Skolinspektionen genomför varje år Skolenkäten med vårdnadshavare till elever i grundskolan, elever i årskurs 5 och 8[1], i årskurs 2 i gymnasiet samt pedagogisk personal i grund- och gymnasieskolan. Resultaten används bl a i Skolinspektionens riskbedömning, som del av underlaget för att bedöma vilka skolor som bör prioriteras i tillsynen.
Vårterminen 2022 genomfördes årskurs 8:s enkät, som ett exempel, på 235 friskolor av 9 152 elever och 604 kommunala skolor med 48 558 elever.
Enkäten består av ett stort antal frågor. I Skolverkets databas redovisas fem av dem i ett sammandrag för elever och vårdnadshavare, fem för pedagogisk personal. Medelvärdet på dessa redovisas i illustration 33–38, 10-gradig skala.
Nöjdare föräldrar i friskolor
Föräldrar med barn i friskolor är nöjdare än föräldrar med barn i kommunala skolor på de fem utvalda frågorna. Störst är skillnaden i hur nöjdhet man är med skolan, +1,4. Även skillnaden i upplevd arbetsro är stor, +1,1.
Ill. 31. Vårdnadshavare åk 1–9, Vårterminen 2022 (Skolverket, 2022). Skolinspektionen, resultat Skolenkäten 2022
Minst är skillnaden i upplevelsen av hur ofta lärarna får barnet att bli intresserat av skolarbetet, +0,7.
Ill. 32. Elever åk 8, Vårterminen 2022 (Skolverket, 2022). Skolinspektionen, resultat Skolenkäten 2022
Nöjdare elever i årskurs 8 i friskolor
Eleverna i årskurs 8 i friskolor är också nöjdare än eleverna i samma årskurs i kommunala skolor på de fem utvalda frågorna. Störst är skillnaden i nöjdhet, +0,5. Friskoleeleverna känner sig också tryggare, +0,3.
- Frånvaron av våld/mobbning värderas högre av föräldrar som valt en friskola än de som har barn i kommunal skola. Frånvaro av våld/mobbning och att det är ordning och reda i klassrummet är de viktigaste faktorerna för föräldrars skolval.[2]
- Pedagogiken har stor betydelse för föräldrar med barn i friskola samt att skolan månar om barnen/eleverna och ger stöd vid problem.[3]
- Frågan Undervisningen i skolan passar mitt barns sätt att lära sig får klart högre betyg av föräldrar till barn i friskolor (8,0 jämfört med 7,0 för kommunala skolor på en tiogradig skala).[4]
- Små elevgrupper värderas högre av föräldrar till barn i friskolor än föräldrar som valt en kommunal skola – detta trots att friskolor i genomsnitt har större elevgrupper.[5]
- Kommunikationen mellan förskolan och föräldern kring barnets utveckling upplevs vara bättre i friskolor än i kommunala skolor.[6]
- Föräldrar med barn i friskolor värderar närhet till hemmet lägre än föräldrar med barn i kommunala skolor. De lägger även lägre vikt vid vilken skola barnets kamrater väljer än föräldrar med barn i kommunala skolor.[7]
- Föräldrar med svag socioekonomisk bakgrund värderar, enligt internationell forskning, i högre utsträckning akademisk kvalitet vid skolvalen, på bekostnad av sådant som trivsel, medan mer högavlönade prioriterar i högre grad mjuka faktorer som hur eleverna behandlar varandra, trivsel m m.[8]
Minst är skillnaden i upplevd arbetsro, +0,1 och stimulerande skolarbete, +0,2.
Lite nöjdare elever i friskolor även i årskurs 5
Även eleverna i årskurs 5 i friskolor är nöjdare än eleverna i samma årskurs i kommunala skolor på tre av de fem frågor som redovisas av Skolverket. Störst är skillnaden i hur nöjd man är med skolan som helhet, +0,4. Friskoleeleverna i årskurs 5 känner sig också tryggare, +0,1.
Ill. 33. Elever åk 5. Vårterminen 2022 (Skolverket, 2022). Skolinspektionen, resultat Skolenkäten 2022
Ill. 34. Elever åk 2 gymnasiet, Vårterminen 2022 (Skolverket, 2022). Skolinspektionen, resultat Skolenkäten 2022
Skillnaden mellan friskolor och kommunala skolor är dock mindre för eleverna i årskurs 5 än för eleverna i årskurs 8 och de upplever att de får lite mera hjälp i sitt skolarbete av lärarna i kommunala skolor samt att arbetsron är lika god.
Nöjdare elever också i fristående gymnasier
Friskoleeleverna i årskurs 2 i gymnasiet är nöjdare än eleverna i årskurs 2 i kommunala skolor på fyra av de fem utvalda frågorna. Störst är skillnaden i nöjdhet, +0,3. Friskoleeleverna i årskurs 2 i gymnasiet upplever också att lärarna väcker mer intresse för skolarbetet, +0,2.
Lägst är skillnaden i upplevd trygghet i skolan, +0,1, och den upplevda arbetsron är lika stor i kommunala skolor som i fristående.
Barn får mer att säga till om i valet av skola ju äldre de blir. Vid skolbyte från låg-, till mellanstadiet börjar det bli viktigt att föräldrar och barn är överens om skolvalet, vid skolbyte till högstadiet är det ännu viktigare. Vid gymnasievalet kan man säga att rollerna är ombytta, det är eleverna som väljer, samtidigt som föräldrarna är viktiga rådgivare.
De skäl som elever anger vid val av friskola är:
- skolan har en speciell inriktning eller arbetssätt
- studiemiljön, fräschare, mindre, lugnare och yngre/trevligare lärare
- nya/sociala relationer
Mycket nöjdare grundskollärare i fristående skolor
Grundskollärare i friskolor är mycket nöjdare än lärare i kommunala skolor på sex utvalda frågor.[10] Störst är skillnaden i upplevelsen av att eleverna får det stöd de behöver för att klara skolarbetet, +1,3. Även skolledningens kännedom om skolans verksamhet upplevs som större i friskolor, +1,2.Minst är skillnaden i upplevelsen av elevernas studiero, +0,2.
Ill. 35. Pedagogisk personal i grundskolan, Vårterminen 2022 (Skolverket, 2022). Skolinspektionen, resultat Skolenkäten 2022
Nöjdare gymnasielärare i friskolor
Även gymnasielärare i friskolor är nöjdare än lärare i kommunala skolor på samma sex frågor. Störst är skillnaden i upplevelsen av skolledningens kännedom om skolans verksamhet, +1,2. Näst störst är skillnaden i upplevelsen av elevernas trygghet, +0,9.
Lägst är skillnaden i upplevelsen av elevernas studiero, +0,1.
Ill. 36. Pedagogisk personal, gymnasiet, Vårterminen 2022 (Skolverket, 2022).
Därför väljer lärare friskolor
Lärare i fristående skolor är nöjdare än lärare i kommunala skolor på alla frågor i Svenskt Kvalitetsindex undersökning Jobbhälsoindex[11] nedan. Störst är skillnaden på frågan om sjukfrånvaron är låg på arbetsplatsen, 25 procentenheter. Även skillnaden på Närmaste chefs förmåga att ge återkoppling på hens arbetsinsats och Det finns möjligheter att få stöd och hjälp vid hög arbetsbelastning är stor, 18 respektive 17 procentenheter.Stolthet över arbetsplatsen
Friskolelärare känner en större stolthet i att berätta var de är anställda än lärare hos kommunala huvudmän och rekommenderar hellre sin arbetsplats. Skillnaden är 14 procentenheter.
Ill. 37. Stolthet över arbetsplatsen (Jobbhälsoindex 2021)
Påverkansmöjligheter
Friskolelärare upplever att de har större möjligheter att påverka hur arbetsuppgifterna ska utföras än lärare hos kommunala huvudmän. Skillnaden är 14 procentenheter.
Ill. 38. Påverkansmöjligheter (Jobbhälsoindex 2021)
Ill. 39. Ledarskap/arbetsmiljö (Jobbhälsoindex 2021)
Ledarskap/arbetsmiljö
Friskolelärare anser att högsta ledningen har större förmåga att leda och utveckla verksamheten än kommunalt anställda lärare, de känner sig rättvist behandlad av sin arbetsgivare i högre utsträckning och att närmsta chefs förmåga att hantera mobbing, trakasserier och liknande arbetsmiljöproblem är större. Skillnaden är 14, respektive 12 och 12 procentenheter.
Friskolelärare upplever i ännu högre utsträckning att närmaste chefs förmåga att ge återkoppling på hens arbetsinsats är god och att det finns möjligheter att få stöd och hjälp vid hög arbetsbelastning än kommunalt anställda lärare. Skillnaden är 18 respektive 17 procentenheter. Frågan om stöd och hjälp vid hög arbetsbelastning har högst andel som inte håller med.
Störst är skillnaden mellan friskolelärare och kommunalt anställda lärare när det gäller sjukfrånvaron. 57 procent av friskolelärarna tycker att den är låg medan bara 32 procent av de kommunalt anställda tycker det, hela 25 procentenheters skillnad.
[1] Byte av respondentgrupp från elever i årskurs 9 till elever i årskurs 8 är en av förändringarna för Skolenkäten 2022. Skolinspektionen motiverar sitt svar med; ”När enkäten besvaras i årskurs åtta har eleverna större möjlighet att ta del av ett eventuellt förbättringsarbete mot bakgrund av enkätresultatet.” (Skolinspektionen; Resultat Skolenkäten 2022, 2022)
[2] Obligatoriskt skolval (Friskolornas riksförbund, Tjänsteföretagen Almega, 2018 sid 4).
[3] Så nöjda är föräldrar och elever med skolan 2016 och 2019 (Svenskt Kvalitetsindex, 2020).
[4] Kommunala vs. Fristående skolor – så tycker föräldrar och lärare om sin grundskola.
En sammanställning av Skolinspektionens skolenkät, HT 2016 (Friskolornas Riksförbund, 2017).
[5] Obligatoriskt skolval, sida 4.
[6] Så nöjda är föräldrar och elever med skolan 2016 och 2019 (Svenskt Kvalitetsindex, 15 januari 2020).
[7] Obligatoriskt skolval, sida 4.
[8] Obligatoriskt skolval, sida 4.
[9] Friskolornas elever är mer nöjda med skolmiljön (Svenska Dagbladet, 2018).
[10] Skolverket har inte gjort ett sammandrag av den pedagogiska personalens svar på Skolenkäten under de senast två åren. Fyra av frågorna motsvarar
fyra i sammandraget för vårdnadshavare och elever. Frågan om nöjdhet ställs inte till lärare.
Därför har resultatet på två andra viktiga frågor tagits med – skolledning och likvärdig bedömning.
[11] Svenskt Kvalitetsindex undersökning Jobbhälsoindex 2021. 548 kommunalt anställda lärare och 351 lärare i fristående skolor
svarade på totalt 73 frågor.