Sommarstiltjen sänker sig sakta över Sverige. Det finns anledning att göra några reflektioner kring vad som hänt under 2023 på skolområdet. Drygt 8 av 10 elever går i kommunala skolverksamheter men ändå handlar skoldebatten i mycket stor utsträckning om friskolorna. Det är ca 410.000 av drygt 2 miljoner barn som går i svensk förskola, grund- och gymnasieskola. Köerna till att få en plats på en friskola är långa. Det är som att den nationella debatten inte alls berör alla de föräldrar och elever som har att välja skola. Bland allmänheten anser 7 av 10 att det är rätt att man kan välja grundskola. Den möjligheten förutsätter friskolor.
Det är intressant i sig att det läggs så mycket kraft och energi i den offentliga debatten på att dessa elever har fått möjlighet att välja en annan skola än en kommunal. Jag lyssnade på Gomorron världen i söndags. I den panel som alltid finns med så diskuterades naturligt nog skolministerns presentation av tilläggsdirektiven till Utredningen om vinst i skolan. Ledarskribenten från DN talade om friskolebranschen som ”ett stort monster”. Visst finns det problem med dagens system men att utmåla det som ett monster….. Var finns proportionerna i debatten???
Om kvalitet
Ingen tjänar på att friskolehuvudmän inte sköter sig. Tvärtom – det skadar. Det är självfallet så att alla måste leva upp till de krav som Skolinspektionen ställer på verksamheten. Det gäller för övrigt även för kommunala skolhuvudmän. Under våren presenterade vi en rapport, baserad på Skolinspektionens kvalitetsgranskningar de senaste åren, när det gäller huvudmännens arbete med att analysera skolresultat och frågan om elevers trygghet. Resultatet av Skolinspektionens granskningar är intressant, men har tyvärr inte väckt stor uppmärksamhet. Förhoppningsvis leder de dock till aktivitet hos de berörda skolhuvudmännen, som i stor utsträckning är kommunpolitiker runt om i landet. För bristerna är anmärkningsvärda.
Kvalitetsgranskningen visar att mer än var fjärde granskad enskild huvudman möter kraven på analys av skolresultat och trygghet ”i hög utsträckning”. Endast var tionde kommunal huvudman möter kraven i samma utsträckning. Och knappt var tionde granskad enskild huvudman möter Skolinspektionens krav ”i låg utsträckning”, medan mer än var tredje kommunal huvudman gör det. Hela rapporten finns att läsa här.
Om betygssystemet
Frågan om betygsinflation har varit föremål för en omfattande debatt. Inte minst gav Handelshögskolans rektors debattartikel om att man inte kan lita på betygen många reaktioner. Själv tycker jag att det var en intressant tanke att Handelshögskolan ska göra egna antagningar. Det har förvånat mig länge att landets akademier inte är tydligare med vilken nivå på förkunskaperna som studenter behöver för att klara utbildningarna. Från förbundets sida har vi länge påpekat att grundproblemet med den så kallade betygsinflationen är att betygssystemet inte är kvalitetssäkrat. Vi ordnade ett frukostseminarium om detta i december. Vi välkomnar att regeringen nu tillsatt en utredning som ska titta på just betygssystemet. Vill man lösa ett problem så måste man gå till botten med vad det beror på, och i detta fall handlar det inte om friskolorna utan om systemet i sig. Något som dessutom forskarna Gabriel Heller Sahlgren, Nils Lager och Jonas Vlachos konstaterade i denna debattartikel under våren.
Om hemmasittare
Allt fler elever avstår från att gå till skolan, trots skolplikten. Det är ett problem som vi uppmärksammade vid ett seminarium under våren, ”Hemmasittarna och hur vinner vi tillbaka dem”. Tillsammans med SKR och Idéburna skolors riksförbund hade vi också nyligen en debattartikel där vi underströk vikten av att kunna använda distansundervisning för att få eleverna att återvända till skolan. Förhoppningsvis lyssnar regeringen på skolhuvudmännen i denna fråga.
Om läsförståelse
Under våren kom också Pirls, den internationella undersökningen om läsförståelse och attityder till läsning som görs bland elever i åk 4. Resultatet för svenska elever visar vilken utmaning som de stora flyktingströmmarna är för svensk skola. Gustav Blix på Svenskt Näringsliv visar med all önskvärd tydlighet vilken utmaning som resultaten är för Sverige. Jag intervjuade Sofia Norén, Legilexi om hur de jobbar för att bistå skolor så att de snabbt kan identifiera vilka elever som har problem med att läsa och läsförståelse. Intervjun finns att lyssna på här, eller se här.
Om svensk skola i en ny tid
På tal om svensk skolas utmaning så handlade vår årsmöteskonferens i april om Svensk skola i en ny tid. En stor andel av eleverna i skolan har utländsk bakgrund. Det innebär givetvis mycket större utmaningar idag än vad som var fallet för ca 30-40 år sedan, då elevgrupperna var mycket mer homogena. De allra flesta var helt enkelt svenskfödda. Konferensen var mycket lyckad, flera forskare deltog och den lyfte tex vad är det som gör att elever med en tuff bakgrund trots allt lyckas i skolan, kan digitaliseringen vara till hjälp i skolarbetet och vad kan vi lära oss om hur människor lär sig av den aktuella hjärnforskningen. Ledarskapets betydelse i skolan gick som en röd tråd genom hela dagen. Hela konferensen spelades in, se den här.
Om skolsegregation och likvärdighet
Det hävdas ofta i debatten, senast i ovan nämnda panel i Gomorron världen, att skolresultaten har sjunkit i svensk skola och att den har blivit allt sämre när det gäller likvärdighet och när det gäller det kompensatoriska uppdraget. Det är korrekt historiskt sett, om vi tittar på till exempel Pisa-resultaten. Men forskaren Gabriel H Sahlgren har visat att trenden har vänt, framförallt när det gäller elever med svensk bakgrund.
Han presenterade nyligen en rapport som visade att Sverige har totalt sett ett av de mest likvärdiga skolsystemen i OECD. Det når ungefär samma likvärdighetsnivåer som övriga Norden. Han konstaterar också att betydelsen av elevers socioekonomiska bakgrund för kunskaperna inte ökat sedan tidigt 2000-tal. När det gäller resultaten i Pisa 2018 var den svenska skolan en av de mest kompensatoriska i hela OECD – och precis lika kompensatorisk som skolsystemen i övriga Norden, inklusive Finland, när man jämför lika med lika. Däremot är uppdraget, vilket ju också vår årsmöteskonferens tog upp, betydligt tuffare på grund av ett mer komplicerat elevunderlag. Min reflektion mot bakgrund av dessa intressanta resultat är -Hur mycket av dessa perspektiv hörs i skoldebatten? Uppenbarligen finns det många duktiga skolor – hur kan alla andra lära av dem? Vill man inte se positiva trender?
Om digitalisering
Det mer komplicerade elevunderlaget ställer innebär att det är än viktigare att skolan har koll på vad varje elev lär sig. Här kan digitala stöd vara till stor hjälp. Lärare och skolledning kan snabbt få en bild av vilken kunskapsnivå som varje elev befinner sig på och se till att hen får rätt stöd. Mot bakgrund av detta är det djupt oroande att liberalerna valt att ”kriga” mot digitaliseringen i skolan. Kasta inte ut barnet med badvattnet, det finns många bra digitala hjälpmedel som kan stödja lärarna i deras arbete. Jag samtalar med Duggas vd Peter Wilcke om detta här.
Om lärarutbildningen
Lärarbristen är stor och yrket behöver bli attraktivare. Förhoppningsvis kan den utredning som regeringen tillsatt, vars uppgift är att lämna förslag som innebär att lärar- och förskollärarutbildningarna ska utvecklas, att behovet av kunskap när det gäller såväl ämneskunskap som ledarskap och kompetens och kunskap när det gäller användningen av digitala läromedel i undervisningen beaktas.
Om skolans förmåga att höja elevens kunskapsnivå
Vid den pressträff som skolministern hade fredagen den 7 juli talades det mycket om kvalitet. Men vad är kvalitet i skolan? Det är anmärkningsvärt att en sådan definition saknas. Ska lagstiftaren koppla konsekvenser till att verksamheter inte har en viss kvalitet så måste det utgå från en definition av vad som anses vara kvalitet. Här krävs ett ordentligt jobb från politiken, som leder till transparens och förutsägbarhet. Och det kan inte handla om bara input, utan det måste handla om output, vilket resultat som skolorna levererar. Ett sådant mått kan vara value add, eller förädlingsvärde. Det vill säga skolans förmåga att höja elevernas kunskapsnivå under skoltiden. Detta mäter inte betygen, de tar inte hänsyn till vilken kunskap eleverna hade när de började skolan. Under våren arrangerade vi ett frukostmöte om just detta. Det finns internationella erfarenheter av detta och Nacka kommun, liksom Kunskapsskolan och Internationella Engelska skolan jobbar med att mäta just detta. Förhoppningsvis kan deras arbete inspirera fler till att börja jobba med detta outputmått.
Om individperspektivet och skolutveckling
Friskolorna finns till för eleverna, våra medlemmar vill vara med och utveckla svensk skola. Det är människor som brinner för att se till att eleverna får en bra start i vuxenlivet som jobbar i friskolor, och som har startat friskolor. Deras arbete förtjänar respekt. De gör skillnad varje dag för de elever som frivilligt valt deras skola. Men det måste också finnas förutsättningar för att kunna göra detta. Krav på långsiktigt hållbar ekonomi låter enkelt men det är intimt förknippat med hur skolpengssystemet är utformat.
Att debattera vad svensk skola har för problem är viktigt. Men då måste debatten utgå från fakta och handla om hela skolan, inte bara friskolor. Systemet måste vara tydligt när det gäller skolhuvudmän som inte sköter sig. Det gäller oavsett huvudmannaskap.
Svensk skolas utmaningarna är många; när det gäller förmågan att möta elevernas behov, att tydliggöra vad som är kvalitet och kunna mäta det, att ge föräldrar och elever bättre underlag så att de kan göra ett välinformerat skolval, att se till att elever får samma förutsättningar när det gäller skolpengen oavsett om de väljer en kommunal eller en fristående skola, att läraryrket attraherar de med högkvalificerade och att skolan är relevant för dagens ungdomar. Vår önskan är att alla goda krafter samverkar för att bygga svensk skola än starkare och konkurrenskraftig i den globala och snabbt föränderliga värld som vi lever i.
Om elevhälsa
Nu tar vi sommarledigt med den 23 augusti har vi ett intressant frukostseminarium Hur mår eleverna – psykisk ohälsa ökar i skolan och allt färre trivs. Gör skolan rätt saker? Se program och anmäl dig här.
Detta blev kanske lite väl långt, men det kändes viktigt att förmedla en del av det vi varit med om under 2023. Allt kom inte med. Men nu är det sommarlov och med detta vill jag tillönska alla en riktigt skön sommar!
/