Friskolebloggen

ULLA HAMILTON / VD på Friskolornas riksförbund

Skriver i dag på Expressen DEBATT.

För fackförbundet Sveriges lärare är den så kallade marknadsskolan ett rött skynke. Många lärarstudenter vittnar om att de redan på lärarutbildningarna får veta att friskolor är sämre arbetsgivare.

Mot den bakgrunden undrar man kanske varför tiotusentals lärare ändå väljer att jobba på friskolor. Svaret på den frågan återfinns i Skolinspektionens senaste upplaga av Skolenkäten som myndigheten publicerade häromdagen.

Skolinspektionen har frågat 45 000 lärare hur de ser på arbetsvardagen i Sveriges skolor.

På område efter område – 16 stycken totalt – visar det sig att lärare som jobbar på friskolor trivs betydligt bättre än kollegorna på kommunala skolor.

De tillfrågade lärarna tycker att friskolor informerar bättre om utbildningen, samverkar mer, bidrar till högre stimulans, ger mer stöd, i högre utsträckning uppmuntrar kritiskt tänkande, bemöter eleverna bättre, är mer jämställda, bättre på elevinflytande, skapar större studiero, är tryggare, bättre på att förhindra kränkningar och sätta in särskilt stöd, tar bedömning och betygsättning på större allvar och slutligen är betydligt mer måna om pedagogiskt ledarskap, uppföljning och elevhälsa.

Man får nog kalla det utklassning av de kommunala huvudmännen när lärarna själva betygsätter skolorna de jobbar på. Inte minst vad gäller ledarskapet anser alltså de lärare som jobbar på friskolor att deras arbetsgivare står betydligt starkare. En kvalificerad gissning är att det är just denna fråga som återverkar på alla andra.

Bara några dagar tidigare släppte den andra stora skolmyndigheten, Skolverket, en rapport som visar att fler elever än någonsin sökt sig till friskolor. Frågan varför besvarar inte Skolverket. Också här får vi gå till den andra skolmyndighetens rapport för att förstå hur det kan komma sig, inte minst mot bakgrund av den debatt som härjar kring friskolor. Skolenkäten ställer nämligen även frågor till eleverna om hur de uppfattar sin skolvardag. Såväl i grundskolans årskurs 5 som i årskurs 8 är eleverna tydligt mer nöjda med sina skolor om de valt en friskola än kamraterna i kommunala skolor.

Resultaten följer det mönster vi sett tidigare. Lärare, elever och föräldrar är alla mer nöjda i friskolor än i kommunala skolor. Det har de all anledning att vara. Skolkvaliteten är bättre i friskolor, visar en sammanställning av Skolinspektionens kvalitetsgranskningar. Och kunskapsresultaten talar också sitt tydliga språk. Enligt en analys av PISA-proven ligger friskolornas elever ett helt läsår före kommunala skolors.

Som rapporteringen och debatten ser ut blir säkert en och annan förvånad. Men mest paffa är nog de lärare och elever som jobbar eller studerar på friskolor. Hur kan deras upplevda verklighet skilja sig så mycket från den verklighetsbild de läser om i media?

Säkert frågar sig också de runt 80 000 som jobbar i friskolor varför deras fackliga företrädare och de debattörer som säger sig föra deras kamp i sociala medier inte tar deras upplevelser av sina arbetsplatser på större allvar?

Hur kunde det gå så här snett i svensk skoldebatt?

/

 

 

Varför måste skolor stängas?

11 juni 2024

Den rubricerade frågan är mycket relevant. Därför finns det skäl att ta reda på dess svar. I skoldebatten framförs det

Insyn eller inte insyn – det är frågan

31 maj 2024

För över en månad sedan överlämnade den så kallade Skolinformationsutredningen sitt förslag till skolministern. Denna för friskolorna så viktiga utredning,

Friskolors gymnasieelever mest nöjda

28 maj 2024

Tidningen Frykdalsbygden uppmärksammar att naturbruksgymnasiet SG Södra Viken ligger på en hedersam fjärdeplats när den utmärkta gymnasievaltjänsten Ednia.se rankat de

Hur hjälper skolan bäst elever med adhd?

27 maj 2024

Läser en intervju med professor Sven Bölte i Svenska Dagbladet – ”De flesta politikerna förstår inte vad adhd är”. Sven