Friskolebloggen

ULLA HAMILTON / VD på Friskolornas riksförbund

I dag presenterades resultaten i den prestigefyllda internationella kunskapsmätningen PISA 2022. Svenska elever tappar stort i matematik och läsförståelse. Det arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L) kallar ”kunskapskollaps” för svensk del räddas enbart, i någon mån, av att andra OECD-länder också presterar sämre än 2018, då mätningen genomfördes senast. Men Sverige har halkat nedåt mer än genomsnittet.

Det sägs vara fråga om en pandemieffekt. Att Sverige höll sina skolor öppna, till skillnad från nästan alla andra länder, bidrog alltså inte till att stärka våra resultat. Och visst var coronapandemin en stor utmaning också för svensk skola med många elever och lärare som stannade hemma på grund av sjukdom. Men det är ändå intressant att i sammanhanget notera att Danmark, där skolorna var stängda under 20 veckor, lyckas avsevärt bättre i PISA 2022.

Generaldirektör Peter Fredriksson avslutade Skolverkets presskonferens i dag med att citera en kommunpolitiker som slagit fast att ”skolan är prio ett, två och tre” och att skolan är ”det sista vi sparar på”. Det är förstås väldigt viktigt att kommunerna prioriterar skolan. Och pengar är viktiga.

Men som Peter Fredriksson också konstaterade är ekonomiska resurser inte allt. Ännu viktigare är att skolhuvudmän uppvärderar ledarskapets betydelse i skolan. Hur resurserna används spelar roll. Tydligt ledarskap och höga förväntningar från rektor smittar av sig på lärare och i sin tur på elever. I tidigare kunskapsmätningar har vi sett att variationen inom en och samma skola kan vara mycket stor.

Det krävs ett tydligt ledarskap för att se till att undervisningen bedrivs med hög ambitionsnivå i samtliga klassrum på en skola. I PISA 2022 är det också tydligt att klassrumsklimatet inte minst i matematikundervisningen är sämre i Sverige än snittet i OECD. Svenska elever upplever fler störningsmoment under undervisningen. Det gör det förstås svårt att ta in kunskap och prestera på prov. I svenska klassrum är det också vanligare att elever kommer sent till lektionerna än genomsnittet för OECD-länderna.

Peter Fredriksson uttryckte också en förhoppning om att friskolors huvudmän skulle välja att satsa på skolan och endast ta ut vinst om det blir något över. Det kan jag meddela sker i de allra flesta friskolor redan i dag. Investeringarna i svensk skola från friskoleägare är mångdubbelt större än deras aktieutdelningar. Som vi såg 2018 har friskolor bidragit till att lyfta Sveriges PISA-resultat. Och en studie av resultaten i en annan internationell kunskapsmätning, TIMSS, visar att friskolor bidragit till att höja kunskapsresultaten i matematik och naturvetenskap även i kommunala skolor.

Redan för några dagar sedan hävdade fackförbundet Sveriges Lärare att om bara ”marknadsskolan” fasas ut så höjs resultaten i PISA. Och under regeringens presskonferens i dag hävdade skolminister Lotta Edholm att den viktigaste förändringen som regeringen nu gör för att vända utvecklingen är att ”helrenovera friskolesystemet” och sätta stopp för friskolornas överkompensation. Om detta är lärarfackets och regeringens svar på det Johan Pehrson kallar kunskapskollaps kommer kunskapstappet bara att fortsätta.

För vilka är egentligen Sveriges problemskolor? Som vi visar i en ny rapport lämnar över 30 procent av eleverna årskurs nio utan behörighet till gymnasiet i hela 95 kommunala grundskolor runt om i landet. Det talades mycket om elevernas socioekonomiska bakgrund på Skolverkets presskonferens i dag. Och helt avgjort har dessa elever en tuffare uppförsbacke. De elever som inte går vidare till gymnasiet har oftare en förälder som inte har gått på gymnasiet. Men att resignera inför detta faktum är att ge upp om dessa elever. Det finns skolor i tuffa områden, med utmanande elevunderlag, som lyckas. De skolorna behöver bli fler. Och återigen: det handlar om ledarskap och skolledningens samt lärarnas inställning, minst lika mycket som det handlar om ekonomiska resurser. Det är tydligt i PISA 2022: Danmark ligger på samma nivå som vi vad gäller skolsegregation, ändå presterar de bättre.

Ett land som verkligen presterar på toppnivå i PISA 2022, och som av Peter Fredriksson kallas ”det nya Finland” (Finland har tappat och ligger numera på samma nivå som Sverige) är Estland. Vi kan konstatera att skolorna i Estland satsar stort på digitala hjälpmedel i undervisningen.

Jag antar att skolministern i sin roll som skolborgarråd har besökt Estniska skolan i Stockholm. En liten friskola som tillhör skolorna med högst meritvärde i staden. Ordning och reda är det beprövade framgångsreceptet där. Och givetvis hotas denna skola av att politikerna vill sänka skolpengen. Så läs vår rapport om skolpengen – friskolorna är inte alls överkompenserade – tvärtom!

Ska Sverige på allvar vända den sorgliga utvecklingen behöver vi hålla fokus på det som faktiskt fungerar. Med risk för att verka tjatig: ledarskap och höga ambitioner för alla elever. Här hittar den som på riktigt är intresserad av skolutveckling en hel del matnyttiga lästips.

Friskolorna är beredda att kavla upp ärmarna än mer för att fortsatt bidra till att stärka kunskapsresultaten i Sverige. Så en vädjan till ministern – lämna de politiska skyttegravarna – vi behöver samarbeta för att bli bättre i PISA och göra Sverige till en stark kunskapsnation. Landets friskolor fortsätter mer än gärna att bidra!/

Vill Åsa Westlund verkligen tvångsförvalta kommunala skolor som fifflar med betyg?

19 februari 2024

Socialdemokraternas skolpolitiska talesperson Åsa Westlund skriver i en debattartikel i Expressen den 14 februari att hon anser att skolor som

Skolinspektionen kritiserar Nya Raketskolan i Kiruna

13 februari 2024

Jag skrev nyligen om att det är lite fokus på skolpolitikernas (dvs skolhuvudmännens) ansvar för de kommunala skolorna. Skolinspektionen har

Vems ansvar att elever ej blir behöriga?

07 februari 2024

Igår, tisdag, arrangerade Moderaterna i Göteborg ett intressant lunchseminarium om skolan. Friskolornas riksförbund gör sedan några år tillbaka en sammanställning

Varför är det viktigt att få välja skola?

02 februari 2024

I dessa tider sitter familjer runt om i landet och funderar på vilken skola man ska välja, elever funderar på