Vad är en friskola?

En friskola är en skola som drivs av en annan huvudman än kommun, region eller stat. Det kan till exempel vara en stiftelse, ett företag, en förening, en privatperson eller ett trossamfund. En friskola verkar inom ramen för Skollagen (2010) och står under Skolinspektionens tillsyn. En mer korrekt benämning på friskola är fristående skola eller skola med enskild huvudman.

Friskolor finns på förskole-, grundskole- och gymnasienivå. Friskolorna måste vara öppna för alla – de får inte välja elever – men vissa urvalsprinciper, som ska vara offentliga och tydligt formulerade, får användas vid fler sökande än platser. Syskonförtur, kötid och geografisk närhet till bostaden, vissa verksamhetsmässiga samband (det vill säga från förskola till skola) samt i speciella fall färdighetsprov, till exempel till skolor med kulturprofil (musik, dans och bild), är de enda urvalskriterierna som är tillåtna. (1)

Friskolor följer samma skollag och läroplaner som kommunala skolor, är skattefinansierade med skolpeng och får inte ta ut avgifter. Vissa fristående grundskolor justerar timplanen inom ramen för skollagen eller använder timplanens tid för “skolans val” för egen profilering genom att lägga utökad tid i ett eller flera ämnen.

 

Friskolehuvudmän är olika varandra

De flesta friskolor har en allmän inriktning, det vill säga att de har varken en konfessionellinriktning eller tillämpar waldorfpedagogik. Många friskolehuvudmän har dock en egen profil som syftar till att framhäva just vad de är bra på eller deras egna arbetssätt, för att erbjuda alternativ till den mer eller mindre enhetliga kommunala skolan. Därför kan man säga att friskolehuvudmän verkar i olika nischer.

En friskolas speciella inriktning kan beskrivas som miljö, språk, kultur, internationalism, globala frågor eller kulturprofil. Inriktning kan även vara ett speciellt arbetssätt/pedagogiskt koncept, inklusive Waldorf, Freinet eller Montessori, framhävandet av en viss värdegrund, inklusive konfessionell, (2) deras speciella lärmiljö, deras placering eller till och med att de bara är små och därför lockar med en trygg miljö. Det finns även friskolor som begränsat sitt mottagande till elever i behov av omfattande stöd, så kallade resursskolor. Deskolorna får alltså enbart ta emot dessa elever. Friskolehuvudmän är med andra ord mer eller mindre olika varandra. (3)

Det tidigare begreppet privatskola avsåg privat drivna skolor som fanns förefriskolereformen och före dagens skolpengssystem. De fanns framför allt i storstäderna och finansierades bland annat via terminsavgifter betalade av föräldrarna. Det fanns också internatskolor. Idag finns det ett par internatskolor, men undervisningen är inordnad i skolpengssystemet och läroplanen. Internat-delen och extra fritidsaktiviteter ligger dock utanför skolpengssystemet och finansieras med elevavgifter.

 

Vad är en huvudman och vad innebär det för en friskola

Varje skola, både fristående och kommunal, måste ha någon som är ytterstansvarig för verksamheten. Det är organisationen som är själva huvudmannen, till exempel en förening, en kommun, en stiftelse eller ett aktiebolag. När det är en kommun som är huvudman för skolan, representeras huvudmannen av den nämnd som har hand om skolfrågor och ytterst av kommunfullmäktige.

När det gäller fristående förskolor och skolor, så är det en organisation, egentligen organisationsnumret, som utgör huvudman och är den som ansöker hos kommunen (förskola) eller Skolinspektionen (skola) för att bli godkänd att bedriva utbildning. Men ett organisationsnummer kan förståsinte agera av sig självt, utan måste representeras av någon och det gör styrelsen för organisationen. Därför kan man också säga att styrelsen utgör huvudmanför förskolan eller skolan. Det är organisationsnumret som beviljas godkännande av kommunen eller Skolinspektionen, men det är styrelsen som har det yttersta ansvaret för verksamheten.

När det gäller friskolor så innebär huvudmannaskapet en rättighet – ett godkännande/tillstånd – att bedriva utbildning i för-, grund- eller gymnasieskola och fritidshem. Godkännandet gäller den skolform eller de årskurser och program som tillståndsmyndigheten beviljat och det är främst skolförfattningarna som reglerar hur verksamheten ska bedrivas. Huvudmannaskapet kan ibland också innebära myndighetsutövning, till exempel genom att sätta betyg, trots att en friskola inte är en myndighet.

Den organisation som har fått ett godkännande som huvudman brukar vi kalla för ”ägare”, men det kan vara aktieägarna i ett aktiebolag eller medlem-marna i en förening eller rent av ett trossamfund, trots att det kan kännas främmande att en församling ”äger” en skola.

En ägare kan också ha flera tillstånd – huvudmannaskap – eftersom varje skolenhet (den byggnad med angränsade lokaler och utomhusyta) måste ha sitt eget tillstånd. När en organisation, t ex en förening eller ett bolag, har flera tillstånd brukar vi kalla det för koncern. En koncern kan i sin tur antingen bestå av flera bolag med ett godkännande per bolag eller ett moderbolag medgodkännanden för flera skolenheter.

Det ansvar som följer med huvudmannaskapet beskrivs i Skollagen. Där beskrivs även rektors ansvar. Många skolhuvudmän har endast en enhet. I dessa är ofta rektorn ägare till det aktiebolag som har tillståndet det vill säga är huvudman. Tre funktioner ryms alltså under en hatt. I större friskolor med flera ägare, flera enheter och flera huvudmannaskap utövas det faktiska ägandet genom moderbolagets styrelse och verkställande direktör, huvudmannaskapet i praktiken av styrelsen, VD och de gemensamma staberna, trots att det formella huvudmannaskapet ligger på de dotterbolag som innehar tillstånden och rektorerna inom samma skolform leds gemensamt överhuvudmannaskapen.

Ägare med flera enheter och/eller flera huvudmannaskap skiljer sig även åt i hur centraliserat/decentraliserat de utövar huvudmannaskapet över skolorna. Många ägare har en tydlig styrning, gemensamt systematiskt kvalitetsarbete och sammanhållen kommunikation, där den centrala ledningen och rektorerna samverkar med varandra och ibland även lärarna. Andra organiserar sin verksamhet på det sättet att huvudmannaansvaret ligger kvar på styrelsen, men saknar i övrigt en omfattande central organisation och då vilar utvecklings-arbetet i stället mer på respektive skolenhet. Det finns tyvärr väldigt lite forskning om huvudmannaskapets organisation, både för fristående och kommunala huvudmän, och den betydelse det har för de uppnådda resultaten. En av de mest intressanta granskningarna är Skolinspektionens rapport “Hur huvudmännen styr grundskolan” från 2015. Mycket talar för att det enskilda ägandet av friskolor leder till ett högre engagemang, tydligare styrning, noggrannare uppföljning, bättre kvalitet och högre resultat än det kommunala ägandet.

 

Kö till fristående förskolor och grundskolor

Antagning till förskolan sker genom anmälan av barnet i respektive förskolas kösystem. Ibland har förskolorna och kommunen kommit överens om att använda ett gemensamt kösystem, dit alla anmäler sina barn. Föräldrarna erbjuds plats för sitt barn i könummerordning, syskon ges förtur. Ibland gäller också närhetsprincipen. Fristående förskolor får också ta emot barn från andra kommuner, det finns inga upptagningsområden. Fristående och kommunala förskolor kan ha samma urvalskriterier. Eftersom det är kommunen som beslutar om godkännande för en fristående förskola, är det också kommunen som godkänner vilka urvalskriterier som får användas om det finns fler barn än platser på den fristående förskolan.

Antagning till fristående grundskolor sker genom anmälan av barnet i respektive friskolas kösystem. Friskolan bestämmer själv när man vill öppnakön. Anmälan kan hos vissa göras när barnet erhållit ett personnummer. Allt fler friskolor har dock valt att öppna kön senare. Större friskolehuvudmänhar t ex tidigast 1 februari det år barnet fyller ett år. När skolstarten närmar sig erbjuds eleverna plats i könummerordning, men syskon ges förtur. Det sker oftast via ett digitaliserat system. Eftersom det är vanligt att föräldrar sätter sina barn i kö till flera friskolor så är det många som tackar nej då de fått en plats i en annan skola, varför kötiden ofta är betydligt kortare än vad som kan förmodas mot bakgrund av antalet köande elever.

Ett kösystem innebär att barnen/eleverna antas i turordning. Det faktum att en friskola har ett kösystem innebär alltså inte att det är kö till skolan, det kan finnas fler platser än barn/elever i kön.

Det är även möjligt för friskolor att bestämma att antagningen ska baseras helt eller delvis på närhetsprincipen, det vill säga på motsvarande sätt som kommunala skolor.

Antagning till kommunala grundskolor sker genom en kombination av föräldrarnas val (4) av (valfri kommunal) skola och kommunens skyldighet att erbjuda en skolplats nära hemmet. Härigenom ges, i praktiken, möjlighet att ge syskonförtur även till kommunala skolor, genom skolval och/eller närhet till hemmet. (5) e som inte väljer skola får en plats i en skola i rimlig närhet till hemmet, enligt kommunens skolplaceringsprinciper. I några kommuner sker antagningen samtidigt till fristående och kommunala skolor i ett samordnat antagningssystem. Några få grundskolor med profilklasser – musik, dans med mera – hartillstånd att anta barn med hjälp av färdighetsprov (6) istället.

 

Gemensam antagning till gymnasiet

Antagning till gymnasiet sker nästan undantagslöst i ett gemensamt regionalt eller kommunalt antagningssystem för friskolor och kommunala skolor. Gymnasieplatsen erbjuds baserat på elevens rangordnade val och meritvärde  från grundskolan, samt tillgång och efterfrågan på respektive program och skola.

 

Vad krävs för att få starta en fristående skola

Ansökan om godkännande för att starta eller utöka en friskola görs hos Skolinspektionen senast den 31 januari, för start till höstterminen året därpå. Ansökan ska innehålla de uppgifter som krävs för att visa att det finns ett tillräckligt elevunderlag för skolan i förhållande till det antal platser som söks, hur elevantalet är tänkt att öka, att intäkterna – skolpengen – täcker kostnaderna för verksamheten, erforderligt antal lärare, övrig personal, lokaler, undervisningsmaterial med mera. Huvudmannen måste visa att de har en långsiktigt hållbar ekonomi samt hur verksamheten ska drivas i förhållandetill de gällande styrdokumenten.

Det sker också en noggrann kontroll av friskolornas ägare och ledning. Vidansökningstillfället ska underlag lämnas för så kallad ägar- och lednings-prövning. Det handlar om att Skolinspektionen ska säkerställa att det finns kompetens i styrelsen och i ledningskretsen för skolan om skollagstiftning, arbetsrätt och arbetsmiljö samt ekonomi. Det sker också en granskning av dessa personer via belastningsregister, hos Skatteverket och Kronofogden, så kallad vandelsprövning.

Under våren prövas uppgifterna i ansökan och det är vanligt med krav på kompletteringar. Dessutom skickas ansökningarna till berörda kommuner som ska yttra sig över om den sökta utbildningen kommer att påverka den kommunala huvudmannen eller inte.

Senast den 30 september meddelar Skolinspektionen sitt beslut.

Under våren före skolstarten genomför Skolinspektionen en etableringskontroll för att säkerställa att förutsättningarna för att starta verksamheten finns på plats, bland annat beträffande lokaler, speciallokaler samt lärare med erforderliga kompetenser.

Ett halvår efter skolstart genomför Skolinspektionen en förstagångstillsyn för
att säkerställa att verksamheten bedrivs på det sätt som meddelats i tillståndet.

Reglerna för att starta en fristående förskola är desamma, men det är kommunen
som godkänner ansökan.

 

Färre vill starta friskola

Antalet ansökningar om att starta en friskola har sjunkit kraftigt under det senaste decenniet, från närmare 500 år 2011 till drygt 80 ansökningar 2019 och 2020. 2021 ökade antalet till 123.

Skolinspektionen har under perioden 2010–2018 beviljat bara drygt 25 procent av ansökningarna, cirka 35 ansökningar per år för start av ny skola. Från och med 2019 har antalet ansökningar minskat, varför andelen som godkänts ökat till drygt 40 procent.

Ill. 1. Antal godkända respektive ej godkända ansökningar om nyetablering av fristående skola, ansökningsår2010-2021 (Skolinspektionen, 2021).

Antalet ansökningar om att utöka befintlig verksamhet med fler årskurser i grundskolan och program på gymnasiet har under senare år varit 100–200 ansökningar varje år. 2021 var de 100, av vilka 55 godkändes, 55 procent.

Samtidigt finns det ett ökat behov av antalet skolplatser på grund av att antalet barn i skolåldern ökar. Behovet av platser är stort, 100 000 platser. Mycket talar för att kommunernas ekonomiska situation blir allt kärvare. Lokalerutgörden näst största utgiften i skolan och bara att bygga lokaler för att täcka bristen på skolplatser skulle kosta kommunerna många miljarder kronor. (7) Frågan är om friskolorna kommer att kunna hjälpa till att lösa skolbristen i kommunerna mot bakgrund av att många får avslag på sina ansökningar om att starta nya skolor och att utöka antalet platser.

Enligt SCB:s befolkningsprognos 2021–2070 beräknas antalet 0-åringarna (födda) öka med 17 procent, 1–5-åringar med 11 procent och 6–15-åringar med 8 procent. (8)

Ill. 2. SCB:s befolkningsprognos till 2070. (8)


Friskolor och segregation

Det fria skolvalet och friskolorna beskylls ofta för att bidra till skolsegregationen. Orsakerna till skolornas segregation, uttydd som en enhetlig elevsammansättning, beror huvudsakligen på en väldigt segregerad bostadsmarknad och att kommuner har en så kallad närhetsprincip vid urval till sina kommunala skolor, varför de flesta elever går i en kommunal skola nära sitt hem. (9)

 

(1) SkolL 10:9–9a och SkolF 9:25–27. Vissa profilklasser kräver förkunskaper, t ex i dans, musik eller idrott- och hälsa. Färdighetsprov får därför användas från årskurs 4 med Skolinspektionens godkännande. När färdighetsprov används som urvalsgrund till en viss skolenhet får ingen annan urvalsgrund tillämpas.
(2) Undervisningen i förskolor och skolor med konfessionell inriktning måste vara icke-konfessionell. Utbildningen i övrigt vid fristående skolor, fristående förskolor och fristående fritidshem får ha en konfessionell inriktning, men deltagandet i konfessionella inslag ska vara frivilligt (Skollagen 1 kap 6–7 §§).
(3) Skolinspektionen anger dock endast tre inriktningar, ingen inriktning (allmän), Waldorf eller konfessionell.
(4) Vissa kommuner har obligatoriskt skolval, det vill säga s alla vårdnadshavare måste välja skola, men i de flesta kommuner är det frivilligt att välja skola (SkolL 9: 12 och 15, 10:24 och 30, 11: 24 och 29).
(5) Varken val av kommunal skola eller syskonförtur i kommunala skolor är en rättighet, utan en möjlighet, som förutsätter att alla barn i varje kommunal skola kan placeras nära hemmet. Om så inte kan ske tar den enes rätt att bli placerad nära hemmet ut den andres rätt att välja skola, inklusive för syskon, i kommunala skolor. Ovanstående källor.
(6) Se not 1.
(7) Klarar Sverige skolbristen? Om hinder för fristående skolors etablering i skuggan av den växande skolbristen (Friskolornas riksförbund, januari 2020).
(8) SCBs Befolkningsprognos 2021-2070, sid 22–24 (SCB, 2021).
(9) Läs mer under fliken Forsknings- och rapporttips.