten fortsatte uppåt i PISA 2018, i genomsnitt har nu 67 procent av fallet sedan PISA 2000 raderats ut. Bland elever med minst en förälder född i Sverige har hela fallet hämtats igen. Elever i fristående skolor presterade bättre än elever i kommunala skolor med statistiskt säkerställd marginal i PISA 2018, både innan och efter att man justerar för elevernas bakgrund. Efter justering för en rad bakgrundsvariabler uppgår skillnaden till 10–13 PISA poäng, vilket ungefär motsvarar inlärningen som sker under en tredjedel av ett läsår.

I rapporten analyseras faktorer som kan tänkas påverka resultatskillnaderna i PISA 2018 inom Sverige. De inkluderar fristående respektive kommunalt huvudmannaskap, undervisningsmetoder, studieklimat, användning av digitala hjälpmedel, förseningar och skolk.

Bra skolor i hela landet – skillnader i resultat mellan stad och land i TIMSS 2019
Skolforskaren Gabriel Heller-Sahlgren, Institutet för Näringslivsforskning

Detta är inte en jämförelse mellan friskolor och kommunala skolor. Rapporten analyserar resultatskillnader mellan stad och land bland åttondeklassare i TIMSS 2019. TIMSS-proven rättas externt och eftersom även data från enkäter om hur skolorna fungerar samlas in möjliggörs analyser av mekanismer bakom eventuella resultatskillnader. Resultaten visar att elever på landsbygden och i mindre orter underpresterar ganska kraftigt i TIMSS, jämfört med elever i storstäder och tillhörande förorter, efter att man håller elevernas bakgrundsvariabler konstanta. Elever i övriga städer presterar ungefär mitt emellan de andra två grupperna. De sämre kunskapsresultaten bland elever på landsbygden och i mindre orter förklaras inte av att de i genomsnitt är väldigt lågpresterande, utan framför allt av att eleverna på landsbygden och i mindre orter inte når medelgoda och högre kunskapsnivåer. Sannolikheten att en elev på landsbygden och i mindre orter når avancerad nivå i matematik är exempelvis bara hälften så stor jämfört med både elever i storstads¬ och förortsskolor samt elever i skolor i övriga städer. Analysen finner flera möjliga förklaringar till de sämre kunskapsresultaten i skolor på landsbygden och i mindre orter. Eftersom resurserna redan idag är större på landsbygden och i mindre orter jämfört med i städer, och eftersom detta relativa resursövertag har ökat över tid, ter det sig osannolikt att lösningen huvudsakligen innefattar mer pengar.

2020

Friskolorna och skolkostnaderna nr 2020:21
Skolforskaren Gabriel Heller-Sahlgren, London School of Economics och Institutet för Näringslivsforskning

Sedan friskolereformen genomfördes 1992 har debatten kring dess effekter varit intensiv. Under den senaste tiden har ett nytt perspektiv i frågan om fristående och kommunala skolors relativa finansiering blivit allt viktigare. Medan vissa hävdar att systemet förfördelar fristående skolor menar andra att kommunala aktörer får mindre pengar än de fristående, eftersom kravet på likabehandling ignorerar att uppdragen skiljer sig åt mellan de olika huvudmännen.

Skolvalet, kunskaperna och likvärdigheten
Gabriel Heller-Sahlgren, London School of Economics och Institutet för Näringslivsforskning

Vilka effekter har skolvalet och friskolor egentligen på den svenska skolans kvalitet, likvärdighet, skolsegregation och betygssättning? Skolforskaren Gabriel Heller-Sahlgren sammanfattar den empiriska forskningen på området i denna rapport från 2020.

The Value Added of Internationella Engelska Skolan Policy Paper No. 89 2020
Skolforskaren Gabriel Heller-Sahlgren, London School of Economics och Institutet för Näringslivsforskning och professor Henrik Jordahl, Institutet för Näringslivsforskning

Rapporten är ett första steg i ett forskningsprojekt med målet att beräkna förädlingsvärden för så många huvudmän och skolor som möjligt. I framtiden kommer liknande studier som analyserar andra huvudmän och skolor, både fristående och kommunala, att genomföras. Projektet finansieras med medel från programmet Tjänstesektorns ekonomi samt de huvudmän som deltar i projektet, inklusive IES och Kunskapsskolan.

2019

Bostadsmarknaden – ett instrument för att välja grundskola? Ekonomisk debatt nr 5 2019
Fredrik W Andersson, fil dr nationalekonomi

I artikeln studeras barnfamiljers flyttbeteende vid första barnets skolstart. Resultaten indikerar att barnfamiljer tenderar att flytta innan förskoleklassen startar. Dessutom finns tecken på att de barnfamiljer som flyttar placerar sina barn i skolor där eleverna har en högre socioekonomisk status. Barnfamiljer i Sverige uppvisar således ett beteende som liknar amerikanska barnfamiljers beteende – de verkar använda bostadsmarknaden för att skapa goda förutsättningar för sina barns skolgång.

Does school segregation lead to poor educational outcomes? Evidence from fifteen cohorts of Swedish ninth graders
Maria Brandén, Institutet för analytisk sociologi, Linköpings Universitet och Sociologiska Institutionen, Stockholms Universitet. Gunn Elisabeth Birkelund, Institutet för analytisk sociologi, Linköpings Universitet och Institutt for sociologi og samfunnsgeografi, Oslo Universitet Ryszard Szulkin, Sociologiska Institutionen, Stockholms universitet

Forskarna har undersökt frågan om grundskolans etniska sammansättning i sig påverkar hur det går för elever i skolan. Spelar det någon roll för en elevs chans att få bra betyg om hen går i en skola med, säg 50 procent utrikes födda, jämfört med om hen går i en skola med, säg fem procent utrikes födda? Deras resultat visar att effekten av etnisk skolsegregering är betydligt överskattad i den politiska debatten och i media.

De har använt data där samtliga elever som gick ut årskurs 9 under 1998–2012 ingår. För att kunna särskilja effekten av att växa upp i familjer med lägre status när det gäller utbildning och inkomst från effekten av skolans etniska sammansättning, jämför de hur det går för syskon som haft sinsemellan olika skolsituation. Resultaten visar att den påverkan på slutbetyget i nian som kan kopplas till andelen utrikes födda elever i skolan ligger nära noll. Det innebär att det syskon som går i en skola med många barn födda utomlands har inte sämre betyg än det syskon som går i en skola med färre invandrare. När det gäller behörighet till gymnasiet finns en viss effekt men den är begränsad till några enstaka procentenheter.

Att den höga nivån på etnisk segregering i landets skolor inte ger de negativa konsekvenser som man ofta antagit innebär inte att skolor med allsidig etnisk och socioekonomisk sammansättning inte bör eftersträvas. För barnen, särskilt de från mindre gynnsamma hemmamiljöer, verkar tidiga insatser som stödjer kognitiv utveckling speciellt viktiga, de ger en tydlig hög avkastning på senare utbildningsresultat. Det innebär att en förskola och skola av hög kvalitet är samhällets centrala resurser för att utjämna livschanser. Hur deras etniska sammansättning ser ut spelar nog mindre roll.

Jämlikhet i möjligheter och utfall i den svenska skolan. Bilaga 7 till Långtidsutredningen
SOU 2019:40, Stockholm. Holmlund, H., Sjögren, A., & Öckert, B. (2019)

Rapporten undersöker likvärdigheten i den svenska grund- och gymnasieskolan. Fokus ligger på kvantitativa analyser som bidrar till förståelsen av skolans kompensatoriska uppdrag för framförallt kunskaper och skolresultat. Skillnader i resultat mellan elever och skolor, och förändringar över tid, kan bero dels på elevernas egenskaper som t ex föräldrars utbildningsnivå, födelseland och invandringsålder, dels på skolans resurser och kvalitet.

Skolans resultat kan alltså relateras till elevsammansättningen, men också till tillgång och fördelning av resurser och lärarkompetens, och till skolans förmåga att förvalta sina lärarresurser och utjämna förutsättningar mellan olika grupper av elever. Dessa två faktorer – elevers förutsättningar och skolans resurser – benämner vi skolans insatsfaktorer. I rapporten studeras först hur olika insatsfaktorer fördelas över tiden ur ett likvärdighetsperspektiv. Därefter analyseras skolans utfall i termer av resultat och kvalitet. Dessa analyser fokuserar på resultat- och kvalitetsskillnader mellan skolor, på hur skolkvalitet varierar mellan elever med olika förutsättningar, och på utvecklingen av familjebakgrundens betydelse för elevers skolresultat.

Lika för alla? En ESO-antologi om skolans likvärdighet
Robert Erikson och Lena Unemo (red.) Anders Böhlmark, Camilla Brørup Dyssegaard, Niels Egelund, Sigrun K. Ertesvåg, Jan O. Jonsson, Mikael Lindahl, Anders Stenberg och Georg Treuter Rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi 2019:1

Såväl svenska som internationella bedömare menar att skolans likvärdighet försämrats under de senaste decennierna. Vad kan göras för att bryta utvecklingen? Den frågan undersöks av ett antal forskare i den nya ESO-antologin ”Lika för alla?”.

I antologin framhåller författarna att likvärdighetsbegreppet är oprecist, men ger också flera förslag på hur elever ska kunna nå bättre resultat i skolan.

Likvärdighet förutsätts då innebära att alla elever ska få god undervisning i bra skolor. Robert Erikson, en av redaktörerna för antologin, visar i sitt kapitel att de mått som används för att bedöma likvärdighet säger ganska lite om hur förhållandena är i olika skolor, samtidigt som han ifrågasätter vilka möjligheter skolan egentligen har att bidra till minskade skillnader i resultat mellan elever med olika bakgrund. Andra frågor som uppmärksammas i antologin är behovet av studier som ger säkrare resultat om vilka åtgärder som stöder elevernas kunskapsinhämtande, och då särskilt för elever med ett svagare stöd hemifrån. Studievägledningens betydelse för elevernas utbildningsval och möjlighet för senare anställning, vikten av ett starkt ledarskap i skolan och att lärarna kan anpassa utbildningen efter de utmaningar eleverna möter är andra frågeställningar som belyses. Det finns inte en universallösning på problemen med bristande likvärdighet eller att vissa skolor ger undervisning av sämre kvalitet.

Segregation – Slutrapport från ett forskningsprogram
Peter Hedström professor i analytisk sociologi vid Linköpings universitet, senior research fellow vid Nuffield College, Oxford m fl.

Den debatt om skolsegregationen som förts på senare tid har enligt forskarna varit något missriktad. Många tycks tro att skolorna blivit betydligt mer segregerade under senare år och att det fria skolvalet varit en viktig pådrivande faktor. Deras forskning visar dock att skolsegregationen varit förvånansvärt stabil och att det fria skolvalet haft en tämligen marginell betydelse för skolsegregationens omfattning. Orsakerna till skolornas segregation står snarare att finna i kombinationen av en kraftigt segregerad bostadsmarknad och att de allra flesta elever går i skolor nära hemmet.

Klicka här för att läsa vidare:
https://www.riksrevisionen.se/rapporter/granskningsrapporter/2019/skolinspektionens-uppfoljning-av-brister-i-skolor—ett-viktigt-arbete-som-kan-forbattras.html

2018

Lönsamma kunskaper – Sambandet mellan vinst och kvalitet i svenska grundskolor
Gabriel Heller-Sahlgren, London School of Economics och Institutet för Näringslivsforskning, och Henrik Jordahl, Institutet för Näringslivsforskning.

I rapporten från 2018 undersöker forskarna sambandet mellan skolors lönsamhet och utbildningskvalitet. Analysen är gjord på aktiebolag, som är den dominerande organisationsformen för friskolor. Resultaten tyder på att lönsamhet och kvalitet går hand i hand på svenska grundskolor. Det gäller både akademiska kvalitetsmått som baseras på elevernas studieresultat och mjukare mått som baseras på elevernas attityder. För att undersöka om sambanden kan bero på betygsinflation jämförs elevernas slutbetyg med deras betyg på nationella prov. Härvid framkommer ingenting som tyder på att sambandet mellan friskolornas lönsamhet och deras elevers studieresultat skulle bero på betygsinflation. Författarna finner heller inget stöd för att lönsamma friskolor har en mer fördelaktig elevsammansättning. Tvärt emot sådana farhågor verkar elevsammansättningen nästan inte skilja sig alls mellan friskolor med olika lönsamhetsnivåer. Enligt författarna förefaller alltså hög utbildningskvalitet vara lönsam för skolföretagen, precis som kan förväntas på andra marknader.

Klicka här för att läsa vidare:
https://www.riksrevisionen.se/rapporter/granskningsrapporter/2018/langsiktiga-effekter-av-utokade-valmojligheter-till-gymnasieskolan—fran-narhetsprincip-till-betygsprincip.html

2017

Vitsen med vinsten – fyra exempel på företag inom vård och skola som genom hög kvalitet ger uthållig vinst
Henrik Jordahl och Bo Edvardsson, Svenskt Näringsliv

Denna rapport går till botten med hur det kommer sig att privata företag i välfärden, för samma ersättning som sina offentligt ägda konkurrenter, både kan leverera lika bra eller bättre kvalitet och dessutom göra vinst.

Slutsatsen är att vinstintresset i sig leder till kvalitetsförbättringar inom respektive verksamhet. Rapporten närstuderar fyra företag inom välfärdssektorn, däribland friskolekoncernen Internationella Engelska Skolan, IES.

Inom skolföretaget IES är det ekonomiska ansvaret decentraliserat och medarbetarna i verksamheten som känner den bäst fattar själva de flesta beslut som rör skolan. Utan central byråkrati, konstaterar rapportförfattarna. Uppföljning sker regelbundet och eleverna får själva bedöma skolans kvalitet i enkäter. Stor vikt läggs vid rekrytering, tack vare den decentraliserade strukturen och på rektorerna ställs höga krav.

Klicka här för att läsa vidare:
https://www.svensktnaringsliv.se/sakomraden/valfard-och-offentlig-sektor/vitsen-med-vinsten-fyra-exempel-pa-foretag-inom-vard-och-skola-so_1002394.html
 
Ankomst och härkomst – en ESO-rapport om skolresultat och bakgrund
Hans Grönqvist och Susan Niknami Rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi 2017:3

För att öka utrikes födda elevers chanser att lyckas i skolan måste insatser riktas även till elevernas föräldrar och mot bostadssegregationen. Det är en av slutsatserna i ESO-rapporten. De senaste åren har Sverige tagit emot ett rekordstort antal flyktingbarn, många i åldrarna 13 till 17 år. Eftersom en slutförd gymnasieutbildning är en nyckel till arbete för ungdomar i Sverige är det viktigt att även nyanlända ungdomar klarar skolan bra. Dessvärre har skillnaden i studieresultat mellan inrikes och utrikes födda elever ökat stadigt sedan slutet av 1980-talet. Hur gamla barnen är när de kommer till Sverige och varifrån de kommer spelar stor roll för studieresultaten, men det som är mest betydelsefullt är föräldrarnas socioekonomiska situation.

Att organisera för skolframgång – strategier för en likvärdig skola
Maria Jarl, Ulf Blossing och Klas Andersson, Natur & Kultur 2017

Hur kan det egentligen komma sig att det finns stora variationer i elevernas resultat mellan olika skolor? Varför är vissa skolor mer framgångsrika än andra? Att organisera för skolframgång handlar om skolor som lokala organisationer och om hur verksamheten på en skola kan organiseras för att skapa goda förutsättningar för elevernas lärande.

I boken presenteras en jämförande studie mellan fyra framgångsrika och fyra icke framgångsrika skolor. Genom sitt urval ger studien en förståelse för vad som fungerar, vad som inte fungerar och varför. Författarna är verksamma vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet och har lång erfarenhet av arbete med lärar- och rektorsutbildning

2016

När skolan själv får välja – en ESO-rapport om friskolornas etableringsmönster
Nikolay Angelov och Karin Edmark Rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi 2016:3

ESO-rapporten visar att friskolor oftare etableras i områden med många högutbildade –men också i invandrartäta områden. Friskolor etableras också i högre utsträckning i områden där intäkterna förväntas bli högre och lokalkostnaderna lägre. Men förvånande nog tycks inte vinstsyftande friskolor påverkas av de ekonomiska förutsättningarna när de väljer var de etablerar sig. Rapporten visar också att förväntan om höga intäkter och låga lokalkostnader tycks spela roll när icke-vinstsyftande friskolor väljer var de ska etablera sig. För de vinstsyftande skolorna verkar däremot de ekonomiska förutsättningarna inte påverka etableringen.

Friskolorna och Pisa (2016)
I en rapport från tankesmedjan ECPR skriver man: “Analysen indikerar att elever i fristående skolor presterar cirka 18 PISA-poäng högre i läsförståelse, 10 PISA-poäng högre i matematik och 14 PISA-poäng högre i naturvetenskap jämfört med elever i kommunala skolor, efter att bakgrundsvariablerna hålls konstant. Detta innebär att elever i fristående skolor, efter kontroll för bakgrundsvariabler, ligger drygt två månader före i matematik, tre månader före i naturvetenskap och fyra månader före i läsförståelse jämfört med elever i kommunala skolor.”

2015

Independent Schools and Long-run Educational Outcomes: Evidence from Sweden’s Large-scale Voucher Reform, Economica, Vol. 82, s. 508–551, 2015
Anders Böhlmark, Stockholms universitet och Mikael Lindahl, Uppsala universitet

I sin analys kring friskolornas effekter i grundskolan finner Böhlmark och Lindahl (2015) att en högre andel elever i friskolor – oavsett om dessa är vinstdrivande eller icke-vinstdrivande – stärker elevers prestationer. Effekterna är liknande på slutbetygen samt elevernas långsiktiga akademiska utfall i gymnasiet och på högskolan. Författarna visar också att de positiva effekterna ökar över tid – och faktiskt endast blir statistiskt tydliga först 11 år efter friskolereformen – vilket tyder på att det tar viss tid innan konkurrensen påverkar kunskaperna positivt och att det krävs en viss nivå av konkurrens innan effekterna blir tydliga.

2014

Decentralisering, skolval och fristående skolor: resultat och likvärdighet i svensk skola.
Holmlund, H., Häggblom, J., Lindahl, E., Martinson, S., Sjögren, A., Vikman, U., o.a. (2014). Rapport 2014:25, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), Uppsala.

Rapportförfattarna studerar hur 1990-talets stora skolreformer – kommunalisering, fritt skolval och fristående skolor – påverkat elevers resultat och likvärdigheten i skolan. Rapporten visar att resultaten i svensk skola började falla redan före skolreformerna på 1990-talet. Betygsskillnaderna mellan skolor har däremot ökat och beror på att elever med samma bakgrund idag oftare går på samma skola. Men familjebakgrundens betydelse för grundskolebetygen har inte förändrats.

Övrigt

Ifous
Ifous är ett fristående forskningsinstitut som verkar för att skapa nytta för svensk skola och förskola. De samordnar praktiknära forskning och konkret utvecklingsarbete där lärare och skolledare tar aktiv del i kunskapsbyggandet. Särskilt fokus läggs på utvecklingsområden som har stor betydelse för lärandet.

Näringslivets Ekonomifakta
På denna sida finns det information om skola och utbildning i Sverige.

Friskolornas riksförbunds rapporter

2023

Är friskolorna överkompenserade?
Rapport Friskolornas riksförbund, oktober 2023

I skoldebatten heter det ofta att friskolorna får betalt för kostnader de inte har – och att skolpengen till fristående skolor därmed ”dränerar” den kommunala ekonomin. Till och med skolminister Lotta Edholm (L) har varit inne på detta tankespår. Men stämmer verklighetsbilden? Till skillnad från tidigare statliga utredningar har Mikaela Valtersson i en rapport för Friskolornas riksförbund granskat 32 kommuners faktiska, budgeterade, och till Skolverket redovisade, skolkostnader.

Det visar sig, när man går till botten med hur kommunerna räknar på skolans kostnader och vilka utgifter de har för utbildning, att kommunerna i genomsnitt ger minst 11 000 kronor per år mindre till friskolornas elever i skolpeng. Denna summa går till kostnader inom den centrala, kommunala byråkratin – och kommer alltså inte ens de kommunala eleverna till del i form av exempelvis undervisningstid. Det rör sig om kostnader för bland annat IT, administration, HR och fortbildning – kostnader som friskolorna också har – och som, enligt lagen, inte ska ingå i skolpengsberäkningarna.

Dessutom är så gott som alla granskade kommuner dåliga på att transparent redovisa sina kostnader, även detta i strid med lagen.

I nästan samtliga granskade kommuner missgynnas friskolornas elever systematiskt i skolpengsberäkningarna.

Klicka här för att läsa vidare:
www.friskola.se/wp-content/uploads/2023/10/Ar-friskolorna-overkompenserade-En-studie-av-32-kommuner.pdf

Skolinspektionens kvalitetsgranskning
Rapport Friskolornas riksförbund, maj 2023

Varje år genomför Skolinspektionen regelbundna kvalitetsgranskningar av svenska skolor. Fjolårets granskningar sammanställdes i årsrapporten och visade att nio av tio skolor behöver utveckla arbetet för att möta Skolinspektionens kvalitetskriterier. Endast tio procent av de granskade skolenheterna arbetade på ett sätt som i hög utsträckning motsvarar de kvalitetskriterier som Skolinspektionen satt upp.

I denna rapport har vi, genom att begära ut kompletterande material från Skolinspektionen, kartlagt vilka skolhuvudmän som har störst utmaningar vad gäller skolkvalitet. Av Skolinspektionens granskningar framgår nämligen att huvudmännens förväntningar, uppföljningar och systematiska kvalitetsarbete gentemot de skolor de driver har stor betydelse. Men det ansvaret är det inte alla som tar, enligt myndigheten, som menar ”att många frågor [i stället] snabbt delegeras ned till rektorer”.

De kommunala huvudmännen – det vill säga den politiskt tillsatta utbildningsnämnden – är sämst i klassen. Av vår rapport framgår att endast en av tio kommunala skolhuvudmän når upp till Skolinspektionens kvalitetskriterier.

34,6 procent av de kommunala huvudmännen når upp till kvalitetskriterierna ”i låg utsträckning” och enbart 16 procent ”i hög utsträckning”. Bland fristående huvudmän når 27,3 procent kraven ”i hög utsträckning” och 9,1 procent ”i låg utsträckning”. Mer än var fjärde granskad enskild huvudman mötte Skolinspektionens krav i hög utsträckning, medan endast var tionde kommunal gjorde det, under de år vi tittat på. 2022 var det bara 2 granskade enskilda huvudmän, men 20 kommunala huvudmän, som höll låg kvalitet.

Klicka här för att läsa vidare:
www.friskola.se/wp-content/uploads/2023/05/Skolinspektionens_kvalitetsgranskning.pdf

Behörighet till gymnasiet – Om skolorna som misslyckats och lyckats med kunskapsuppdraget läsåret 2022/2023
Rapport Friskolornas riksförbund, november 2023

Närmare 20 000 elever lämnar varje år grundskolan utan att vara behöriga till gymnasiet. Läsåret 2022/2023 minskade andelen något från 15 till 14,8 procent, utslaget på hela riket. Men i en stad som Göteborg ökade däremot antalet skolor där över 30 procent av dem som lämnar årskurs nio inte kan gå på gymnasiet. I hela 95 kommunala skolor runt om i landet lämnade över 30 procent av eleverna grundskolan utan gymnasiebehörighet.

För andra året i rad har Friskolornas riksförbund låtit sammanställa statistiken och bryta ner den på huvudmannanivå. Och det visar sig att friskolor inte utgör problemet i detta avseende.

Flera av landets större kommunala huvudmän har skolor där mer än varannan elev saknar behörighet till gymnasiet. Totalt rör det sig om nio stycken, fyra av dem ligger i Göteborg.

Av 22 grundskolor i Göteborg där 100 procent av eleverna är behöriga till gymnasiet är 19 friskolor och 3 kommunala.

166 skolor med kommunal huvudman hade kring 100 procent behörighet år 2023. 317 skolor färre än året innan. 272 friskolor nådde kring 100 procent behörighet till gymnasiet.

För de elever som inte når gymnasiebehörighet kan hela återstoden av livet bli tufft. Och även för deras klasskamrater i skolor där 30 procent eller fler inte når behörighet kan man fråga sig om skoltiden inte riskerar att bli en utslagningsmaskin, snarare än en språngbräda mot framtiden.

Klicka här för att läsa vidare:
www.friskola.se/wp-content/uploads/2023/12/Gymnasiebehorighet-2023.pdf

2022

Behörighet till gymnasiet – om skolorna som misslyckats och lyckats
Annika Westh, Friskolornas riksförbund

Rapporten listar, med utgångspunkt i Skolverkets statistik, vilka grundskolor som lyckas, respektive misslyckas, med kunskapsuppdraget i form av att leda eleverna i årskurs 9 till gymnasiebehörighet. 15 procent av de svenska eleverna når inte behörighet till gymnasieskolan efter årskurs 9. Det rör sig om 18 000 ungdomar som årligen riskerar att slås ut från arbetsmarknaden redan innan de gått ut skolan.

Rapporten visar på stora skillnader mellan kommunala högstadieskolor och fristående. I hela 113 kommunala grundskolor lämnade över 30 procent av eleverna grundskolan utan behörighet till gymnasiet. De flesta skolor med enskild huvudman har närmare 100 procents gymnasiebehörighet. Bland de friskolor som har många elever som inte når gymnasiebehörighet är de flesta så kallade resursskolor för barn med särskilda behov.

Det finns också stora skillnader kommuner emellan. Slående är till exempel skillnaderna mellan Stockholm och Göteborg. Göteborg har 15 kommunala skolor där mer än 30 procent av eleverna saknar gymnasiebehörighet. Det kan jämföras med Stockholm, där endast fyra kommunala skolor låter över 30 procent av eleverna lämna grundskolan utan gymnasiebehörighet. Detta trots att 2 536 fler elever gick ut en kommunal grundskola i Stockholm våren 2022.

Klicka här för att läsa vidare:
https://www.friskola.se/2022/12/01/skolorna-som-misslyckas/

2020

Se skolans verkliga utmaningar – låt alla goda krafter bidra
Rapporten ger en bild av vilka utmaningar som svensk skola har bl a mot bakgrund av den stora förändring som skett av elevunderlaget det senaste årtiondet. Sverige behöver en debatt om hur alla skolor ska bli bra skolor.

Ständigt och jämt hamnar diskussionen i huvudmannaskapsfrågan. Ena dagen är det vinster kopplat till huvudman, andra dagen är det segregation kopplat till huvudman. Men svensk skolas utmaning är större än så. Det är inte acceptabelt att huvudmän år ut och år in lämnar ifrån sig grundskoleelever utan behörighet till gymnasiet. Forskningen är tydlig när det gäller vilka framgångsfaktorerna är. Skillnaden mellan skolors kvalitet har ökat i Sverige. Slutsatsen av detta kan inte vara att ”stoppa toppen” utan att se till att de som riskerar att halka efter kommer ikapp. För det absolut viktigaste likvärdighetsarbetet handlar om att se till att alla elever – oavsett bakgrund – får en bra kunskapsgrund med sig i bagaget från grundskolan. De framgångsrika skolorna kan lära oss hur man åstadkommer detta.

2019 

Sveriges bästa och sämsta grundskolor
En rapport med en lista över toppen och botten av de skolor som enligt Skolverkets SALSA-statistik presenterar bäst och sämst i betyg för årskurs 9. Genom att SALSA tar hänsyn till elevernas bakgrundsfaktorer tydliggörs att skolor med i princip samma förutsättningar kan lyckas väldigt olika.

2018

Granskning av lika villkorsprincipen och ersättning till kommunala och enskilda skolor
En granskning av Deloitte visar att det inte är möjligt att avgöra om lika villkorsprincipen mellan kommunala och fristående förskolor och skolor efterlevs. Deloitte föreslår ett antal fördjupningsområden för att underlätta granskningen av huruvida kommunerna lever upp till lagens krav.

Jobbhälsoindex Skola 2018 – anställdas syn på jobbet inom utbildningssektorn
Jobbhälsoindex (tidigare Jobbhälsobarometern och som tas fram av bl a Svenskt Kvalitetsindex) visar att privat anställda i utbildningssektorn är mer nöjda med villkoren på deras arbetsplats än kommunalt anställda. Det gäller t ex den fysiska arbetsmiljön, möjligheten att få stöd vid hög arbetsbelastning och den högsta ledningens förmåga att leda verksamheten.

Obligatoriskt skolval
Närhet är viktigt när föräldrar väljer skola, särskilt för de med yngre barn. Men skolvalet görs utifrån ett större antal faktorer. Föräldrar med svag socioekonomisk bakgrund värderar i högre utsträckning akademisk kvalitet på bekostnad av trivsel och mer högavlönade prioriterar i högre grad mjuka faktorer. Det visar rapporten som undersökt det aktiva skolvalet i sju kommuner.

Om den snabba tillväxten av unga åldersklasser och framtida behov av friskoleplatser
Sveriges befolkning växer just nu i en takt som är historisk, födelsetalen är på en nivå som vi inte har sett sedan början av 1900-talet. Det är naturligtvis en positiv utveckling, men det innebär också att en välfärdsutmaning. I rapporten analyseras utvecklingen av antalet barn och unga i åldern 0–19 år, både för riket och för de 17 kommuner som har fler än 100 000 invånare. Resultatet visar att ökningen av personer som är 0–19 år överstiger antalet 65+ 2017 – 2027.