Friskolebloggen

ULLA HAMILTON / VD på Friskolornas riksförbund

Den rubricerade frågan är mycket relevant. Därför finns det skäl att ta reda på dess svar. I skoldebatten framförs det ofta att kommuner måste ha ”tomma platser” för att ta hand om elever som går i friskolor om deras skola skulle läggas ner. Därför ska också friskolor ha en lägre skolpeng, hävdas det, för skolpliktsansvaret är en kostnad som kommunen har men inte friskolor. Men hur ser det ut i verkligheten? Vilka skolhuvudmän lägger ner skolor och hur ofta måste kommunen ta hand om elever från en nedlagd/stängd friskola?

Det beslöt vi oss att ta reda på, för statistiken har inte funnits tillgänglig. Gustav Blomberg, skolekonom och till vardags medarbetare AcadeMedia, har plockat fram statistiken. I rapporten ”Skolnedläggningar 2014-2023 , ett kunskapsunderlag” sammanställs det han kommit fram till. För första gången finns nu ett faktaunderlag på detta område. Rapporten presenterades på ett frukostseminarium i dag och du kan se det här.

Rapportförfattaren tittar även på vart eleverna, vars skola avvecklas, tar vägen efter detta. Fram kommer en annorlunda bild än den gängse som framförs i debatten. Det visar sig att påståendet att det är kommunens skolor som tar hand om alla friskoleelever vid en nedläggning inte stämmer. Friskolebranschen tar hand om en större andel av eleverna än etableringsgraden – det vill säga att friskolor tar ett större proportionerligt ansvar än kommunala skolor för de elever som blir ”hemlösa”. Dessutom visar rapporten att många kommuner inte alls berörs om/när en friskola stängs. Så skälet till ett årligt avdrag på friskoleelevernas skolpeng för ”kommunal beredskap” håller inte.

Förhoppningsvis kan rapporten ge ett faktaunderlag om hur förändringarna ser ut när det gäller skolenheter i landets kommuner. Att nya skolor tillkommer och andra läggs ner är i själva verket en naturlig förändring då förutsättningarna ändras för verksamheterna. Det framkommer också av det panelsamtal som genomfördes på seminariet, där representanter för såväl kommunala som fristående skolhuvudmän deltog.

Demografin förändras, vissa år ökar elevkullarna, andra år sjunker de. Självfallet påverkar detta dimensioneringen. Till detta kommer också det som vi har all anledning att vara stolta över, elevens möjlighet att välja skola. Där skolpengen följer eleven. Det är en utmaning för varje skolhuvudman, oavsett om det är en kommunal eller fristående verksamhet. Kostymen behöver anpassas till förändrade förhållanden. Ytterst handlar det om att ta hänsyn till såväl elevens rätt att gå i en skola som erbjuder kvalitet som om individens valfrihet. Kanske är det till och med så att fler skolor borde stängas, om man ska se till kvalitetsperspektivet..

/

Skolinspektionens skolenkät tydlig – lärare i friskolor trivs bättre

10 juni 2024

Skriver i dag på Expressen DEBATT. För fackförbundet Sveriges lärare är den så kallade marknadsskolan ett rött skynke. Många lärarstudenter

Insyn eller inte insyn – det är frågan

31 maj 2024

För över en månad sedan överlämnade den så kallade Skolinformationsutredningen sitt förslag till skolministern. Denna för friskolorna så viktiga utredning,

Friskolors gymnasieelever mest nöjda

28 maj 2024

Tidningen Frykdalsbygden uppmärksammar att naturbruksgymnasiet SG Södra Viken ligger på en hedersam fjärdeplats när den utmärkta gymnasievaltjänsten Ednia.se rankat de

Hur hjälper skolan bäst elever med adhd?

27 maj 2024

Läser en intervju med professor Sven Bölte i Svenska Dagbladet – ”De flesta politikerna förstår inte vad adhd är”. Sven