Vad är en friskola?


En friskola är en skola som drivs av en annan huvudman än kommun, region eller stat. Det kan till exempel vara en stiftelse, ett företag, en förening, en privatperson eller ett trossamfund. En friskola verkar inom ramen för Skollagen (2010) och står under Statens Skolinspektions tillsyn. En mer korrekt benämning på friskola är fristående skola eller skola med enskild huvudman.

Friskolor finns på förskole-, grundskole- och gymnasienivå. Friskolorna måste vara öppna för alla – de får inte välja elever – men vissa urvalsprinciper, som ska vara offentliga och tydligt formulerade, får användas vid fler sökande än platser. Syskonförtur, kötid och geografisk närhet till bostaden, vissa verksamhetsmässiga samband (dvs. från förskola till skola) samt i speciella fall inträdesprov, till exempel till skolor med kulturprofil (musik, dans och bild), är de enda urvalskriterierna som är tillåtna (1).

Friskolor följer samma skollag och läroplaner som kommunala skolor, är skattefinansierade med skolpeng och får inte ta ut avgifter. Vissa fristående grundskolor justerar timplanen inom ramen för skollagen eller använder timplanens tid för “skolans val” för egen profilering genom att lägga utökad tid i ett eller flera ämnen.

 

Friskolehuvudmän är olika varandra

De flesta friskolor har en allmän inriktning det vill säga de har varken en konfessionell inriktning eller tillämpar waldorfpedagogik. Många friskolehuvudmän har dock en egen profil som syftar till att framhäva just vad deär bra på eller deras egna arbetssätt, för att erbjuda alternativ till den mer eller mindre enhetliga kommunala skolan. Därför kan man säga att friskolehuvudmän verkar i olika nischer.

En friskolas speciella inriktning kan beskrivas som miljö, språk, kultur,
internationalism, globala frågor eller kulturprofil. Inriktning kan även vara ett speciellt arbetssätt/pedagogiskt koncept, inkl. Waldorf, Freinet eller Montessori, framhävandet av en viss värdegrund, inkl. konfessionell (2), deras speciella lärmiljö, deras placering eller till och med att de bara är små och därför lockar med en trygg miljö. Det finns även friskolor som begränsat sitt mottagande till elever i behov av omfattande stöd så kallad resursskolor. De skolorna får alltså enbart ta emot de eleverna. Friskolehuvudmän är med andra ord mer eller mindre olika varandra. (3)

Det tidigare begreppet privatskola avsåg privatdrivna skolor som fanns före friskolereformen och före dagens skolpengssystem. De fanns framförallt i storstäderna och finansierades bland annat via terminsavgifter betalade av föräldrarna. Det fanns också internatskolor. Idag finns det ett par internatskolor, men undervisningen är inordnad i skolpengssystemet och läroplanen. Internatdelen och extra fritidsaktiviteter ligger dock utanför skolpengssystemet och finansieras med elevavgifter.

 

1 Vissa profilklasser kräver förkunskaper, till exempel i dans, musik eller idrott- och hälsa. Färdighetsprov får därför användas från årskurs 4 med Skolinspektionens godkännande. När färdighetsprov används som urvalsgrund till en viss skolenhet får ingen annan urvalsgrund tillämpas.
2 Undervisningen i förskolor och skolor med konfessionell inriktning måste vara icke-konfessionell. Utbildningen i övrigt vid fristående skolor, fristående förskolor och fristående fritidshem får ha en konfessionell inriktning, men deltagandet i konfessionella inslag ska vara frivilligt. (Skollagen 1 kap 6–7 §§)
3 Skolinspektionen ger dock endast tre inriktningar, ingen inriktning (allmän), Waldorf eller konfessionell.