Ännu ett läsår är till ända. Ett år som helt har präglats av pandemin. Utmaningarna för landets lärare, elever och övriga medarbetare har varit många sedan pandemins entré i februari/mars 2020. Digitaliseringen av skolan har verkligen tagit ett stort språng, även om man ska vara medveten om att den distansundervisning som har skett i många fall handlat om en ”nödundervisning”. Men detta har också medfört att många har lärt sig att använda digitala hjälpmedel i undervisningen. Erfarenheterna understryker än mer vikten av att lärarutbildningarna innehåller kunskaper om har man på ett pedagogiskt och bra sätt kan nyttja digitala hjälpmedel i skolan. Vi vet också att det finns stort behov av vidareutbildning för den befintliga lärarkåren när det gäller konsten att nyttja digitala verktyg i undervisningen, på plats såväl som på distans.
En allt mer polariserad skoldebatt
Läsåret har inte bara präglats av pandemin. Skoldebatten har varit väldigt polariserad och på riksplanet handlat mycket om skolvalet och friskolor. Detta trots att vi vet att det som intresserar föräldrar och allmänhet framframförallt är vad som händer i klassrummet. Skolans förmåga att säkerställa att varje elev får det stöd som hen behöver och vikten av ett gott ledarskap i skolan. Det faktum att Sverige inom de närmaste 10 åren kommer att sakna ca 45.000 lärare verkar inte heller oroa politiker och andra debattörer, om man tittar på vad som är i fokus för debatten. Jag vill inte trötta läsarna med att räkna upp alla de påståenden, varav många avslöjar en förbluffande okunnighet om hur systemet fungerar, om skolvalet och friskolor som florerar i skoldebatten. Jag nöjer mig med att rekommendera läsning av Fakta om friskolor som kom ut i ny upplaga under våren. Du hittar den här.
Kunskap borde vara i fokus
Pisa-debaclet ledde till en kort stund av fokus på kunskap och kvalitet och den stora utmaning som svenska skola har med ca 16.000 elever som lämnar grundskolan utan behörighet till gymnasiet. Ett faktum som verkligen är oroande och som riskerar att öka utanförskapet. Det borde verkligen vara i fokus för debatten. Professor Magnus Henrekson kommenterar Pisa och behovet av nationella kunskapsmätningar i denna intervju.
Ökat stöd för skolvalet
Samtidigt som påhoppen på friskolorna pågår så kan vi konstatera att det verkar inte bekomma föräldrarna och eleverna. Stödet för att det är rätt att välja grundskola har förstärkts, nästan 7 av 10 tycker att det är rätt.
Ett skolval förutsätter dock att det finns skolor att välja mellan, det är därför hotet om att sänka skolpengen för friskoleelever också innebär ett hot mot skolvalet. Om friskolor inte har ekonomiska förutsättningar för att bedriva verksamhet så påverkar det skolvalet, det blir färre skolor att välja.
Skolvalet har starkt stöd i alla samhällsgrupper. Det blev tydligt tack vare en undersökning bland föräldrar i utanförskapsområden. Det var många som uttryckte förvåning över att resultatet var så tydligt. Det är viktigt att välja skola, bra att undersökningen uppmärksammades av Almega i en debattartikel.
Vad kan sägas om effekterna av friskolereformen?
Under våren kom det också en intressant rapport från två forskare om effekterna av välfärdsreformerna. Vi ordnade ett webbinarium med professor Henrik Jordahl som skrivit avsnittet om friskolereformens effekter. En effekt är att kvaliteten i de kommunala skolorna har påverkats där friskolor har etablerat sig. Men forskningen visar också att det finns områden som behöver kvalitetssäkras, tex risk för betygsinflation på gymnasiet.
Ökade möjligheter att stänga skolor
Alla skolor ska vara bra skolor. Därför har vi välkomnat att det nu finns ett utredningsförslag som innebär att det ska vara möjligt att stänga även kommunala skolor. Förhoppningsvis innebär inte regeringskrisen att det inte kommer en proposition om detta från regeringen. 85 procent av alla grundskoleelever går i kommunala skolor och det är lika viktigt att Skolinspektionen kan stänga dåligt fungerande kommunala skolor som att de kan stänga dåligt fungerande friskolor.
Äntligen – skolstatistiken åter
Från 1 juli kan alla åter få tillgång till skolstatistiken och det är verkligen välkommet. Friskolorna ville absolut inte att statistiken ska vara hemligt och det är välkommet att den nu åter finns på plats. Vi vill att fler ska välja skola och hoppas att förslaget att alla ska välja skola ska bli verklighet. Med det skulle vi också gärna se att Skolverket sätter upp en webbplats som innebär att det är lätt att hitta statistik och information om varje skola i landet, oavsett huvudman. Det skulle innebära att de som ska välja skola kan få bra information som stöd för sitt val.
Allt fler elever i friskolor
Friskolor är populära, det vet vi. Antalet elever som söker sig till friskolor ökar från år till år. Det innebär förstås utmaningar för de skolor som blir bortvalda. Men det är en effekt av skolvalet och såväl kommunala som fristående skolor har att hantera den verkligheten. En intervju med fd kommunalrådet i Nacka, Erik Langby, illustrerar väl hur Nacka kommun tänkte när de insåg att skolvalet skulle kunna innebära att kommunens skolor står inför en annan utmaning än vad som var fallet innan friskolereformen.
Elever har olika behov – glöm inte resursskolorna
Svensk skola har många utmaningar. Sverige är inte längre ett heterogent samhälle. Det innebär att det är än viktigare att skolan har förmåga att hantera det kompensatoriska uppdraget och kravet på likvärdighet. En elev ska behandlas lika oavsett om hen väljer en kommunal eller fristående skola.
Elever med särskilda behov finns i såväl kommunala som fristående skolor och de kommer från alla olika samhällsgrupper. Frågan om resursskolor och de behov som de elever har som går i dessa skolor måste få en lösning. Det är uppenbart att dagens system, där kommunerna ska besluta om tilläggsbelopp till dessa elever, inte fungerar. Det framgår av denna intervju med Lotta Curbo, grundare av Helleborusskolan. Det behövs en oberoende instans som gör behovsbedömningen och som beslutar om tilläggsbeloppet. Förhoppningsvis kan denna fråga komma till en lösning inom kort, för det är många elever som far illa pga dagens system.
Låt oss kroka arm för en bättre skola
Nu är det sommar med en välbehövlig ledighet för oss alla. Men hösten kommer snart med ett nytt läsår. En from förhoppning är att det kan innebära att vi tillsammans, oavsett huvudmannaskap, kan jobba för att hantera de utmaningar som pandemin och lärarbristen innebär. Att lära av de som är framgångsrika och att fokusera på att alla skolor ska ha bra kvalitet och att skolan ska vara en arbetsplats som lockar medarbetare.
Med tillönskan om en skön sommar!
Ulla Hamilton
ps. Du har väl inte missat friskolepodden. För lyssning i hängmattan, på joggingturen eller när helst du önskar. ds.