Ekonomi

Friskolornas intäkter

Svenska friskolors intäkter består av kommunal skolpeng och statliga bidrag. Elevavgifter, anmälnings-, kö- eller registreringsavgifter får inte tas ut. Undervisningen ska vara avgiftsfri.

Friskolornas verksamhet finansieras i första hand genom kommunala bidrag från elevernas hemkommuner, den så kallade skolpengen. Den beräknas per elev och ska motsvara kommunens egna budgeterade kostnader per elev – det så kallade grundbeloppet – för undervisning, elevhälsa, lokaler med mera. I många kommuner avsätts en del av budgeten för en socioekonomisk omfördelning – strukturbidrag – och för elever i behov av särskilt stöd, i vanliga skolor eller i resursskolor – tilläggsbelopp.

Kommunernas totala kostnad för de 15 procent av elever som går i fristående grundskolor var drygt 18,4 miljarder kronor 2020, det motsvarar 14,5 procent av den totala kostnaden för grundskolan. (76) Fristående grundskolor fick 98 100 kronor i bidrag per elev från kommunerna 2020. (77)

Verksamheten finansieras i andra hand genom olika statliga bidrag, som ökatunder senare år. Det finns ett antal statliga bidrag att söka för olika extrainsatser och försöksprojekt.

Skolverket uppger att kommunernas bidrag finansierar 90,7 procent av de fristående grundskolornas kostnader. (78) Det innebär att den statligafinansieringen utgör huvuddelen av mellanskillnaden, cirka 10 000 kronor/elev, knappt 10 procent. 2021 skjuter staten till 6,3 miljarder kronor bara i likvärdighetsbidraget, som alla grundskolor kan erhålla baserat på socioekonomiska bakgrundsfaktorer.


Friskolor får lägre ersättning än kommunala

Frågan om skolpengen beräknas lika för friskolor och kommunala skolor diskuteras återkommande och har aktualiserats av den så kallade Likvärdighetsutredningen. (79) Den anser att friskolorna är överfinansierade i förhållande till de kommunala skolorna, eftersom de inte har kommunernas ansvar för att upprätthålla skolplikten och även måste upprätthålla jämn kapacitet över demografiska cykler. Utredningen föreslår att kommunerna ska kunna dra av dessa kostnader när skolpengen för friskolor fastställs. (80)

Den sammanlagda offentliga finansieringen av friskolor har, av skolforskaren Gabriel Heller-Sahlgren, beräknats till drygt 105 000 kronor/elev 2018 och kommunernas resurser, exklusive skolskjuts, till 113 400 kronor/elev i de kommuner som har friskolor. Det innebär ca 8 300 – 8 500 kronor/elev i lägre intäkter för friskolor än i kommunala skolor år 2018, cirka 8 procent. (81)


Friskolor har lägre kostnader per elev

Huvudmännens kostnader och deras sammansättning bygger på uppgifter som de själva lämnar till Skolverket. (82) Kommunerna uppger att deras elever i grundskolan kostade 118 200 kronor per elev 2020 (83). Friskolorna uppger att deras elever i grundskolan kostade 108 100 kronor per elev 2020.(84)

Enligt de uppgivna kostnaderna hade fristående grundskolor i genomsnitt högre kostnader per elev för lokaler och inventarier, skolmåltider och lärverktyg 2020, sammanlagt 1 900 kronor per elev. Det beror bland annat på att friskolor, till skillnad från kommunerna, inte får full momskompensation.(85) Det är en viktig förklaring till varför friskolorna har högre lokalkostnader. Kostnaderna för elevhälsa och undervisning är högre i kommunala skolor, sammanlagt 2150 kronor per elev. Kostnadsslaget Övrigt är därmed 4 900 kronor högre per elev i kommunala skolor. (86)

 

Ill. 46. Kostnader i grundskolan 2020, sid 11 (Skolverket, 2021).

Friskolor får en schablonersättning om 3 procent för administrationskostnader. Ingen vet hur stora administrationskostnaderna är för olika kommuner.

Heller-Sahlgren framhåller samtidigt i sin analys att kommunernas kostnader nettoredovisas under alla kostnadsslag utom Övrigt, vilket medför att kostnaderna framställs som lägre än de är, eftersom vissa kostnader elimineras av externa intäkter. (87)


Fristående och kommunala gymnasier

En elev i kommunal gymnasieskola kostade i genomsnitt 127 800 kronor 2020. Den genomsnittliga kostnaden per elev i fristående gymnasieskolor var 110 500 kronor. Kostnaderna är inte jämförbara eftersom de påverkas i högutsträckning av den mix av program som huvudmännen erbjuder. Regionerna, som huvudsakligen erbjuder kostsamma naturbruksutbildningar, hade 2020 en genomsnittlig kostnad på 224 900 kronor per elev. (88)

Ill. 47. Kostnader i gymnasieskolan 2020, sid 15 (Skolverket, 2021).


Skillnaden ökar mellan kommunala och fristående skolor

Ökningen av den statliga finansieringen av skolan visas i Heller-Sahlgrensrapport (89) i den ljusblå kurvan i illustration 48, 8 300 kronor/elev. Den ökade statliga finansieringen av den totala produktionskostnaden, mörkblå kurvan i illustration 48, har gjort det möjligt för kommunerna att minska finansieringen av skolan, inklusive friskolorna, med 4 940 kronor per elev, orange kurva i illustration 48. (90)

Ill. 48. Friskolorna och skolkostnaderna. (91)

Heller-Sahlgren visar också att friskolornas intäkter från kommuner minskade mellan 2014 och 2018 med nästan exakt samma belopp (4 776 kronor per elev), blå kurvan i illustration 49, som minskningen av den nettoredovisade produktionskostnaden i den kommunala verksamheten och därmed kommunernas finansiering av friskolor, orange kurva i illustration 48. Till följd av nettoredovisningen ökar inte kommunernas kostnader och därmed inte ersättningen till friskolorna, varför skillnaden i finansiering av kommunala och friskolor ökar. De statliga bidragen har alltså både kompenserat nedgången i den kommunala finansieringen och skapat utrymme för den totala kostnadsökningen, mörkblå kurvan i illustration 48, istället för att i sin helhet tillföra resurser till skolan.


Rörelsemarginal endast 3,5 procent

Heller-Sahlgren illustrerar i en figur i sin rapport (92) hur friskolornas intäkter och kostnader utvecklats över tid. Rörelsemarginalen – skillnaden mellan de blå och de röda kurvorna i illustration 49 – minskar och var 2018, med de intäkter och kostnader han beräknat enligt ovan, endast 0,6 procent, för helafriskolesektorn. (93)

Ill. 49. Friskolorna och skolkostnaderna. (94)

Den genomsnittliga rörelsemarginalen för aktiebolag som driver fristående förskolor eller skolor är 3,4 procent. Det är mindre än vad tjänsteföretag i genomsnitt i övriga näringslivet har. Rörelseresultatet utgör resultatet i ett företag före finansiella kostnader och skatt har betalats. Nettoresultatet, vinsten, är alltså lägre.

Ofta väljer företag att låta vinsten kvarstå i aktiebolag, till exempel för att med egna medel finansiera investeringar eller expansion. Utdelningarna till aktieägarna skattas till i storleksordningen 200–300 miljoner kronor per år, under de senaste åren, vilket motsvarar mindre än 1 procent av kostnaderna för alla friskolor, det vill säga även sådana som drivs av föreningar, kooperativ med flera (95)  Totalkostnaden för alla fristående för-, grund- och gymnasieskolor var 44,7 miljarder kronor 2020. (96)

 

Allmänhetens uppfattning om vinster i friskolor

En av myterna om friskolor är att friskolornas vinster är höga. Enligt en undersökning från Demoskop (97) tror mer än hälften av befolkningen att friskolornas vinster i genomsnitt ligger över 10 procent av omsättningen. En tredjedel tror att vinstnivån är över 20 procent. Den verkliga siffran för rörelsemarginalen har under många år legat runt tre procent. Det blir cirka 2,5 procent efter avskrivningar och skatt.

Ill. 50. Ungefär hur stor andel av den totala omsättningen i friskolor tror du blir till vinst i verksamheten? (98)

 

En stor del av allmänheten tycker att det är rimligt att friskolor behöver göra överskott för att kunna bedriva sin verksamhet. På frågan om hur mycket vinst ett skolföretag ska kunna göra är svaret i genomsnitt 7 procent. Det är nästan tre gånger så mycket som verklighetens cirka 2,5 procent.

Ill. 51. Hur mycket anser du att ett skolföretag som är skattefinansierat bör kunna göra i vinst som andel av den totala omsättningen? (99)

 

(76) Kostnader för skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 2020 sid 9 (Skolverket, 2021).
(77) Kostnader för skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 2020 sid 12 (Skolverket, 2021).
(78) Kostnader för skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 2020 sid 12 (Skolverket, 2021).
(79) En mer likvärdig skola (SOU, 2020:28).
(80) En mer likvärdig skola, 9.2.3 sid 528 (SOU, 2028:28).
(81) Friskolorna och skolkostnaderna sid 33 (Svenskt Näringsliv, 2020). Det gäller trots att de extrakostnader som kommunerna påstås ha för sitt myndighetsansvar, bland annat skolplikt, mottagande av nyanlända, enligt SOU 2020:28 En mer likvärdig skola avsnitt 3.3.2 sid 122 ff gottskrivits kommunerna. Även kommunernas kostnad för skolskjuts har räknats av.
(82) Kostnader för skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 2020 sid 5. Skolverket begär in uppgifter från kommunala och enskilda huvudmän via Statistiska Centralbyrån, SCB (Skolverket, 2021).
(83) Kostnader för skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 2020 sid 12 (Skolverket, 2021).
(84) Kostnader för skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 2020 sid 12 (Skolverket, 2021).
(85) Friskolor får en momskompensation genom en schablonersättning om 6 procent av skolpengen.
(86) Kostnader för skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 2020 sid 11. I övriga kostnader ingår alla kostnader som inte ingår i andra kostnadsslag t ex SYV-verksamhet, administration och kostnad för kompetensutveckling (Skolverket, 2021).
(87) Friskolorna och skolkostnaderna sid 28–29 (Svenskt Näringsliv, 2020). Exempel på externa intäkter inkluderar bidrag som inte klassas som statsbidrag, lokalhyror och intäkter från regioner. Dessa intäkter dras alltså av från skolkommunenskostnader under varje enskilt kostnadsslag, förutom de som specificeras under kostnadsslaget Övrigt. Förutom att kostnaderna framställs som lägre än de är påverkar det också hur kostnaderna fördelar sig beroende på i vilket kostnadsslag de externa intäkterna i fråga redovisas. Ju lägre andel av dessa intäkter som redovisas under kostnadsslaget Övrigt, desto mindre av de totala kostnaderna fångas upp i de verkliga kostnaderna.
(88) Kostnader för skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 2020 sid 15. I övriga kostnader ingår alla kostnader som inte ingår i andra kostnadsslag t ex SYV-verksamhet, administration och kostnad för kompetensutveckling (Skolverket, 2021).
(89) Friskolorna och skolkostnaderna (Svenskt Näringsliv, 2020).
(90) Friskolorna och skolkostnaderna, sida 37, figur 8 (Svenskt Näringsliv, 2020). Det som visas i illustration 48 kan överdrivastatsbidragen som går till – och underdriva den kommunala finansieringen av – kommunala skolor något, eftersom vissa statsbidrag kanaliseras till friskolorna via kommunerna. De flesta statsbidrag söks dock av respektive huvudman var för sig(SKR, 2020).
(91) Friskolorna och skolkostnaderna, sida 37 (Svenskt Näringsliv, 2020).
(92) Friskolorna och skolkostnaderna sid 36 figur 6 (Svenskt Näringsliv, 2020).
(93) Friskolorna och skolkostnaderna sid 36. Med ”elevavgifter” i förklaringstexten avses de intäkter/ elevavgifter som riksinternat och internationella skolor – som räknas som friskolor – ofta har. De är inte offentliga resurser och bör inte räknas med i jämförelser av huruvida den offentliga finansieringen av kommunala och fristående aktörer är likvärdig. (Svenskt Näringsliv, 2020).
(94) Friskolorna och skolkostnaderna, sida 36 (Svenskt Näringsliv, 2020).
(95) Avser de företags som enligt SCB:s SNI-koder driver för-, grund- och gymnasieskolor. En del av dessa driver även vuxenutbildning, varför vinsten från denna även ingår. Statistik över rörelseresultat (EBIT) för senast rapporteradeverksamhetsår från friskoleföretag har erhållits från Bisnis Analys. En sammanställning av Aktieutdelningar frånutbildningsföretag har sammanställts av Valuation Branschfakta i Sverige AB.
(96) Kostnader för skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 2020 sid 7, 9 och 13 (Skolverket, 2021).
(97) Allmänheten om vinstnivåer för friskoleföretag (Demoskop, 2021).
(98) Demoskop, 2021.
(99) Demoskop, 2021.