Därför väljer föräldrar friskolor

  • Frånvaron av våld/mobbning värderas högre av föräldrar som valt en friskola än de som har barn i kommunal skola. Frånvaro av våld/mobbning och att det är ordning och reda i klassrummet är de viktigaste faktorerna för föräldrars skolval.[1]
  • Pedagogiken har stor betydelse för föräldrar med barn i friskola samt att skolan månar om barnen/eleverna och ger stöd vid problem.[2]
  • Frågan Undervisningen i skolan passar mitt barns sätt att lära sig får klart högre betyg av föräldrar till barn i friskolor (8,0 jämfört med 7,0 för kommunala skolor på en tiogradig skala).[3]
  • Små elevgrupper värderas högre av föräldrar till barn i friskolor än föräldrar som valt en kommunal skola – detta trots att friskolor i genomsnitt har större elevgrupper.[4]
  • Kommunikationen mellan förskolan och föräldern kring barnets utveckling upplevs vara bättre i friskolor än i kommunala skolor.[5]
  • Föräldrar med barn i friskolor värderar närhet till hemmet lägre än föräldrar med barn i kommunala skolor. De lägger även lägre vikt vid vilken skola barnets kamrater väljer än föräldrar med barn i kommunala skolor.[6]
  • Föräldrar med svag socioekonomisk bakgrund värderar, enligt internationell forskning, i högre utsträckning akademisk kvalitet vid skolvalen, på bekostnad av sådant som trivsel, medan mer högavlönade prioriterar i högre grad mjuka faktorer som hur eleverna behandlar varandra, trivsel med mera.[7]

Därför väljer elever friskolor

Barn får mer att säga till om i valet av skola ju äldre de blir. Vid skolbyte från låg-, till mellanstadiet börjar det bli viktigt att föräldrar och barn är överens om skolvalet, vid skolbyte till högstadiet är det ännu viktigare. Vid gymnasievalet kan man säga att rollerna är ombytta, det är eleverna som väljer, samtidigt som föräldrarna är viktiga rådgivare.

De skäl som elever anger vid val av friskola är:

  • skolan har en speciell inriktning eller arbetssätt
  • studiemiljön, fräschare, mindre, lugnare och yngre/trevligare lärare
  • nya/sociala relationer


Mjuka värden som studiero, stimulans och utmaningar får högre betyg av elever i friskolor jämfört med elever i kommunala skolor.[8]

I gymnasievalet väljer många elever friskolor för att de är mindre och kommunala skolor för att de har fler elever samt ofta har mer traditioner och sociala aktiviteter.

Ill. 37. Stolthet över arbetsplatsen (Jobbhälsoindex 2021).

Därför väljer lärare friskolor

Lärare i fristående skolor är nöjdare än lärare i kommunala skolor på alla frågor även i Svenskt Kvalitetsindex undersökning Jobbhälsoindex[9] nedan. Störst är skillnaden på frågan om sjukfrånvaron är låg på arbetsplatsen, 25 procentenheter.

Även skillnaden på Närmaste chefs förmåga att ge återkoppling på hens arbets­ insats och Det finns möjligheter att få stöd och hjälp vid hög arbetsbelastning är stor, 18 respektive 17 procentenheter.


Stolthet över arbetsplatsen

Friskolelärare känner en större stolthet i att berätta var de är anställda än lärare hos kommunala huvudmän och rekommenderar hellre sin arbetsplats. Skillnaden är 14 procentenheter.

Påverkansmöjligheter

Friskolelärare upplever att de har större möjligheter att påverka hur arbetsuppgifterna ska utföras än lärare hos kommunala huvudmän. Skillnaden är 14 procentenheter.

Ill. 38. Påverkansmöjligheter (Jobbhälsoindex 2021).

Ledarskap/arbetsmiljö

Friskolelärare anser att högsta ledningen har större förmåga att leda och utveckla verksamheten än kommunalt anställda lärare, de känner sig rättvist behandlade av sin arbetsgivare i högre utsträckning och att närmsta chefs förmåga att hantera mobbing, trakasserier och liknande arbetsmiljöproblem är större. Skillnaden är 14, respektive 12 och 12 procentenheter.

Friskolelärare upplever i ännu högre utsträckning att närmaste chefs förmåga att ge återkoppling på hens arbetsinsats är god och att det finns möjligheter att få stöd och hjälp vid hög arbetsbelastning än kommunalt anställda lärare. Skillnaden är 18 respektive 17 procentenheter. Frågan om stöd och hjälp vid hög arbetsbelastning har högst andel som inte håller med.

Störst är skillnaden mellan friskolelärare och kommunalt anställda lärare när det gäller sjukfrånvaron. 57 procent av friskolelärarna tycker att den är låg, medan bara 32 procent av de kommunalt anställda tycker det, hela 25 procentenheters skillnad.

Ill. 39. Ledarskap/arbetsmiljö (Jobbhälsoindex 2021).

Referenser

[1] Obligatoriskt skolval (Friskolornas riksförbund, Tjänsteföretagen Almega, 2018 sida 4).

[2] Så nöjda är föräldrar och elever med skolan 2016 och 2019 (Svenskt Kvalitetsindex, 2020).

[3] Kommunala Fristående skolor – så tycker föräldrar och lärare om sin grundskola. En sammanställning av Skolinspektionens skolenkät, HT 2016 (Friskolornas riksförbund, 2017).

[4] Obligatoriskt skolval, sida 4.

[5] Så nöjda är föräldrar och elever med skolan 2016 och 2019 (Svenskt Kvalitetsindex, 15 januari 2020).

[6] Obligatoriskt skolval, sida 4.

[7] Obligatoriskt skolval, sida 4.

[8] Friskolornas elever är mer nöjda med skolmiljön (Svenska Dagbladet, 2018).

[9] Svenskt Kvalitetsindex undersökning Jobbhälsoindex 548 kommunalt anställda lärare och 351 lärare i fristående skolor svarade på totalt 73 frågor.