Ekonomi

Friskolor får lägre ersättning

Svenska friskolor är skattefinansierade och får inte ta ut elevavgifter. Anmälnings-,kö- eller registreringsavgifter får inte heller tas ut. Undervisningen ska vara avgiftsfri.

Skolverksamheten finansieras i första hand genom kommunala bidrag från elevernas hemkommuner, den så kallade skolpengen. Den beräknas per elev och ska motsvara kommunens egna budgeterade kostnader per elev – det så kallade grundbeloppet – för undervisning, elevhälsa, lokaler med mera.

Kommunernas kostnad för de 15 procent av elever som går i fristående grundskolor var drygt 17,6 miljarder kronor 2019, det motsvarar 14,2 procent av den totala kostnaden för grundskola.(61) Fristående grundskolor fick 97 000 kronor i bidrag (skolpeng) per elev från kommunerna 2019.(62)

Under senare år har den statliga finansieringen av skolan ökat. Det finns ett antal statliga bidrag att söka för olika extrainsatser och försöksprojekt. Den totala offentliga finansieringen av friskolor har beräknats till drygt 105 000 kronor/elev 2018(63) Det innebär att den statliga finansieringen utgör huvuddelen av mellanskillnaden, cirka 8 000 kronor/elev, cirka 7,6 procent. 2021 skjuter staten till 6,3 miljarder kronor bara i likvärdighetsbidraget.

Frågan om skolpengen beräknas lika för friskolor och kommunala skolor diskuteras återkommande och har aktualiserats av den så kallade Likvärdighetsutredningen.(64) De beräkningar som skolforskaren Gabriel Heller Sahlgren gjort(65) visar att den offentliga finansieringen var 8 300 – 8 500 kronor/elev lägre i friskolor än i kommunala skolor år 2018.(66)

 

Friskolor har lägre kostnader

Huvudmännens kostnader och deras sammansättning bygger på uppgifter som de själva lämnar till Skolverket.(67) Kommunerna uppger att deras elever i grundskolan kostade 116 600 kronor per elev 2019(68)samtidigt som de ersätter friskolor med 97 000 kronor, enligt ovan. Heller Sahlgren, se ovan, beräknar kommunernas kostnader 2018, exklusive skolskjuts, till 113 400 kronor i de kommuner som har friskolor. Friskolorna uppger att deras elever i grundskolan kostade 107 100 kronor per elev 2019.(69) Heller Sahlgren beräknar friskolornas kostnader 2018 till 104 400 kronor, i båda fallen 8 procent lägre.

Enligt dessa uppgivna kostnader hade fristående grundskolor i genomsnitt högre kostnader per elev för lokaler och inventarier, skolmåltider och läromedel, utrustning och bibliotek 2019. Det beror bland annat på att friskolor, till skillnad från kommunerna, inte får full momskompensation.((70) Det är en viktig förklaring till varför friskolorna har högre lokalkostnader. Kostnaderna för elevhälsa, undervisning och övriga kostnader är lägre i friskolor.(71)

 

Figur 25. Kostnader i grundskolan 2019 (Skolverket, 2020).

 

Heller Sahlgren framhåller i sin analys att kommunernas kostnader nettoredovisas under alla kostnadsslag utom Övrigt, vilket medför att kostnaderna framställs som lägre än de är.(72)

Heller Sahlgren visar också att kommunernas kostnader, och därmed friskolornas intäkter från kommuner, sjönk mellan 2014 och 2018 med nästan exakt samma summa (4 776 kronor per elev), se blå kurvan i figur 28, som fallet i den nettoredovisade produktionskostnaden i den kommunala verksamheten och därmed kommunernas finansiering av friskolor (4 940 kronor per elev), se den orange kurvan i figur 26.(73) Under samma tid har statsbidragen, ljusblå kurvan i figur 26, ökat med 8300 kr, vilket innebär att de statliga bidragen både kompenserat nedgången i den kommunala finansieringen och skapat utrymme för den totala kostnadsökningen, mörkblå kurvan i figur 26.

 

Figur 26. Friskolorna och skolkostnaderna (Svenskt Näringsliv, 2020 sida 37).

 

En elev i kommunal gymnasieskola kostade i genomsnitt 127 100 kronor 2019. Den genomsnittliga kostnaden per elev i fristående gymnasieskolor var 108 800 kronor, vilket är 14,4 procent lägre. En jämförelse kan dock vara missvisande eftersom de påverkas i hög utsträckning av den mix av program som huvudmännen erbjuder. Regionerna, som huvudsakligen erbjuder kostsamma naturbruksutbildningar, hade 2019 en genomsnittlig kostnad på 203 600 kronor per elev.(74)

 

Figur 27. Kostnader i gymnasieskolan 2019 (Skolverket, 2020).

 

Rörelsemarginal

Heller Sahlgren illustrerar i en figur i sin rapport(75) hur friskolornas intäkter och kostnader utvecklats över tid. Rörelsemarginalen – skillnaden mellan de blå och de röda kurvorna i figur 28 – minskar och var 2018, med de intäkter och kostnader han beräknat enligt ovan, endast 0,6 procent, för hela friskolesektorn.(76)

 

Figur 28. Friskolorna och skolkostnaderna (Svenskt Näringsliv, 2020).

 

Den genomsnittliga rörelsemarginalen för företag som driver fristående förskolor eller skolor är 3,4 procent. Det är mindre än vad tjänsteföretag i genomsnitt i övriga näringslivet har. Rörelseresultatet utgör resultatet i ett företag före finansiella kostnader och skatt har betalts. Nettoresultatet, vinsten, är alltså lägre.

Ofta väljer företag att låta vinsten kvarstå i aktiebolag, till exempel för att med egna medel finansiera investeringar eller expansion. Utdelningarna till aktieägarna skattas till i storleksordningen 200–300 miljoner kronor per år, under de senaste åren, vilket motsvarar mindre än 1 procent av kostnaderna för alla friskolor det vill säga även sådana som drivs av föreningar, kooperativ med mera.(77)

 

Allmänhetens uppfattning om vinster i friskolor

En av myterna om friskolor är att friskolornas vinster är höga. Enligt en ny undersökning från Demoskop(78) tror mer än hälften av befolkningen att friskolornas vinster i genomsnitt ligger över 10 procent av omsättningen. En tredjedel tror att vinstnivån är över 20 procent. Den verkliga siffran för rörelsemarginalen har under många år legat runt tre procent. Det blir cirka 2,5 procent efter avskrivningar och skatt.

 

Figur 29. Ungefär hur stor andel av den totala omsättningen i friskolor tror du blir till vinst i
verksamheten? (Demoskop, 2021)

 

En stor del av allmänheten tycker att det är rimligt att friskolor behöver göra överskott för att kunna bedriva sin verksamhet. På frågan om hur mycket vinst ett skolföretag ska kunna göra är svaret i genomsnitt 7 procent. Det är nästan tre gånger så mycket som verklighetens cirka 2,5 procent.

 

Figur 30. Hur mycket anser du att ett skolföretag som är skattefinansierat bör kunna göra i
vinst som andel av den totala omsättningen? (Demoskop, 2021)

 

 


(61) Kostnader för skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 2019 sid 7 (Skolverket)

(62) Kostnader för skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 2019 sid 10 (Skolverket)

(63) Friskolorna och skolkostnaderna (Svenskt Näringsliv, 2020 sid 35)

(64) SOU 2020:28 En mer likvärdig skola

(65) Friskolorna och skolkostnaderna (Svenskt Näringsliv, 2020)

(66) Friskolorna och skolkostnaderna (Svenskt Näringsliv, 2020 sid 33). Det gäller trots att de extrakostnader som kommunerna påstås ha för sitt myndighetsansvar, bland annat skolplikt, mottagande av nyanlända, enligt SOU 2020:28 En mer likvärdig skola avsnitt 3.3.2 sid 122 ff gottskrivits kommunerna. Även kommunernas kostnad för skolskjuts har räknats av.

(67) Kostnader för skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 2019, Bilaga 2 Uppgifternas tillförlitlighet kostnader 2019 (Skolverket, 2020)

(68) Kostnader för skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 2019 sid 10 (Skolverket, 2020)

(69) Kostnader för skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 2019 sid 10 (Skolverket, 2020)

(70) Friskolor får en momskompensation genom en schablonersättning om 6 procent av skolpengen

(71) Kostnader för skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 2019 sid 10 (Skolverket, 2020). I övriga kostnader ingår alla kostnader som inte ingår i andra kostnadsslag t.ex. SYV-verksamhet, administration och kostnad för kompetensutveckling.

(72) Friskolorna och skolkostnaderna (Svenskt Näringsliv 2020 sid 28–29)

(73) Friskolorna och skolkostnaderna (Svenskt Näringsliv, 2020 sid 37, figur 8). Det som visas i figur 26 kan överdriva statsbidragen som går till – och underdriva den kommunala finansieringen av – kommunala skolor något, eftersom vissa statsbidrag kanaliseras till friskolorna via kommunerna. De flesta statsbidrag söks dock av respektive huvudman var för sig (SKR, 2020).

(74) Kostnader för skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 2019 sid 10 (Skolverket, 2020). I övriga kostnader ingår alla kostnader som inte ingår i andra kostnadsslag t.ex. SYV-verksamhet, administration och kostnad för kompetensutveckling.

(75) Friskolorna och skolkostnaderna (Svenskt Näringsliv, 2020, sid 36 figur 6)

(76) Friskolorna och skolkostnaderna (Svenskt Näringsliv, 2020 sid 36). Med ”elevavgifter” i förklaringstexten avses de intäkter/elevavgifter som riksinternat och internationella skolor – som räknas som friskolor – ofta har. De är inte offentliga resurser och bör inte räknas med i jämförelser av huruvida den offentliga finansieringen av kommunala och fristående aktörer är likvärdig.

(77) Avser de företags som enligt SCB:s SNI-koder driver för-, grund- och gymnasieskolor. En del av dessa driver även vuxenutbildning, varför vinsten från denna även ingår. Statistik över rörelseresultat (EBIT) för senast rapporterade verksamhetsår från friskoleföretag har erhållits från Bisnis Analys. En sammanställning av Aktieutdelningar från utbildningsföretag har sammanställts av Valuation Branschfakta i Sverige AB.

(78) Allmänheten om vinstnivåer för friskoleföretag (Demoskop, 2021)