När matematikresultaten behövde bli bättre vände sig Erlaskolan till matematikforskare. Idag innehåller matematikundervisningen mer aktivitet och resonerande och eleverna tycker det är roligare.
Lena Koskinen, Erlaskolan. Bild: ErlaskolanMatematikresultaten för svenska grundskoleelever ligger i genomsnitt betydligt lägre än resultaten i andra kärnämnen. I senaste nationella provet i matematik till exempel nådde 82 procent av eleverna ett godkänt betyg. Det kan jämföras med engelska och svenska där cirka 95 procent nådde godkänt.
Som på många andra skolor i Sverige just nu behöver matematikresultaten också på Erlaskolorna bli bättre. Därför har de vänt sig till forskningen för att finna vägen till bättre prestationer.
Erlaskolan utgår från forskning i matematikdidaktik. Till sin hjälp har de Anna Teledahl, doktor i matematik och universitetslektor vid Örebro Universitet, som hjälper skolan att göra rätt saker.
Idag innehåller matematiken på Erlaskolorna betydligt mer resonerande och argumenterande kring lösningar på matematiska problem än tidigare. Och eleverna är ute på skolgården för att lösa matematiska problem.
-Elever som tidigare hade svårt att komma igång och räkna eller som inte trodde att de kunde, är idag aktivt med på alla lektioner och diskuterar och föreslår olika lösningar, säger Peter Sjöberg, matematiklärare.
Lena Koskinen är rektor på Erlaskolan i Falun och berättar att det här är en satsning för alla Erlaskolor och deras matematiklärare. Det är en helt egenfinansierad satsning, det finns ingen extern finansiering i form av riktade statsbidrag.
Satsningen projektleds av en mattelärare på Realgymnasiet som finns inom samma huvudman som Erlaskolorna. Utvecklingsarbetet sker både lärare emellan på de enskilda skolorna, men också mellan skolorna i form av digitala möten.
Det är roligare
Några mätbara resultatförbättringar går inte att se ännu eftersom det här är första året för den nya typen av undervisning. Men eleverna vittnar om att det är roligare att diskutera lösningar än att arbeta i matteboken och att det också blir enklare att komma på lösningar då. Förhoppningsvis kommer de goda resultaten som en effekt.
Men Lena Koskinen berättar att eleverna var skeptiska först.
-De trodde inte att de lärde sig något för de tyckte inte att de gjorde något. Men sedan visade det sig att de faktiskt hade lärt sig jättemycket, men de märkte det inte för att de lärde sig på nya sätt.
Eftersom det är ett nytt sätt att arbeta som delvis avviker från den vanliga bilden av hur matematikundervisning går till kände skolan att också föräldrarna behövde informeras.
-Föräldrar vill ibland ha det som när de själva gick i skolan och tycker det är konstigt med nya sätt. Så vi bjöd in föräldrarna till ett föräldramöte – även de som står i kö – dit Anna Teledahl kom och berättade om sin forskning – att metoderna är strategiska och väl planerade. Idag finns det en stor förståelse bland föräldrarna för hur vi jobbar, säger Lena Koskinen.
Magnus Johansson