Friskolebloggen

ULLA HAMILTON / VD på Friskolornas riksförbund

För över en månad sedan överlämnade den så kallade Skolinformationsutredningen sitt förslag till skolministern. Denna för friskolorna så viktiga utredning, som lämnar ett förslag på hur en insynslag skulle kunna utformas, har ännu inte skickats ut på remiss. Detta trots att det är tydligt skrivet i Tidö-avtalet att ”Eftersom offentlighetsprincipen lämpar sig dåligt för mindre friskolor borde det klargöras i en insynsprincip som gäller fristående skolor och blir motsvarigheten till offentlighetsprincipen för kommunala huvudmän.”

Friskolornas riksförbund välkomnar att det nu finns ett förslag om en lag som anger hur en insynsprincip ska kunna tillämpas så att det finns möjlighet till bättre information för allmänheten. Vi har länge hävdat att införandet av offentlighetsprincipen för friskolor strider mot den så kallade proportionalitetsprincipen, som ju innebär att om lagstiftaren kan lösa en frågan på ett enklare sätt så ska den lösningen användas. En lag om insyn tillgodoser det behovet, samtidigt som den faktiskt tar hänsyn till att de allra flesta friskolehuvudmän är små verksamheter.

Idéburna skolors riksförbund har vid flera tillfällen uttalat sig för ett införande av offentlighetsprincipen för friskolor, för att sedan i nästa andetag påpeka att man måste göra undantag för små, icke vinstdrivande verksamheter. Jag läser i dag två olika artiklar, en intervju med Håkan Wiclander, ordförande i Idéburna skolors riksförbund och en debattartikel av Petter Skogar, vd på arbetsgivarföreningen Fremia. Wiclander intervjuas i Tidningen Syre. Artikeln har rubriken ”Idéburna skolor räds inte offentlighet – slås ut av skolkoncerner.”

I Altinget skriver Peter Skogar en debattartikel under rubriken ”Offentlighetsprincipen kommer ta död på idéburna förskolor och skolor”.  Skogar argumenterar mycket vältaligt kring varför det inte är rimligt att införa offentlighetsprincipen för vad han menar är idéburen och kooperativ verksamhet. En argumentation som jag menar gäller även för alla de friskolor som har valt att använda sig av verksamhetsformen AB. 74 procent av alla grundskoleelever går i friskolor som är AB, knappt var tredje av dessa friskolor har färre än 100 elever. Så ser verkligheten ut. Trots detta är det koncernperspektivet som råder i denna debatt.

Till skillnad från ordföranden i Idéburna skolors riksförbund (om man får tro budskapet i rubriken i Syre från 230224) så kräver Skogar att icke vinstdrivande aktörer ska undantas från såväl offentlighetsprincipen som en eventuell reglering i en insynslag. Han vill se en speciallagstiftning för små, icke vinstdrivande aktörer. Det tror jag är en ganska oklok väg. Det skulle ju innebära att vissa skolor inte erbjuder den insyn som till exempel en insynslag ålägger alla andra friskolor. Skogar avslutar sin artikel med ”Att införa offentlighetsprincipen för enskilda skolor och förskolor skulle i praktiken avskaffa det fria skolvalet och ta död på mångfalden. Det skulle vara spiken i kistan för de mindre kooperativa och idéburna verksamheterna, som det fria skolvalet i sitt ursprungssyfte var tänkt att främja.”

Skogars farhågor när det gäller små verksamheter gäller oavsett verksamhetsform skulle jag säga och visst riskerar det att leda till såväl minskad mångfald och därmed också en påverkan på skolvalet. Det blir helt enkelt färre verksamheter att välja mellan, den ökade administration som han så väl beskriver drabbar alla, framförallt de små.

Men samtidigt vill jag påpeka att ambitionen med att stimulera mångfald i samband med att friskolereformen sjösattes för över 30 år sedan knappast handlade om vilken verksamhetsform som friskolorna skulle ha. Det är ju mångfald av vad man faktiskt erbjuder i form av många olika inriktningar inom till exempel pedagogik som är det viktiga. Att påstå att de som driver verksamheter som AB inte bidrar till mångfald är att helt bortse från hur verksamheten ser ut. Med detta sagt är det givetvis också bra att friskolor kan drivas i olika verksamhetsformer.

Nu väntar vi på att få yttra oss över de förslag som utredaren har överlämnat. /

Varför måste skolor stängas?

11 juni 2024

Den rubricerade frågan är mycket relevant. Därför finns det skäl att ta reda på dess svar. I skoldebatten framförs det

Skolinspektionens skolenkät tydlig – lärare i friskolor trivs bättre

10 juni 2024

Skriver i dag på Expressen DEBATT. För fackförbundet Sveriges lärare är den så kallade marknadsskolan ett rött skynke. Många lärarstudenter

Friskolors gymnasieelever mest nöjda

28 maj 2024

Tidningen Frykdalsbygden uppmärksammar att naturbruksgymnasiet SG Södra Viken ligger på en hedersam fjärdeplats när den utmärkta gymnasievaltjänsten Ednia.se rankat de

Hur hjälper skolan bäst elever med adhd?

27 maj 2024

Läser en intervju med professor Sven Bölte i Svenska Dagbladet – ”De flesta politikerna förstår inte vad adhd är”. Sven