Säkerhetsläget i Europa och Sverige har försämrats. I början av året uppmanade ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin alla i Sverige att se över den egna beredskapen. Ministern riktade samtidigt en uppmaning till Sveriges alla kommuner att påbörja arbetet. Skolan har en viktig roll i det civila försvaret. Men de fristående skolornas ansvar är tyvärr otydligt.

Bild från Folk och försvar 2024. Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Friskolornas riksförbund påtalade att det fanns otydligheter förknippat med lagstiftningen. Under våren 2023 skickade förbundet in en skrivelse till regeringen med uppmaning att göra lagstiftningen tydligare. Vi menar att alla skolhuvudmän kan och har en förmåga att bidra i händelse av kris, krigsfara och krig och att det bör framgå av lagstiftningen.

Här har vi samlat information som kan vara värdefull för dig som är elev på en fristående skola, lärare och medarbetare eller huvudman. Utöver länkarna nedan kan dessa frågor vara nyttiga att reflektera över:

  • Har kommunen en krisansvarig? Se i så fall till att personen i fråga känner till att även friskolor finns – och bör ingå i beredskapsplaner.
  • Vilka anställda är krigsplacerade? Det kan exempelvis finnas personal som är placerad i Hemvärnet eller på andra håll i totalförsvaret. Viktigt att identifiera och kartlägga sådana resurser. Också för att känna till vilka luckor som eventuellt behöver fyllas om det värsta skulle hända och medarbetare blir inkallade för tjänstgöring.
  • Vilka anställda har sjukvårdskunskaper? Identifiera och kartlägg personal som är utbildad inom till exempel hjärt- och lungräddning.
  • Hur kontaktar man vårdnadshavare i händelse av kris? Finns alternativa sätt att ta kontakt med vårdnadshavare om telenätet är ur funktion?
  • Har skolan en säkerhetsansvarig? Någon behöver ta ansvar för att krisplaner upprättas och verkställs om olyckan skulle vara framme.
  • Finns krispaket på skolan? Första-hjälpen-kit, ficklampor, levande ljus, vattendunkar, konserver och till och med grillutrustning. Sådant som kan vara bra att ha. Har du inventerat de materiella resurserna på din skola?

 

Skolverkets sida ”Säkerhet och krisberedskap i förskola och skola” samlar material, länkar och checklistor som är värdefulla för huvudmän.

Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap, MSB, har tagit fram ett antal scenarios som med fördel kan användas av skolledare för att skapa ökad förståelse och mental beredskap. ”När kriget kom”, ”Terrorattacken mot kärnkraftverket” och ”När strömmen försvann” skapar alla en ökad förståelse för hur en allvarlig situation kan hanteras lokalt.

Vet du hur din skola fungerar vid en krissituation med plötsligt strömavbrott? Ta del av händelserapporten, minut för minut, från en skola som upplevde just detta. 

Bild från Försvarsmaktens utbildning Tillsammans är vi totalförsvaret

Försvarsmakten har låtit ta fram ett utbildningsmaterial med syfte att öka kunskaperna om och intresset för totalförsvaret. Utbildningens primära målgrupp är elever på gymnasienivå men kan även användas i grundskola. Paketet är indelat i fem kapitel och tar ungefär 70-90 minuter att göra enskilt. Lärarhandledning finns både digitalt via hemsidan samt i tryckt version.

Stort ansvar på den enskilde

Det finns också mycket du kan göra som enskild person. Den egna beredskapen är viktig. Kan man klara sig själv så bör man också göra det då samhällets resurser då kan allokeras till de som verkligen behöver det. En bra sätt att komma igång med sina egna förberedelser är MSBs checklista för hemberedskap.

Utklipp från skriften "Om kriget kommer 1987"

Skriften ”Om kriget kommer” har tagits fram i olika versioner sedan 1943. Handboken ger handfast vägledning i hur den enskilde ska hantera allvarliga kriser och vilka krav samhället ställer på människor boendes i Sverige. En kort historik om skriften finns att läsa här.