En friskola är en skola som drivs av en annan huvudman än kommun, region eller stat. Det kan till exempel vara en stiftelse, ett företag, en förening, en privatperson eller ett trossamfund. En friskola verkar inom ramen för Skollagen (2010) och står under Skolinspektionens tillsyn. En mer korrekt benämning på friskola är fristående skola eller skola med enskild huvudman.

En friskola är en skola som drivs av en annan huvudman än kommun, region eller stat. Det kan t ex vara en stiftelse, ett företag, en förening, en privatperson, ett kooperativ eller ett trossamfund. En friskola verkar inom ramen för Skollagen (2010) och grund- och gymnasieskolor står under Skolinspektionens tillsyn. Fristående förskolor står under lägeskommunens tillsyn. En mer korrekt benämning på friskola är fristående skola eller skola med enskild huvudman.

Friskolor finns på förskole-, grundskole- och gymnasienivå. Friskolorna måste vara öppna för alla – de får inte välja elever – men vissa urvalsprinciper, som ska vara offentliga och tydligt formulerade, får användas vid fler sökande än platser. Syskonförtur, kötid och geografisk närhet till bostaden, vissa verksamhetsmässiga samband (d v s från förskola till skola) samt i speciella fall färdighetsprov, t ex till skolor med kulturprofil (musik, dans och bild), är de enda urvalskriterierna som är tillåtna vid antagning till grundskolor.[1]

Sverige har, till skillnad från många andra länder, ett enhetligt skolsystem. Vårt system innebär att friskolor följer samma skollag och läroplaner som kommunala skolor, är skattefinansierade med skolpeng och får inte ta ut avgifter. Vissa fristående grundskolor justerar timplanen inom ramen för Skollagen eller använder timplanens tid för “skolans val” för egen profilering genom att lägga utökad tid i ett eller flera ämnen.

Vårt system innebär att friskolor följer samma skollag och läroplaner som kommunala skolor, är skattefinansierade med skolpeng och får inte ta ut avgifter.

I mars 1992 lade regeringen fram den proposition om valfrihet och fristående skolor som brukar betecknas som friskolereformen.[2]

Friskolereformen innebar en starkare betoning av individens rätt att välja. Målet med friskolereformen var att ge största möjliga frihet för barn och föräldrar att välja skola. För att detta skulle vara möjligt fick fristående skolor i allt väsentligt samma villkor och ekonomiska förutsättningar som kommunala skolor. Rätten att välja beskrevs i propositionen som viktig i ett fritt samhälle. Men regeringen såg också andra skäl till ökad valfrihet. Valfriheten kunde:

  • vitalisera skolan och skapa ökat engagemang
  • främja mångfald i skolan
  • stimulera kvalitetshöjande konkurrens
  • ge incitament för kostnadseffektivitet och utveckling av nya och effektivare arbetsmetoder som kunde spridas.

 

Friskolehuvudmän är olika varandra

De flesta fristående grundskolor har en allmän inriktning, d v s de har varken en konfessionell eller särskild pedagogisk inriktning.[3] Många friskolehuvudmän har dock en egen profil som syftar till att lyfta fram just vad de är bra på eller deras egna arbetssätt, för att erbjuda alternativ till den mer eller mindre enhetliga kommunala skolan. Därför kan man säga att friskolehuvudmän verkar i olika nischer.

En fristående grundskolas profil kan beskrivas som miljö, språk, kultur, internationalism, globala frågor eller kulturprofil. Inriktning kan även vara ett speciellt arbetssätt/pedagogiskt koncept, inklusive Waldorf, Freinet eller Montessori, framhävandet av en viss värdegrund, inklusive konfessionell[4], deras speciella lärmiljö, deras placering eller till och med att de bara är små och därför lockar med en trygg miljö. Det finns även friskolor som begränsat sitt mottagande till elever i behov av omfattande stöd, s k resursskolor. De skolorna kan alltså enbart ta emot dessa elever.

Fristående för- och gymnasieskolor profilerar sig på motsvarande sätt. Friskolehuvudmän är m a o mer eller mindre olika varandra.[5]

Det tidigare begreppet privatskola avsåg privat drivna skolor som fanns före friskolereformen och före dagens skolpengssystem. De fanns framför allt i storstäderna och finansierades bl a via terminsavgifter betalade av föräldrarna. Det fanns också internatskolor. Idag finns det ett par internatskolor, men undervisningen är inordnad i skolpengssystemet och läroplanen. Internatdelen och extra fritidsaktiviteter ligger utanför skolpengssystemet och finansieras med elevavgifter.

Vad är en huvudman och vad innebär det

Varje skola, både fristående och kommunal, måste ha någon som är ytterst ansvarig för verksamheten. Det är organisationen som är själva huvudmannen, t ex en förening, en kommun, en stiftelse eller ett aktiebolag. När det är en kommun som är huvudman för skolan, representeras huvudmannen av den nämnd som har hand om skolfrågor och ytterst av kommunfullmäktige.

När det gäller fristående för-, grund- och gymnasieskolor, är det en organisation, som utgör huvudman och är den som ansöker hos kommunen (gäller endast förskola) eller Skolinspektionen (gäller grund- och gymnasieskola) för att bli godkänd att bedriva utbildning. Huvudmannen representeras av styrelsen för organisationen. Tillståndet att driva verksamheten är knutet till organisationens organisationsnummer och kan inte överlåtas till en annan organisation, utan tillstånd från tillståndsmyndigheten. Även en fysisk person kan få tillstånd att driva skola, men det är mycket ovanligt.

För friskolor innebär huvudmannaskapet en rättighet – ett godkännande/tillstånd – att bedriva utbildning i för-, grund- eller gymnasieskola och fritidshem. Godkännandet gäller den skolform eller de årskurser och program som tillståndsmyndigheten beviljat och det är främst skolförfattningarna som reglerar hur verksamheten ska bedrivas. Huvudmannaskapet kan ibland också innebära myndighetsutövning, t ex genom att sätta betyg, trots att en friskola inte är en myndighet.

Den organisation som har fått ett godkännande som huvudman brukar vi kalla för ”ägare”, men det kan vara ett aktiebolag, en förening eller rent av ett trossamfund, trots att det kan kännas främmande att en församling ”äger” en skola.

En ägare kan ha flera tillstånd – huvudmannaskap – eftersom varje skolenhet (den byggnad med angränsade lokaler och utomhusyta) måste ha sitt eget tillstånd. En ägare med flera tillstånd kan i sin tur antingen bestå av en koncern med flera bolag, med ett eller flera tillstånd per bolag eller ett moderbolag med tillstånd för flera skolenheter.

Det ansvar som följer med huvudmannaskapet beskrivs i Skollagen. Där beskrivs även rektors ansvar (grund- och gymnasieskola). Många skolhuvudmän har endast en enhet. I dessa är ofta rektorn ägare till det aktiebolag som har tillståndet d v s är huvudman. Tre funktioner ryms alltså under en hatt. I större friskolor med flera ägare, flera enheter och flera huvudmannaskap utövas det faktiska ägandet genom moderbolagets styrelse och verkställande direktör, huvudmannaskapet i praktiken av styrelsen, VD och de gemensamma staberna, trots att det formella huvudmannaskapet ligger på de dotterbolag som innehar tillstånden och rektorerna inom samma skolform leds gemensamt över huvudmannaskapen.

Ägare med flera enheter och/eller flera huvudmannaskap skiljer sig även åt i hur centraliserat/decentraliserat de utövar huvudmannaskapet över skolorna. Många ägare har en tydlig styrning, gemensamt systematiskt kvalitetsarbete och sammanhållen kommunikation, där den centrala ledningen och rektorerna samverkar med varandra och ibland även lärarna. Andra organiserar sin verksamhet på det sättet att huvudmannaansvaret ligger kvar på styrelsen, men saknar i övrigt en omfattande central organisation och då vilar utvecklingsarbetet i stället mer på respektive skolenhet. I sin rapport “Hur huvudmännen styr grundskolan” från 2015 granska Skolinspektionen skillnaden mellan huvudmän. Mycket talar för att det enskilda ägandet av friskolor leder till ett högre engagemang, tydligare styrning, noggrannare uppföljning, bättre kvalitet och högre resultat än det kommunala ägandet.

Fristående skolor öppna för alla

Enligt Skollagen ska varje fristående grundskola vara öppen för alla elever som har rätt till utbildning i grundskolan. Det är inte tillåtet att välja ut vissa elever och neka andra eller att bryta könummerordningen.[6] Utbildningen kan begränsas till att avse vissa årskurser, elever som är i behov av särskilt stöd (s k resursskola) eller elever som utbildningen är särskilt anpassad för.[7] Liknande bestämmelser finns även för fristående förskoleklass, fristående gymnasieskola och fristående grund- samt gymnasiesärskola.[8]

I juni 2022 beslutade riksdagen om nya regler för resursskolor. Benämningen resursskola införs i Skollagen för kommunala resursskolor inom grundskolan och grundsärskolan. Den införs också för de skolor med enskild huvudman som begränsar sin utbildning till elever som är i behov av särskilt stöd inom förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan och gymnasieskolan.

Fristående skolor kan neka att ta emot elever med omfattande behov av särskilt stöd om elevens hemkommun inte är villig att betala tilläggsbelopp för eleven. Enligt Skollagen är en kommun inte skyldig att betala tilläggsbelopp om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.[9] Om kommunen av sådana skäl beslutar att inte ge tilläggsbelopp, är den enskilda huvudmannen därför inte heller skyldig att ta emot eller ge fortsatt utbildning till eleven.[10]

Möjligheten att neka att ta emot en elev är alltså mycket begränsad och gäller endast i de fall där kommunen avslår ansökan om tilläggsbelopp för att det innebär organisatoriska eller ekonomiska svårigheter. Det händer dock i stort sett aldrig att kommunen avslår ansökan med den formuleringen. I stället hänvisar kommunen oftast till att elevens stödbehov ska täckas inom ramen för den ordinarie skolpengen, d v s grundbeloppet. Då ska eleven erbjudas plats och har också rätt till det stöd eleven behöver för undervisningen.

Kö till kommunala och fristående förskolor

Antagning till förskolan sker genom föräldrarnas anmälan av barnet i respektive förskolas kösystem. Ibland har de fristående förskolorna och kommunen kommit överens om att använda ett gemensamt kösystem, dit alla anmäler sina barn. Föräldrarna erbjuds plats för sitt barn i könummerordning, syskon ges förtur. Ibland gäller också närhetsprincipen. Fristående förskolor får också ta emot barn från andra kommuner, det finns inga upptagningsområden. Fristående och kommunala förskolor kan ha samma urvalskriterier. Eftersom det är kommunen som beslutar om godkännande för en fristående förskola, är det också kommunen som godkänner vilka urvalskriterier som får användas om det finns fler barn i kö än platser på den fristående förskolan.

Kö till fristående grundskolor

Antagning till fristående grundskolor sker genom föräldrarnas anmälan av barnet i respektive friskolas kösystem. Friskolan bestämmer själv när man vill öppna kön. Anmälan kan hos vissa göras när barnet erhållit ett personnummer. Allt fler friskolor har dock valt att öppna kön senare. Större friskolehuvudmän har t ex tidigast 1 februari det år barnet fyller ett år. När skolstarten närmar sig erbjuds eleverna plats i könummerordning, men syskon ges förtur. Det kan ske via ett digitaliserat system. Eftersom det är vanligt att föräldrar sätter sina barn i kö till flera friskolor, så är det många som tackar nej då de fått en plats i en annan skola, varför kötiden ofta är betydligt kortare än vad som kan förmodas mot bakgrund av antalet köande elever.

Ett kösystem innebär att barnen/eleverna antas i turordning. Det faktum att en friskola har ett kösystem innebär alltså inte att det är kö till skolan, det kan finnas fler platser än barn/elever i kön.

Det är även möjligt för friskolor att bestämma att antagningen ska baseras helt eller delvis på närhetsprincipen, d v s på motsvarande sätt som kommunala skolor.

Antagning till kommunala grundskolor sker genom en kombination av föräldrarnas val[11] av (valfri kommunal) skola och kommunens skyldighet att erbjuda en skolplats nära hemmet. Härigenom ges, i praktiken, möjlighet att ge syskonförtur även till kommunala skolor, genom skolval och/eller närhet till hemmet.[12] De som inte väljer skola får en plats i en skola i rimlig närhet till hemmet, enligt kommunens skolplaceringsprinciper.

I några kommuner sker antagningen samtidigt till fristående och kommunala skolor i ett samordnat antagningssystem. Några få grundskolor med profilklasser – musik, dans m m – har tillstånd, från Skolinspektionen, att anta elever med hjälp av färdighetsprov[13].

Gemensam antagning till gymnasiet

Antagning till gymnasiet sker nästan undantagslöst i ett gemensamt regionalt eller kommunalt antagningssystem för friskolor och kommunala skolor. Gymnasieplatsen erbjuds baserat på elevens rangordnade val och meritvärde från grundskolan, samt tillgång och efterfrågan på plats på respektive program och skola.

Vad krävs för att få starta en fristående skola

Ansökan om att få starta eller utöka en fristående grund- eller gymnasieskola görs hos Skolinspektionen senast den 31 januari, för start till höstterminen året därpå. Att ansöka om nyetablering av fristående skola kostar 75 000 kronor per ansökan, att utöka befintlig skolenhet 65 000 kronor och utöka befintlig skolenhet med avvikelse från de nationella programmen 20 000 kronor, fr o m 1 januari i år.[14]

För att godkännas som huvudman krävs att sökande genom erfarenhet eller på annat sätt har förvärvat insikt i de föreskrifter som gäller för verksamheten, har ekonomiska förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för verksamheten och i övrigt har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen.[15]

Ansökan ska innehålla de uppgifter som krävs för att visa att det finns ett tillräckligt elevunderlag för skolan i förhållande till det antal platser som söks, hur elevantalet är tänkt att öka, att intäkterna – skolpengen – täcker kostnaderna för verksamheten, erforderligt antal lärare, övrig personal, lokaler, undervisningsmaterial m m. Huvudmannen måste visa att de har en långsiktigt hållbar ekonomi samt hur verksamheten ska drivas i förhållande till de gällande styrdokumenten.

Det sker också en noggrann kontroll av friskolornas ägare och ledning. Vid ansökningstillfället ska underlag lämnas för så kallad ägar- och ledningsprövning. Det handlar om att Skolinspektionen ska säkerställa att det finns kompetens i styrelsen och i ledningskretsen för skolan om skollagstiftning, arbetsrätt och arbetsmiljö samt ekonomi. Det sker också en granskning av dessa personer via belastningsregister, hos Skatteverket och Kronofogden, s k vandelsprövning. Ägar- och ledningsprövningen infördes 2019 som ett led i att minska oseriösa aktörers möjlighet att bedriva offentligt finansierad verksamhet.[16] Bestämmelserna innebar en skärpning av villkoren för att få starta och driva skola.

Under våren prövas uppgifterna i ansökan och det är vanligt med krav på kompletteringar. Dessutom skickas ansökningarna till berörda kommuner som ska yttra sig över om etableringen kommer att innebära påtagliga negativa följder på lång sikt för eleverna eller för det allmänna skolväsendet i kommunen.

Senast den 30 september meddelar Skolinspektionen sitt beslut.

Skolinspektionen utövar tillsyn över fristående skolor på samma sätt som för offentliga skolor.[17] Men det finns också särskilda former av tillsyn som är kopplade till de fristående skolornas tillstånd.

Innan skolan öppnargenomför Skolinspektionen en kontroll av den verksamhet som en enskild huvudman avser att bedriva (etableringskontroll).[18] Fristående skolor och enskilda huvudmän får sedan en tillsyn under första verksamhetsåret. Syftet med denna tillsyn är att kontrollera att skolan och huvudmannen arbetar utifrån de planer som tillståndet anger.

Reglerna för att starta en fristående förskola är snarlika, men det är kommunen som godkänner ansökan.

Färre vill starta friskola

Antalet ansökningar om att starta en friskola har sjunkit kraftigt under det senast decenniet, från närmare 500 år 2011 till drygt 80 ansökningar under senare år. 2021 var antalet 123.

Skolinspektionen har under perioden 2010–2018 beviljat bara drygt 25 procent av ansökningarna, cirka 35 ansökningar per år för start av ny skola. Från och med 2019 har antalet ansökningar minskat, varför andelen som godkänts ökat till drygt 40 procent. 2022 beviljades 35 procent.

Ill. 1. Antal godkända respektive ej godkända ansökningar om nyetablering av fristående skola, ansökningsår 2010 – 2022 (Skolinspektionen, 2022).

Det stora antalet ansökningar 2010 – 2011 förklaras av förändrad lagstiftning som innebar att alla huvudmän som fått tillstånd innan 2010 fick ansöka på nytt. Men även i jämförelse med perioden före 2010 har antalet ansökningar minskat med 60 procent.

Sedan 2013 har den stora majoriteten (mellan 73 och 97 procent) av de beviljade ansökningarna kommit från befintliga huvudmän.[19] En stor del av tillväxten på friskolemarknaden kan därmed förklaras med att redan etablerade aktörer har vuxit.

Den vanligaste avslagsgrunden för både ansökningar om utökning och nyetablering för läsåret 2021/2022 var ”Elevprognos och ekonomiska förutsättningar”.[20]

Antalet ansökningar om att utöka befintlig verksamhet med fler årskurser i grundskolan och program på gymnasiet har under senare år varit ca. 125 ansökningar varje år. Andelen godkända ansökningar om tillstånd att få utöka har ökat från 50 procent 2019 till 66 procent 2022.

Bara 29 godkända nya skolor 2022

2022 godkändes endast 29 ansökningar om nyetablering. Det är det lägsta antalet godkända ansökningar sedan 2010 då statistiken började sammanställas. 18 av ansökningarna rörde grundskola och 11 gymnasieskola.

Ökat behov av skolplatser

Samtidigt finns det ett ökat behov av antalet skolplatser p g a att antalet barn i skolåldern ökar. Många kommuner har en kärvekonomisk situation. Lokaler utgör den näst största utgiften i skolan och bara att bygga lokaler för att täcka bristen på skolplatser skulle kosta kommunerna många miljarder kronor.[21] Frågan är om friskolorna kommer att kunna hjälpa till att lösa skolbristen i kommunerna mot bakgrund av att många får avslag på sina ansökningar om att starta nya skolor och att utöka antalet platser.

Enligt SCB:s befolkningsprognos 2021–2070 beräknas antalet 0-åringarna (födda) öka med 17 procent, 1–5-åringar med 11 procent och 6–15-åringar med 8 procent.[22]

Ill. 2. SCB:s befolkningsprognos till 2070.8

Kapaciteten för ledning och styrning varierar med storleken

De fristående huvudmännen varierar i storlek och organisation, och det gör också deras förutsättningar och kapacitet att bedriva en skolverksamhet av god kvalitet. Resurserna för ledning och administration är till exempel mindre hos en liten friskolehuvudman. Det visar sig bland annat när det gäller huvudmännens benägenhet att söka statsbidrag, där små, enskilda huvudmän oftast är de som avstår från att söka.[23]

Det finns samtidigt enskilda huvudmän med en mycket stor administrativ kapacitet. Enligt Skolinspektionens granskning av styrningen mot målen hade de enskilda huvudmännen som fanns i ett större företag ofta, men inte alltid, mycket god kunskap om sina skolors resultat och ett välutvecklat kvalitetsarbete som förankrats på alla nivåer i organisationen.[24]

I extrema fall leder brister i kompetens och kapacitet till att huvudmannen inte får fortsätta sin verksamhet. Sedan 2010 har Skolinspektionen haft möjlighet att återkalla godkännandet för enskilda huvudmän med fristående skolor med allvarliga brister. Det innebär att skolan stängs. Under perioden 2010–2019 återkallade Skolinspektionen godkännandet i ett trettiotal fall, vilket medförde att 23 verksamma skolor och ett fritidshem har stängts. De fristående skolor som stängts har i regel varit små och huvudmännen har ofta haft bara en skola.[25]

Fristående skolor har en rakare styrkedja än kommunala skolor

Till skillnad från kommunala skolor har fristående skolor inga lokala politiska mål eller någon lokalpolitisk styrning att förhålla sig till. Skolverksamheten behöver inte som i en kommun, konkurrera om resurser med andra verksamheter. Fristående skolor har en enklare styrkedja.

Skolinspektionen pekade i sin granskning av huvudmännens styrning av grundskolan på att stora enskilda huvudmän i jämförelse med kommuner ofta hade en mer genomtänkt dialog mellan huvudman, verkställighetschefer och rektorer, där alla var införstådda med arbetsprocessen för ledning och styrning.[26]

När Lärarnas Riksförbund och Sveriges Skolledarförbund ställde frågor till 700 högstadierektorer om deras arbetssituation ansåg rektorer vid fristående skolor att avståndet till huvudmannen i viktiga frågor var kortare än vad deras kommunala kolleger gjorde. Det gällde både styrningen av resurser och de långsiktiga förutsättningarna rent allmänt. Förbundens slutsats var att rektorer för fristående verksamheter ofta har kortare beslutsvägar och ett tydligare mandat.[27]

Insynsprincip i stället för offentlighetsprincip för friskolor

Frågan om offentlighetsprincipen ska gälla även fristående skolor har diskuterats under lång tid.

Den sittande Skolinformationsutredningens uppdrag är att hitta en permanent lösning på hur en insamling av uppgifter om friskolor ska kunna hanteras av Skolverket. Den skulle också utreda frågan om offentlighetsprincipen, men regeringen har ändrat utredningens direktiv, i denna del, till att i stället avse en ny ”insynsprincip”.[28] Denna nämns i det s k Tidöavtalet.

Regeringen vill öka insynen i friskolesektorn och enskilda friskolor genom att det offentliga får möjlighet att titta på ekonomiska förhållanden, att skolan måste lämna ut en rad uppgifter som kanske inte främst rör individer, men som är kopplade till hur skolan fungerar, enligt skolministern. Men den svenska offentlighetsprincipen skulle vara svår att tillämpa för en liten skola, säger skolminister Lotta Edholm.

Offentlighetsprincipen innebär att offentliga myndigheter ska registrera allmänna handlingar som tas emot eller upprättas på myndigheten, lämna ut handlingar som inte sekretessbelagts enligt offentlighets- och sekretesslagen till media och enskilda skyndsamt, göra kvalificerade bedömningar av om uppgifterna i dokumenten ska sekretessbeläggas och i så fall hur mycket som ska ”maskas” samt hantera överklaganden av beslut att inte lämna ut uppgifterna. För detta krävs juridisk kompetens, som inte finns på mindre skolor, som främst ägnar sig åt undervisning och ska göra det också, enligt skolministern. Begreppet ”skyndsamt” innebär samma dag och innebär svårigheter för mindre verksamheter på loven Offentlighetsprincipen innebär dessutom att alla ska ha rätt att närvara vid domstolsförhandlingar och beslutande politiska sammanträden.

Fristående skolor har stått under statlig tillsyn under lång tid. Vid friskolereformen på 90-talet slogs fast att friskolor både ska godkännas och stå under tillsyn av Skolinspektionen. Vid sin tillsyn har Skolinspektionen rätt att besöka verksamheten och begära in alla de uppgifter som behövs för tillsynen. Kommunen har också rätt till insyn i verksamheten, som också berättigar till besök och att få uppgifter som kommunen behöver ha för att kunna fullgöra sina skyldigheter enligt Skollagen.

Friskolor och segregation

Det fria skolvalet och friskolorna beskylls ofta för att bidra till skolsegregationen. Orsakerna till skolornas segregation, uttydd som en enhetlig elevsammansättning, beror huvudsakligen på en väldigt segregerad bostadsmarknad och att kommuner har en s k närhetsprincip vid urval till sina kommunala skolor, varför de flesta elever går i en kommunal skola nära sitt hem.[29]

Friskolor och betygsinflation

Friskolorna beskylls även för att orsaka eller bidra till betygsinflation. Med betygsinflation avses både att lärare sätter högre betyg än elevernas kunskaper motsvarar på de nationella proven, i de ämnen där dessa genomförs, och att eleverna får högre avgångsbetyg än det resultat de uppnått i ett eller flera av de ämnen som de genomfört nationellt prov i. Det handlar också om att eleverna får högre betyg i ämnen som inte är föremål för nationella prov.

Problemet har sin grund i själva betygssystemets utformning, otydliga kunskapskriterier som möjliggör för olika tolkningar av hur man som lärare gör bedömningen. Betygsinflationen är alltså inte en fråga om huvudmannaskapet utan om betygssystemets utformning. Skolverket har konstaterat[30] att det finns grundläggande problem med dagens betygssystem. Det är en stor variation i betygssättning i relation till de nationella proven mellan såväl olika kommunala skolor som mellan olika fristående skolor.

Bristerna i det nuvarande betygssystemet påverkar likvärdigheten. När betygssättningen av elevernas prestationer sker utifrån en tolkning av kursplanernas kunskapskrav och de värdeord som finns för att särskilja de olika betygsstegen öppnar det för att lärare gör olika tolkningar, vilket leder till att skillnaderna mellan skolor kan bli mycket stora. Resultatet på matematikprovet anses mest pålitligt, eftersom utrymmet för tolkningar av hur uppgifterna lösts är minst.

Skolverket understryker också behovet av att lärarstudenter får grundläggande kunskaper i betyg och bedömning.[31] Studien visar dock att effekten av betygsinflation varit liten och att skillnaderna mellan kommunala skolor och fristående skolar är ”försumbara” gällande hur generösa lärarna är i betygsättningen. Andra studier[32] hävdar att betygsinflationen kan påvisas i friskolor i gymnasiet.

De lösningar som lyfts fram för att komma tillrätta med den del av betygsinflationen som består i att elever får för högt betyg på ett nationellt prov är ett mer komplett system av centralt rättade nationella prov. Samtidigt refereras internationella studier som visar att detta ingalunda är en problemfri väg att välja.[33] Den del av betygsinflationen som består av att elever får ett högre betyg i ett ämne i avgångsbetyg än på det nationella provet är svårare att värdera, eftersom det är meningen att de kunskapsbrister som identifieras i ett nationellt prov ska fyllas under den återstående skoltiden.

Skolverket har sedan fler år i uppdrag att genomföra en digitalisering av de nationella proven.

Nationella prov omfattar inte heller alla läroplanens moment och avgångsbetygen ska avse elevens kunskaper i förhållande till läroplanens hela innehåll i ämnet.

Betygsinflation är inte någon ny företeelse i svensk skola. Den fanns även under den period som Sverige hade ett relativt betygssystem.

Friskolor och lärartätheten

Friskolor påstås ha lägre lärartäthet. En hög lärartäthet – få elever per lärare – anses vara bra. I praktiken bör den anpassas efter elevernas förutsättningar och varierar på skolnivå, både för fristående och kommunala skolor.

Ill. 3. Antal elever per lärare (lärartäthet) på skolor med olika kombinationer av årskurser läsåret 2021/22 (Skolverket, 2022).

Som framgår av tabellen är lärartätheten densamma i fristående och kommunal skola i förskolan och F-klassen. Från och med Åk 1 är lärartätheten cirka 10 procent lägre i fristående skolor.

I ett internationellt perspektiv har Sverige samma lärartäthet i grundskolan som genomsnittet i OECD. I låg- och mellanstadiet hade Sverige 2021 14,8 elever per lärare, OECD-genomsnittet var 15. För högstadiet var siffrorna 13,0 för Sverige och 13 för OECD.[34]

REFERENSER

[1] Skollagen 10 kap. 9-9a §§ och Skolförordningen 9 kap. 25–27 §§. Vissa profilklasser kräver förkunskaper, t ex i dans, musik eller idrott- och hälsa.

Färdighetsprov får därför användas från årskurs 4 med Skolinspektionens godkännande. När färdighetsprov används som

urvalsgrund till en viss skolenhet får ingen annan urvalsgrund tillämpas.

[2] Prop. 1991/92:95 Valfrihet och fristående skolor

[3] Fristående skolor med särskild pedagogisk inriktning kan enligt Skollagen få undantag från vissa bestämmelser som rör legitimationskrav för lärare, ämnen och timplan samt betygssättning. Med särskild pedagogisk inriktning avses waldorfpedagogik.

[4] Undervisningen i förskolor och skolor med konfessionell inriktning måste vara icke-konfessionell. Utbildningen i övrigt

vid fristående skolor, fristående förskolor och fristående fritidshem får ha en konfessionell inriktning, men deltagandet i

konfessionella inslag ska vara frivilligt (Skollagen 1 kap 6–7 §§).

[5] Skolinspektionen anger dock endast tre inriktningar, ingen inriktning (allmän), Waldorf eller konfessionell.

[6] Fristående förskola, Skollagen 8 kap. 18 §, fristående förskoleklass 9 kap. 17 § och grundskola 10 kap. 35 §

[7] 10 kap. 35 § första stycket Skollagen.

[8] 9 kap. 17 § första stycket, 15 kap. 33 § första stycket och 11 kap. 34 § första stycket Skollagen.  Från och med 2 juli 2023 byter grundsärskolan namn till anpassad grundskola och gymnasiesärskolan till anpassad gymnasieskola.

[9] 9 kap. 21 § andra stycket, 10 kap. 39 § tredje stycket, 11 kap. 38 § andra stycket och 17 kap.

[10] 10 kap. 35 § andra stycket, 9 kap. 17 § andra stycket, 15 kap. 33 § tredje stycket och 11 kap. 34 § andra stycket Skollagen.

[11] Vissa kommuner har obligatoriskt skolval, d v s alla vårdnadshavare måste välja skola, men i de flesta kommuner är det

frivilligt att välja skola (Skollagen 9: 12 och 15, 10:24 och 30, 11: 24 och 29).

[12] Varken val av kommunal skola eller syskonförtur i kommunala skolor är en rättighet, utan en möjlighet, som förutsätter

att alla barn i varje kommunal skola kan placeras nära hemmet. Om så inte kan ske tar den enes rätt att bli placerad nära

hemmet ut den andres rätt att välja skola, inklusive för syskon, i kommunala skolor. Ovanstående källor.

[13] Se not 1 sid 4.

[14] skolinspektionen.se/tillstand/ovriga-ansokningar-och-anmalningar/starta-eller-utoka-en-fristaende-skola/

[15] 2 kap. 5 § Skollagen.

[16] Prop. 2017/18:158 Ökade tillståndskrav och särskilda regler för upphandling inom välfärden.

[17] 26 kap. 3 § Skollagen

[18] 26 kap. 9 a § Skollagen

[19] Skolinspektionen (2020): Beslut om ansökningar att starta eller utöka fristående skola – läsåret 2021/22

[20] Skolinspektionen (2020): Beslut om ansökningar att starta eller utöka fristående skola – läsåret 2021/22

[21] Klarar Sverige skolbristen? Om hinder för fristående skolors etablering i skuggan av den växande skolbristen (Friskolornas

riksförbund, januari 2020).

[22] SCB:s Befolkningsprognos 2021–2070, sid 22–24 (SCB, 2021).

[23] Se t ex Statskontoret (2021): Olika vägar till likvärdig skola. Utvärdering av likvärdighetsbidraget till skolan. Slutrapport. 2021:2

[24] Skolinspektionen: Årsrapport 2014

[25] Skolinspektionen: Årsrapport 2019. Skillnader i skolors arbetssätt och huvudmäns ansvarstagande

[26] Skolinspektionen (2015): Huvudmannens styrning av grundskolan

[27] Lärarnas Riksförbund och Sveriges Skolledarförbund (2021): Rektorernas olika förutsättningar. 700 högstadierektorer om en alltmer uppdelad skola.

[28] Dagens Nyheter 14 februari 2023

[29] Läs mer i Forsknings- och rapporttips sist i denna faktaskrift.

[30] Analyser av likvärdig betygssättning mellan elevgrupper och skolor. Jämförelser mellan betyg och nationella prov i årskurs 9, Rapport 475 (Skolverket 2019)

[31] Betygens värde: En analys av hur konkurrens påverkar betygsättningen vid svenska skolor, Konkurrensverket (2010) www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/artiklar-om-forskning/skolkonkurrens-skapar-betygsinflation

[32] www.sns.se/artiklar/sns-analys-88-resultat-och-betygsattning-i-gymnasiefriskolor/ och

https://skolvarlden.se/artiklar/ny-rapport-pekar-ut-betygsinflation-pa-friskolor-snedvridning hävdar att betygsinflationen tydligare kan härledas till friskolor i gymnasiet

[33] Betygens värde: En analys av hur konkurrens påverkar betygsättningen vid svenska skolor, Konkurrensverket (2010) www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/artiklar-om-forskning/skolkonkurrens-skapar-betygsinflation

[34] Grundskolan – Elevstatistik, Läsåret 2020/21 och Grundskolan – Personalstatistik med behörighet – per ämne och kategori,

Läsåret 2020/21 (Skolverket, 2021).