De flesta eleverna är inte troende och fler än hälften har utländsk bakgrund. Den kristna inriktningen på Pauliskolan ligger bakom trygghet, bra kvalitet och en lyckad integration på skolan, menar rektor Thomas Wallin.
Thomas Wallin, rektor Pauliskolan (Bild: Pauliskolan) Pauliskolan är en friskola just utanför Helsingborg, med 85 elever från förskoleklass till årskurs nio. Det är en skola med konfessionell kristen inriktning som betyder att skolan har fått godkänt från Skolinspektionen att ha konfessionella inslag, till exempel bön, vid sidan av undervisningen.
Thomas Wallin är rektor på Pauliskolan och han lyfter fram att den kristna profilen ger en trygghet till troende elever.
– Vår kristna profil ger en harmoni med hem där tron ses som en naturlig del av tillvaron. På skolan blir man inte bemött med ett raljerande eller en nedsättande inställning av sin personliga övertygelse, varken från lärare eller andra elever, vilket många troende elever har erfarit i andra skolor. Elever som går här får vistas i en miljö där existentiella frågor inte negligeras, utan har ett givet samtalsforum.
Thomas understryker skolans värdegrundsarbete som han tror är effektivare än på skolor i allmänhet, som en följd av skolans kristna profil och att många lärare och annan personal på skolan utgår från en kristen värdegrund.
– Vi arbetar med en tydlig värdegrund. Den bygger självklart på läroplanen för grundskolan, LGR 11, som i sin tur bygger på vår kultur och traditionellt gemensamma värderingar i Sverige.
Föräldrar som väljer Pauliskolan för sina barn informeras om de konfessionella inslagen på skolan, men också om att de är frivilliga att delta i. Rent praktiskt innebär den kristna profilen på Pauliskolan bland annat att starten på dagen innehåller en bön och att kristendomskunskap får lite mer utrymme i undervisningen.
– Vi har en mjukstart för alla elever med en morgonsamling där samtal ofta förs kring värdegrundsfrågor. Den kan också handla om tro och liv. Samlingen avslutas med en frivillig bön där eleverna är med och styr över innehållet. Ofta handlar bönen om vardagsnära frågor för eleverna kring skola och hem.
– Baserad på läroplanen och kursplanen för ämnet religionskunskap har vi en lektion i veckan i kristendomskunskap inom ramen för skolans val.
Pauliskolan har elever med ursprung från flera olika länder. Thomas tror att skolans värdegrundsarbete och småskalighet ligger bakom den trygghet och tolerans som lett till inte bara goda resultat (en prickfri tillsyn av Skolinspektionen senast), utan också en lyckad – och uppmärksammad – integration.
– 52 procent av våra 85 elever har invandrarbakgrund där barnet själv, eller en eller båda föräldrarna har invandrarbakgrund. Förra året hade vi besök av utbildningsnämndens ordförande i Helsingborg som enbart kom för att tacka för att vi tagit emot så många nyanlända. När vi då hade sextio elever tog vi emot tio nyanlända.
Är alla era elever troende?
– Nej. Vi har en mindre grupp kristna elever från olika kristna traditioner, vi har muslimer – både elever och anställda – och den större gruppen är från hem där man inte är troende eller kyrkogående.
Vad säger de som inte är troende och deras föräldrar om er inriktning? Varför har de valt att gå i er skola?
– Många föräldrar har ju samma klanggrund som vår skola även om de inte kallar sig troende, de tycker det är positivt med den traditionellt kristna värdegrunden, den mjukare miljön och att morgonsamlingen är en fin start på dagen.
Vad vill du säga till de kritiker som tycker att konfessionella skolor ska förbjudas?
– Att man för det första inte vet vad man pratar om när man vill stänga kvalitativa skolor som motverkar segregering, främjar integrationen och som är en räddningsplanka för de mest utsatta eleverna. Sedan tror jag en del politiker överhuvudtaget har svårt med trosfrågor och reagerar utifrån det. Jag blir också orolig när motståndarna är så nonchalanta när det gäller de mänskliga rättigheterna och de internationella konventioner som är gällande lag i Sverige där det tydligt framkommer att barn har rätt till en skolgång som stämmer överens med hemmets livsåskådning. Och än mer besviken blir jag när politiker försöker kringgå denna rätten med att säga "låt dem ha sina skolor, men vi beviljar ingen skolpeng". Jag tänker att de brister som finns bland de konfessionella skolorna måste ju Skolinspektionen hantera på sedvanligt sätt.
Vad tror du om framtiden för konfessionella skolor?
– Jag tror att de konfessionella skolorna kommer att växa och bli fler.
Magnus Johansson
Länkar:
Fakta om konfessionell inriktning, så här säger lagen:
En fristående skola har rätt att ha en konfessionell inriktning och därmed också konfessionella inslag i utbildningen. Utbildning är ett vidare begrepp än undervisning och omfattar även verksamheten på raster, luncher, morgonsamlingar och skolresor. Däremot ska undervisningen vara fri från konfessionella inslag. Alla konfessionella inslag, som t.ex. bön, måste vara frivilliga för eleverna att delta i. De konfessionella skolorna följer både skollag och läroplan på samma sätt som andra skolor.