Tidöavtalet är den överenskommelse som ligger till grund för nuvarande regeringsbildning och budgetsamarbete. Avtalet är indelat i ett antal kapitel som berör olika politikområden varav skolan är ett av dessa kapitel. På skolans område finns både stora och mycket genomgripande förslag på förändringar och en del mindre justeringar av de system som finns. Några av punkterna är konkreta och kan förhållandevis enkelt omsättas i politik. Andra punkter är mer komplicerade och kräver mer omfattande förberedelsearbete.
Här nedan har vi samlat de punkter, utan inbördes ordning, som har störst tyngd eller som skulle innebära störst förändring av svensk skola. Rubrikerna och formuleringar är hämtade från Tidöavtalet för att det ska vara enklare att navigera genom listan. Hela avtalet går att läsa här.
"Ny Friskolelag"
Det här är den enda punkten i avsnittet om skolan som har flera underpunkter. Huvuddelen av det som i Tidöavtalet benämns som en ny Friskolelag ska utredas inom en redan pågående utredning. Den har namnet En skola utan vinstintresse och tillsattes av den förra regeringen sommaren 2022. I tilläggsdirektivet, dvs. det utökade och nya uppdraget, ger den nya regeringen uppdraget att utreda flera av punkterna nedan. Regeringen byter också utredare från Johan Ernestam till Joakim Stymne, generaldirektör på Statistiska centralbyrån. Uppdraget ska presenteras 28 februari 2025.
”Skolföretaget och dess ägare ska ha så stabil ekonomi, inklusive eget kapital, att risken är liten för att företaget hamnar på obestånd. Krav införs på långsiktigt ägande för åtminstone ägare med ett bestämmande inflytande över skolan. Utredningen ska beakta förutsättningar som möjliggör för icke-vinstdrivande aktörer att starta och långsiktigt driva friskolor.”
Den här punkten ingår i tilläggsdirektivet till utredningen En skola utan vinstintresse. Där framgår det att krav ska ställas på stabil ekonomi, långsiktigt ägande och ekonomiska garantier. Utredaren ska även överväga att endast företag med säte i Sverige, EU- eller EES-land ska kunna godkännas.
Det är viktigt att påpeka att det redan idag görs en omfattande prövning av ägare och av skolans ledande befattningshavare. Det är varken enkelt eller går snabbt att starta en ny friskola. Tvärtom krävs det godkännande från Skolinspektionen, att kommunen ifråga har sagt sitt, lämpliga lokaler, ekonomisk uthållighet och en rad andra saker.
”Skolföretaget och dess ägare ska ha så stabil ekonomi, inklusive eget kapital, att risken är liten för att företaget hamnar på obestånd. Krav införs på långsiktigt ägande för åtminstone ägare med ett bestämmande inflytande över skolan. Utredningen ska beakta förutsättningar som möjliggör för icke-vinstdrivande aktörer att starta och långsiktigt driva friskolor.”
Den här punkten ingår i tilläggsdirektivet till utredningen En skola utan vinstintresse. Där framgår det att krav ska ställas på stabil ekonomi, långsiktigt ägande och ekonomiska garantier. Utredaren ska även överväga att endast företag med säte i Sverige, EU- eller EES-land ska kunna godkännas.
Det är viktigt att påpeka att det redan idag görs en omfattande prövning av ägare och av skolans ledning. Det är varken enkelt eller går snabbt att starta en ny friskola. Tvärtom krävs det godkännande från Skolinspektionen, att kommunen ifråga har sagt sitt, lämpliga lokaler, ekonomisk uthållighet och en rad andra saker.
”Tydligare skydd mot att elevernas skolgång riskeras om skolans huvudman hamnar i ekonomiska trångmål, till exempel genom krav på bankgaranti.”
Den här punkten ingår i tilläggsdirektivet till utredningen En skola utan vinstintresse.
I likhet med punkten ovan omfattas detta av ett befintligt regelverk, Ägar- och ledningsprövning som funnits sedan 2019. Regelverket ställer inte bara krav på ägaren och ledningens lämplighet utan även på ekonomisk hållbarhet. Den som ansöker om att starta skola måste investera en hel del i verksamheten redan innan det finns en enda elev på plats. Det är långt ifrån alla som har de ekonomiska förutsättningarna. De skärpta kraven för att få tillstånd har påverkat intresset för att starta friskolor och skulle det ställas ännu högre krav på ekonomiska muskler leder även det till färre nya skolor startas.
”Ny lagstiftning för återkrav av en utbetald skolpeng när en representant för en skolhuvudman blivit dömd för ekonomisk eller annan allvarlig brottslighet, eller när det framkommer att skolpengen används för att finansiera annan verksamhet utöver skolverksamhet.”
Den här punkten ingår i tilläggsdirektivet till utredningen En skola utan vinstintresse. I direktivet finns en viss nyansskillnad då begreppet ”kommunala bidrag” primärt är det som används snarare än skolpeng.
”Vinstutdelning ska inte få förekomma under de första åren efter att en skola startats eller köpts av en ny ägare. För att nå detta syfte kan regelverket under den period som avses behöva ta hänsyn till olika aktörers förutsättningar, exempelvis vad gäller bolagsstruktur. Syftet är att garantera långsiktigt ägande och att det som startar eller förvärvar en friskola måste ha en ekonomisk styrka. För att uppnå detta ska utredning tillsättas.”
Den här punkten ingår i tilläggsdirektivet till utredningen En skola utan vinstintresse. Enligt tilläggsdirektivet ska förslag på förbud mot vinstutdelning eller annan vinstutdelningsbegränsning under de första åren efter en nyetablering, vid ägarbyten och vid kvalitetsbrister.
Vinstutdelning är inte något vanligt inom friskolevärlden. Att ett företag skulle göra vinstutdelning något av de första åren av sin verksamhet tillhör inte heller vanligheterna. Det vanliga är istället att eventuell vinst återinvesteras i företaget. Vinstmarginalen i branschen mycket låg i förhållande till andra branscher. Detta beror framförallt på att det inte är tillåtet att ha terminsavgifter utan det är skolpengen som är intäkten för verksamheten, vid sidan om statsbidrag där de ges även till friskolor. När allmänheten tillfrågas överskattar de flesta vilka vinstmarginaler det rör sig om.
”En sanktionstrappa med skärpta viten och sanktionsavgifter, utdelningsbegränsning vid kvalitetsbrister i förhållande till transparenta kvalitetsnormer samt byte av ledning alternativt tvångsförvaltning ska införas.”
Den här punkten ingår i tilläggsdirektivet till utredningen En skola utan vinstintresse. Utredaren ska lämna förslag på hur kvalitetsbrister kan innebära sanktioner.
Ingenting är viktigare än god kvalitet och det ska kosta att slarva – oavsett om det är en kommunal eller fristående skola. Huvuddelen, 8 av 10, av landets alla grundskoleelever går i kommunala skolor.
”Det behövs bättre insyn i fristående skolor, både juridisk, ekonomisk och pedagogisk. Eftersom offentlighetsprincipen lämpar sig dåligt för mindre friskolor borde det klargöras i en insynsprincip som gäller fristående skolor och blir motsvarigheten till offentlighetsprincipen för kommunala huvudmän.”
Den här punkten ingår tillskillnad från de andra inte i tilläggsdirektivet till utredningen En skola utan vinstintresse. Det här förslaget presenterades som ett tilläggsdirektiv ett antal månader tidigare och rör Skolinformationsutredningen. I direktivet anger regeringen att utredningen främst ska titta på insynsprincip snarare än offentlighetsprincip. En insynsprincip är ett klokt alternativ som kan uppfylla kraven på insyn utan att ställa krav på registerhantering och diarieföring och alla de andra mycket omfattande krav som offentlighetsprincipen stipulerar. Därmed skulle en insynsprincip inte heller bryta mot den så kallade Proportionalitetsprincipen.
"BETYGSSYSTEM MED KUNSKAPSFOKUS"
”Författningsändringar och myndighetsuppdrag mot betygsinflation, till exempel genom tydligare koppling mellan en skolas genomsnittliga resultat i nationella prov och genomsnittlig betygsnivå. Betygssystemet ska även fortsättningsvis ha en gräns mellan godkänt och icke godkänt resultat.”
Frågor kring betyg och betygssystem blev livligt diskuterade efter att Lars Strannegård, rektor på Handelshögskolan i Stockholm, skrev en mycket uppmärksammad artikel (10/5 2023) i DN Debatt om antagningen till lärosätet. Betygsinflation tas upp i Tidöavtalet och under våren tillsattes en utredning som syftar till att presentera lösningar som kvalitetssäkrar betygen och lämnar förslag på hur betygssystemet ska reformeras. Uppdraget ska redovisas senast den 21 februari 2025.
Friskolornas riksförbund har länge påtalat behovet av att se över betygssystemet. Nyligen arrangerade vi ett seminarium om frågan och bjöd in både experter och de skolpolitiska talespersonerna.
"STATLIGT ANSVAR"
”Ny likvärdig skolpeng. Steg tas för att införa en nationellt bindande skolpengsnorm i syfte att genom statlig styrning av finansieringen öka likvärdigheten i den svenska skolan i hela landet.”
Den här punkten har regeringen ännu inte presenterat någon åtgärd för.
Skolpeng utgör skolans huvudsakliga finansiering. Den föregående regeringen presenterade en utredning om skolpengen som i slutet av mandatperioden behandlades i riksdagen. Förslagen röstades ned bland annat med hänvisning till att några konsekvensanalyser inte hade gjorts och att antaganden vilade på osäker grund.
Skillnaderna mellan landets alla kommuner är stor och skolpengen varierar kraftigt genom landet. Revisions- och konsultföretaget Deloitte gick 2018 igenom ett 20-tal utvalda kommuners budgetar och beslut om skolpeng för att se om pengen beräknats på lika villkor. Det var enligt Deloitte omöjligt att lämna svar på, då alla de kommuner som ingick i studien gjorde skolpengsberäkningen på olika sätt. Men därför är det också av särskild vikt att de regler som styr kommunernas redovisning av kostnader för skolverksamheten blir enhetliga
"Obligatoriskt skolval med bättre information och kortad kötid"
”Systemet för skolval och antagning reformeras. Det behövs ett regelverk för ett skolval som baseras på gemensamt och obligatoriskt skolval, bättre information till föräldrar och elever samt rimliga och förutsägbara antagningskriterier. För friskolor ska kötid kunna finnas med som möjlig urvalsgrund. Längsta möjliga kötiden ska kortas betydligt jämfört med i dag.”
Den här punkten har regeringen ännu inte presenterat.
Friskolornas riksförbund har länge drivit frågan om obligatoriskt skolval. Det innebär att alla får information om att man kan välja skola. Det är viktigt inte minst för att minska effekten av boendesegregation genom att låta elever välja skola snarare än placeras i den närmaste.
"Tydligare reglering av kvaliteten i skolans verksamhet"
”Författningsändringar alternativt myndighetsuppdrag om föreskrifter för mer likvärdig kvalitet på skolans verksamhet avseende bland annat minsta garanterad undervisningstid samt tillgången till skolbibliotek, laborationsutrustning, skolgårdar, elevhälsa i skolans lokaler samt läroböcker och andra läromedel av god kvalitet.”
Det är centralt att kunna mäta kvaliteten i svensk skola. Men det saknas idag allmänt vedertagna metoder att göra det på. En anledning är att det är svårt och krävande att hitta rätt mätmetod. Det är dock inte en anledning sluta försöka. Risken med att sakna välavvägda kvalitetsmått är att fokus riktas någon annan stans. Då kan faktorer som är enklare att mäta, exempelvis hur många kvadratmeter stort skolbiblioteket är, ersätta verkliga mått på kvalitet.
En metod för att mäta skolans kvalitet är så kallat förädlingsvärde eller Value added. Förenklat innebär det att skolans bidrag till elevens kunskaper och färdigheter utvärderas. Mätmetoden tar alltså bättre hänsyn till vilken nivå eleven hade när den började och vad den har mot slutet. Svenskt näringsliv har låtit göra en rapport om mätmetoden och vilka parametrar som skulle kunna användas. De båda forskarna Gabriel Heller-Sahlgren och Henrik Jordahl använde sig av förädlingsvärde när de utvärderade kvaliteten på Kunskapsskolan och Internationella Engelska skolan. Resultatet var att man fann att Kunskapsskolan hade högre förädlingsvärde i svenska, engelska och matte än genomsnittet i Sverige. Effekten var något större bland elever med lågutbildade föräldrar och elever med utländsk bakgrund. Ett liknande resultat fick de båda forskarna när Internationella Engelska skolan utvärderades.
ANDRA VIKTIGA FRÅGOR I tIDÖAVTALET
”För att höja läraryrkets status och attraktivitet höjs antagningskraven till lärarutbildningen samtidigt som utbildningsinnehållet reformeras med ökat fokus på ämneskunskap, kognitionsvetenskap och praktisk metodik. Arbetet med att få fler akademiker att byta spår till lärare mitt i livet skalas upp. Ämneslärarutbildningen koncentreras till de högst rankade lärosätena inom respektive område.”
Regeringen presenterade nyligen en utredning som ska föreslå hur antagningskraven till lärar- och förskollärarutbildningarna kan höjas, hur ämneslärarutbildningen kan stärkas samt hur utbildningarna kan få ett ökat fokus på ämneskunskap, kognitionsvetenskap och praktisk metodik. Läs vår kommentar här.
”En bred regelöversyn görs för att lämna förslag på hur mer av lärarnas arbetstid kan frigöras
till planering, kvalitetssäkring och undervisning. Bland annat ska skollagens långtgående
krav på den elevnära dokumentationen begränsas, t.ex. vad avser kraven på individuella
utvecklingsplaner. Skollagens regler om arbetet mot kränkande behandling ses över för att
minska skolpersonalens administrativa börda utan att sänka ambitionerna i arbetet mot
kränkningar.”
”Skolinspektionens tillsynsuppdrag breddas till ett ökat uppdrag att följa upp skolors resultat utifrån objektiva kvalitetskriterier (utifrån bl.a. elevsammansättning och externt rättade prov). Skolinspektionen ska göra fler inspektioner, i högre grad även oanmälda, i alla skolverksamheter och fler inspektioner i skolverksamheter som tidigare fått ett föreläggande. Vid beslut om inhibition av Skolinspektionens beslut att dra in tillståndet för en skola ska domstolen särskilt beakta risken av att fortsatt verksamhet leder till att barn och elever far illa, den ekonomiska förvaltningen missköts eller offentliga medel finansierar annan
verksamhet än avsett.”
Den är länken bör finnas med.