Skolan är en fråga som är flitigt diskuterad. Här nedan samlar vi frågor som är aktuella för den skolpolitiska debatten. Tidöavtalet är centralt eftersom regeringens politik bygger på överenskommelsen. Vad som står i avtalet och vad samarbetspartierna väljer att göra med det får stor påverkan på både debatten om skolan men även skolan som sådan. Längre ned kan du läsa om frågor som rör Kvalitet, Betyg och bedömning samt Kontroll och uppföljning. Allra längst ned finns några korta texter om pågående utredningar och svar på vanliga frågor som cirkulerar i debatten just nu.
TIDÖAVTALET
Tidöavtalet är den överenskommelse som ligger till grund för nuvarande regeringsbildning och budgetsamarbete. En del av avtalet omfattar skolområdet och kommer vara ursprung till utredningar och politiska initiativ regeringen tar under mandatperioden. Här kan du läsa om de viktigaste punkterna i avtalet som berör skolan.
Kvalitet
Frågan om kvalitet i skolan är alltid aktuell. Trots att det är ett centralt begrepp inom skolan – alla vill öka kvaliteten, så finns det ingen överenskommen metod att mäta kvalitet på och inte heller någon tydlig definitionav vad som menas med kvalitet. Det enklaste är att mäta vad som stoppas in i skolan: hur mycket den kostar, hur många böcker som står i skolbiblioteket och hur många elever det är i varje klass – dvs. input. Men inget av detta garanterar kvalitet i undervisningen. Det viktigaste, men också svåraste, är att mäta skolans output – vad lär sig eleverna, hur mår de och vad kan skolan bidra med i deras utveckling?
Förädlingsvärde - vad är det?
En metod för att mäta skolans kvalitet är så kallat förädlingsvärde eller Value added. Förenklat innebär det att skolans bidrag till elevens kunskaper och färdigheter utvärderas. Mätmetoden tar alltså bättre hänsyn till vilken nivå eleven hade när den började och vad den har mot slutet. Svenskt näringsliv har låtit göra en rapport om mätmetoden och vilka parametrar som skulle kunna användas. De båda forskarna Gabriel Heller-Sahlgren och Henrik Jordahl använde sig av förädlingsvärde när de utvärderade kvaliteten på Kunskapsskolan och Internationella Engelska skolan. Resultatet var att man fann att Kunskapsskolan hade högre förädlingsvärde i svenska, engelska och matte än genomsnittet i Sverige. Effekten var något större bland elever med lågutbildade föräldrar och elever med utländsk bakgrund. Ett liknande resultat fick de båda forskarna när Internationella Engelska skolan utvärderades.
Andra sätt att mäta kvalitet
Det kan finnas ett värde i att jämföra mått som är enklare att mäta. Att arbeta annorlunda är inte fel och skolor kan organiseras på olika sätt. Det är dessutom en av de stora fördelarna med friskolereformen – att den öppnade upp för alternativ där allt inte behövde se likadant ut. Men att jämföra enklare mått kan ändå ha ett värde genom att belysa stora avvikelser. Det i sin tur ger granskande myndigheter en möjlighet att ställa kompletterande frågor om verksamheten och hur den bedrivs. En möjlighet de har redan idag.
Skolor kan också utvärderas utifrån hur medarbetare upplever sin arbetsplats. Jobbhälsoindex är en rapport som återkommande ställer frågor till arbetstagare på svensk arbetsmarknad. Utifrån undersökningen går det också att se vad lärare och andra medarbetare i kommunal respektive fristående skolor anser om ledarskapet på skolan, hur väl man hanterar konflikter, om man skulle rekommendera arbetsplatsen till någon och liknande frågor.
Betyg och bedömning
Lars Strannegård, rektor på Handelshögskolan i Stockholm, skrev (10/5 2023) en mycket uppmärksammad artikel i DN Debatt om antagningen till lärosätet. Debattartikeln har lett till en välkommen diskussion om förtroendet för betygssystemet och faran med betygsinflation. Precis som i de flesta diskussioner finns det stickspår, exempelvis driftsform, men till övervägande del har utgångspunkten varit betygssystemet som sådant.
Betygsinflation
Med betygsinflation menar man vanligtvis att elever får högre betyg än vad deras kunskaper motsvarar. Ett annat begrepp som används i sammanhanget är glädjebetyg. En vanlig argumentation kring betygsinflationen är att den drivs på av fristående skolor som genom sitt behov av att locka nya elever gör det genom frikostig betygssättning. Kommunala skolor som sätter felaktiga betyg anses vara meddragna i försöken att locka elever trots att de inte är vinstdrivande.
I en rapport från Skolverket visar myndigheten hur liten påverkan själva driftsformen har för betygsättningen. ”Men skillnaden i betygssättning mellan kommunala och fristående skolor kan endast förklara en mycket liten del, endast omkring 1,5 procent, av de totala skillnaderna i betygssättning mellan skolor.” Skolverket skriver desto mer om problemen med betygsystemet och dess svagheter.
Kunskapsskolan släppte en rapport för en tid sedan om de här frågorna, ”Ny rapport om glädjebetyg – eller glädjen att sätta rätt betyg”, där de gav forskare i uppdrag att granska deras betygsättning. Det man fann var bland annat att det förekom betygsglidning men att det främst rörde sig om elever som lyfte sig från ett F till ett E. I en läsvärd essä om betygsinflation bemöter Erik Lakomaa, forskare vid Handelshögskolan, fler av de antaganden som numera tas för sanningar.
Mer om betygsdebatten
Betygsdebatten är mer mångfacetterad än vad den först kan verka. Ett exempel på det är den så kallade F-effekten då en elevs ansträngning för att klara godkänt uppfattas som ett glädjebetyg i statistiken. Betygsdebatten måste också adressera frågan om de nationella proven och vilken vikt som ska läggas vid dessa i betygssättningen. Eller vilket syfte betyget egentligen ska fylla; om det enbart ska vara en indikation på hur väl eleven når upp till kunskapsmålen eller, som idag, även fungera som urvalsfunktion till högre studier. Friskolornas riksförbund har länge påtalat behovet av att se över betygssystemet och många har uttryckt samma åsikt. Nyligen arrangerade vi ett seminarium om frågan och bjöd in både experter och de skolpolitiska talespersonerna. Lyssna även på vår intervju med betygsexperten Per Måhl.
Digitalisering av nationella prov
Just nu pågår ett arbete som leds av Skolverket för att digitalisera de nationella proven. Det är välkommet att de nationella proven utvecklas för att bli säkrare och att de kan utföras smidigare. Det underlättar i sin tur samordning av rättning och att jämföra resultat. Redan idag sker viss samrättning av nationella prov men då enbart som lokala initiativ. Nacka kommun är ett sådant exempel som gör detta…. den här länken/infon hittar jag inte. Friskolornas riksförbund har länge verkat för att de nationella proven ska digitaliseras.
KONTROLL OCH UPPFÖLJNING
Bara aktörer som fuskar eller slarvar med kvaliteten tjänar på att kontrollen och uppföljningen brister. Alla andra vill se tuffa granskningar som gör att verksamheterna spelar på lika villkor. De allra flesta välkomnar dessutom inspektioner därför att de känner stolthet över den verksamhet de bedriver. Vi har bara sett början på diskussionerna om hur skolans kvalitet ska följas upp och hur sanktioner ska inrättas.
Skolinspektionens granskningar
Det är Skolinspektionens ansvar att granska både fristående och kommunala huvudmän, dvs de som driver skolor runt om i landet.
Med hjälp av Skolverkets officiella statistik, som publicerades hösten 2023, kan vi i en egen sammanställning visa att runt 15 procent av landets elever inte når gymnasiebehörighet. Det rör sig om 17 900 ungdomar som riskerar att slås ut från arbetsmarknaden redan innan de börjat på sitt första jobb. Av rapporten framgår ocksåatt det är hela 95 skolor med kommunal huvudman runt om i landet där 30 procent eller fler av de som slutade åk 9 i våras gjorde det utan gymnasiebehörighet.
TRYGGHET OCH studiero
Skolan är dessvärre Sveriges vanligaste brottsplats för unga. Mobbning, sexuella trakasserier, stölder, rån, hot, misshandel och väpnade attacker är idag allt för vanligt i den miljö som ska vara trygg och avsedd för lärande. Svensk skola kan inte vara en brottsplats och samtidigt bedriva högkvalitativ undervisning.
Under våren 2023 släpptes en rapport från Brottsförebyggande rådet, BRÅ, som bland annat visade att på skolor med hög regelefterlevnad är eleverna i större utsträckning fredade från brott. Ett bra exempel på hur ledarskapet i skolan kan förändra och förbättra tryggheten är Internationella engelska skolan i Eskilstuna som beskrivs i artikeln ”Inget är just nu viktigare för barnen och för Sverige”.
gymnasiedimensioneringsfrågan
Många arbetsgivare har idag svårt att hitta nya medarbetare. En förklaring är att för få ungdomar väljer de yrkesförberedande gymnasieprogrammen till förmån för de studieförberedande programmen. Under våren 2022 röstade riksdagen för propositionen Dimensionering av gymnasial utbildning för bättre kompetensförsörjning som utgick från förslag i Lars Stjernkvist utredning Gemensamt ansvar – en modell för planering och dimensionering av gymnasial utbildning.
Den nya lagstiftningen innebär att arbetsmarknadens behov ska vägas in vid planering och dimensionering av vissa utbildningar på gymnasial nivå. Kommuner ska även samverka för att samordna planering och dimensioneringen av utbildningar inom ett visst område. Regelverket började gälla från och med 1 juli 2023. Friskolornas riksförbund svarade på utredningen i ett remissvar som går att läsa här.
Ökad statlig kontroll av skolan
Statens ansvar för skolan har varit omdiskuterat allt sedan den kommunaliserades. Argumenten som förs fram för ett återförstatligande är flera. Ett är att kommunerna skiljer sig allt för mycket åt mellan varandra. Ett annat argument är att ett förstatligade skulle höja statusen på skolan som institution och därmed även på läraryrket. Frågorna utreddes nyligen i utredningen Statens ansvar för skolan – ett besluts- och kunskapsunderlag (SOU 2022:53) som leddes av Thomas Persson.
Friskolornas riksförbund gav sina synpunkter i ett remissvar. Huvudinvändningen var att ett återförstatligande skulle innebära ett allt för stort ingrepp och skulle ta kraft och energi från de viktiga frågor skolan har att arbeta med.
vANLIGA PÅSTÅENDEN I SKOLPOLITISKA DEBATTEN
Mycket tyder på att friskolornas elever får lägre skolpeng i de flesta kommuner. En granskning av 32 kommuner beslut om skolpeng visar, svart på vitt, att friskolor i genomsnitt får 11 000 kronor lägre skolpeng än kommunala skolor. Beräkningen tar hänsyn till socioekonomiska faktorer och kommunernas bredare uppdrag kvarstår.
En bidragande orsak till det är att kommuner ofta ger kommunala skolor subventionerade hyror. Riksrevisionen har pekat på att kommunernas skolbudgetar behöver bli mer transparenta. År 2021 var kostnaden per elev i genomsnitt 111 500 kronor i grundskolor med enskild huvudman och 121 800 kronor i grundskolor med kommunal huvudman. Fristående grundskolor fick i genomsnitt 100 500 kronor i skolpeng per elev under samma period. Över en tioårsperiod har kostnaden per elev ökat med 23 procent för kommunala huvudmän och 17 procent för friskolor.
Nej, det gör det inte. Att etablera en ny skola är inte något som görs med enkelhet. Det tar dessutom lång tid och är verkligen inget som görs över en natt. Det krävs en lång rad förberedelser och tillstånd. Inte minst krävs tillstånd från Skolinspektionen för att få starta och kommunen där etableringen är tänkt att ske får i god tid uttala sig om etableringen. Därför är den fria etableringsrätten ett begrepp utan någon riktig förankring i verkligheten.
Siffran 24 av 30 kommer från en granskning Skolinspektionen gjorde våren 2022 av ett antal fristående skolor. Granskningen är förvisso viktig men säger mycket lite om tillståndet i svensk skola. Utav 30 granskade friskolor var det 24 som fick påtalat brister av Skolinspektionen. Men den absoluta majoriteten av det som påtalades rörde brister som är förhållandevis ofarliga och lätta att komma till rätta med. Ett längre resonemang om Skolinspektionens granskning hittar ni här.
Nej. Fokus för de allra flesta skolor är snarare att attrahera duktiga och engagerade medarbetare. Ambitionen och önskemålet är att de därutöver har lärarlegitimation i det ämne de undervisar men så många behöriga lärare finns helt enkelt inte. Lärarbristen är ett enormt problem för både kommunala och fristående skolor.
Att som vissa friskolor anställa lärare med utländsk lärarexamen är ett utmärkt exempel på ett innovativt sätt att arbeta som bidrar till en lösning för alla. Även kommuner söker attrahera lärare från andra länder. Det är inte en rättvisande beskrivning att anmärka på dessa lärare som om de inte vore behöriga när de istället har lärarutbildning från lärosäten utomlands. Utbildningar som många gånger är svårare att komma in på och håller högre kvalitet än de svenska lärarutbildningarna.
Nej, huvuddelen är små. I själva verket har de flesta huvudmän som driver fristående för- grund- eller gymnasieskolor endast en eller två enheter. Inom förskolan har 98 procent av huvudmännen enbart en eller två enheter, 95 procent har en eller två enheter inom grundskolan och 84 procent av huvudmännen en eller två enheter inom gymnasieskolan. Däremot har det, i och med att det ställs allt tuffare krav för att få starta friskola, blivit allt färre små aktörer som godkänns och allt färre som söker tillstånd att starta ny skola. Inför läsåret 2023/2024 har antalet ansökningar om att starta eller utöka friskoleverksamhet minskat med åtta procent.
Betygsinflation är dessvärre en realitet i svensk skola – dock inte enbart i fristående skolor.
Statistik från Skolverket för de nationella proven i årskurs 9 vårterminen 2023 visar att det är vanligare att elever i kommunala skolor får ett högre slutbetyg än vad de presterat på det nationella provet i samma ämne. I matematik och svenska är skillnaderna ganska stora, i engelska är de mindre.
Det är viktigt att notera att variationerna är stora mellan skolor, fristående som kommunala.
Enligt ett par studier är aktiebolagsdrivna skolor mer drabbade av betygsinflation än andra, vilket i debatten har använts som argument mot ”marknadsskolan”. Men enligt en studie av professor Henrik Jordahl och forskaren Gabriel Heller Sahlgren, som tittat på lönsamheten snarare än driftsformen, visar att lönsamma skolföretag (med högre rörelsemarginal) inte sätter högre betyg än genomsnittet, också justerat för elevsammansättning.
I skoldebatten görs också ett stort nummer av en undersökning som Skolverket har gjort av genomströmningen på universitet. Undersökningen visar hur elever med samma betyg, men från olika skolor, kan lyckas olika bra i högre studier. Skolverket brister dock i undersökningsmetod vilket gör det omöjligt att dra några slutsatser om förekomsten av glädjebetyg. Exempelvis värderas alla universitetsstudier lika trots att vi vet att kraven i utbildningarna skiljer sig mellan lärosäten. Det innebär att det kan vara olika svårt att lyckas beroende på var man läser.
Heller Sahlgren och Jordahl visar i en senare studie tvärtom att friskolors elever i högre utsträckning läser vidare på universitet efter gymnasiet och att de tar minst 15 ECTS-poäng under det första högskoleåret – vilket motsäger bilden av att friskolornas elever tar sig in på högre utbildning med glädjebetyg och presterar sämre än studenter som gått i kommunala skolor.
Begreppet glädjebetyg är i sig en illustration över att debatten fjärmat sig från verkliga förhållanden. Lejonparten av det som lita slarvigt kallas betygsinflation (alltså skillnaden mellan resultat på nationella prov och slutbetyg) utgörs av den så kallade F-effekten. Det handlar alltså om elever som blivit icke godkända på nationellt prov och då, enligt regelboken, erbjuds särskilda insatser i form av exempelvis läxhjälp och lovskola. Efter dessa insatser höjer de sitt slutbetyg till E.
Grundtanken är att elever inte ska missgynnas beroende på vilken skola de går på. Därför ska en kommun som ger ett extra tillskott till en kommunal skola som regel också kompensera de fristående skolorna. Ett exempel som ofta beskrivs är om en kommunal skola behöver renovera sina lokaler och får ett ökat tillskott från kommunen av den anledningen. Eftersom skolpengen, ersättningen till de fristående skolorna, baseras på de kommunala skolornas elevkostnad ökar ersättningen till de fristående skolorna – utan att de själva har drabbats av ökade kostnader.
Det stämmer att det finns en sådan regel. Men det finns också ett generöst undantag som kommunen kan åberopa, så kallade särskilda skäl.
Sveriges kommuner och regioner, SKR, beskriver undantaget och de särskilda skälen så här ”Sedan den 1 mars 2018 står det i skol- respektive gymnasieförordningen (14 kap 6 § respektive 13 kap 5 §) att vid prövningen av om det finns särskilda skäl ska hänsyn tas till om skillnaden mellan hemkommunens genomsnittliga lokalkostnader och den enskilde huvudmannens faktiska kostnader är betydande på grund av kommunens investering i nya lokaler eller renovering av befintliga lokaler.
Kommunala skolor har en egen budget som baseras på skolpengen precis som friskolor. I verkligheten står inte kommunala skolor med tomma platser för att vara redo om någon större mängd oväntade elever dyker upp. Uppstår stora oväntade kostnader är det något som kommunen centralt hanterar och därmed utgör det inte en kostnad som räknas in när friskolors skolpeng räknas fram. Läs mer om detta på Friskolebloggen. Däremot har kommunala skolor del av statliga bidrag på ett annat sätt än friskolor vilket gör friskolor underkompenserade. Hör kommunalrådet i Nacka, Mats Gerdau (M) förklara varför friskolor inte är överkompenserade gentemot kommunala skolor.
Så fungerar det redan idag. Många kommuner har socioekonomiska beräkningar vilket innebär att man viktar pengar efter elevens bakgrund. Det finns också statliga bidrag som alla skolor kan söka baserat på bl a föräldrarnas utbildningsnivå, utländsk bakgrund, pojke/flicka, typ av bostad, sk bakgrundsfaktorer. Läs mer på friskolebloggen om socioekonomisk viktning av skolpengen.
Vi tog initiativ till en kvot för nyanlända elever så att skolor som ha kö skulle kunna ta emot dessa elever. Det finns dock ett stort värde i att som huvudspår låta vårdnadshavare kunna påverka sitt barns skolgång och i förväg få en möjlighet att planera. Alternativet lottning ger en känsla av maktlöshet, särskilt om utfallet är samma år som läsåret börjar. Det riskerar också förstärka bostadssegregationen eftersom att flytta till ett välbärgat område då blir det säkraste sättet att se till att ditt barn hamnar i en skola du är nöjd med. Något som bland annat Kunskapsskolan undersökt i en rapport.
Nej, det är inte rimligt. Därför har också allt fler av de skolor som har kö ändrat sina köregler så att detta inte är möjligt. Det är dock ett marginellt problem. Många skolor har inte någon kö, även om det kan förefalla som att alla har det om man lyssnar på debatten. En rapport från Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund visar att det på 1/3 av alla friskolor som bedriver grundskola upp till års 9 inte behövs någon kötid alls för att få en plats. Samma rapport visar att endast 2 % av friskolorna kräver kötid från första levnadsåret. Det motsvarar 16-17 skolor i Sverige.
Klicka här för ytterligare fördjupning per ämne.