En avklarad gymnasieutbildning är den enskilt viktigaste faktorn för ett inträde på arbetsmarknaden. Omvänt innebär det att om man lämnat årskurs nio utan att ha blivit behörig till gymnasiet är risken stor för utanförskap.
För andra året i rad presenterar Friskolornas riksförbund rapporten ”Behörighet till gymnasiet – Om skolorna som misslyckats och lyckats med kunskapsuppdraget läsåret 2022/23”. Vi har bett Annika Westh granska, och sammanställa, Skolverkets statistik över slutbetygen för de elever som avslutade årskurs 9 våren 2023.
Statistiken talar sitt tydliga språk – även i år ser vi att drygt 17 900 ungdomar riskerar att slås ut från arbetsmarknaden redan innan de börjat på sitt första jobb.
I hela 95 kommunala skolor, runt om i landet, lämnade över 30 procent av eleverna grundskolan utan gymnasiebehörighet. Dessa skolor riskerar att fungera som utslagningsmaskiner, inte lärdomssäten. Att så många högstadieskolor runt om i landet inte förmår ge sina elever den framtid de förtjänar är ett underbetyg för svensk skola.
Men det finns kommuner där grundskolor – oavsett om de är kommunala eller fristående, och oavsett elevunderlag – presterar bättre. Man utgår ifrån den elevsammansättning som faktiskt finns och planerar sitt arbete utifrån dessa förutsättningar. Det handlar om ledarskap och organisation – det viktiga är hur resurserna används.
I rapporten kan du läsa om vilka grundskolor som klarar uppdraget att ge sina elever möjligheten att läsa på gymnasiet – och därmed ta steget in i vuxenvärlden – och vilka som inte klarar det.
Läs hela rapporten – ”Behörighet till gymnasiet – Om skolorna som misslyckats och lyckats med kunskapsuppdraget läsåret 2022/23”