I måndags arrangerade Svenskt Näringsliv ett intressant seminarium ”Vad gör bra skolor rätt?” På seminariet presenterades rapporten ”Vad kan vi lära av Pisa 2018 – faktorer bakom svenska elevers resultat”. Rapporten som är skriven av skolforskaren Gabriel H Sahlgren, är en analys av Pisa-resultaten bl a uppdelad på elever i friskolor respektive kommunala skolor. De svenska Pisa-resultaten har ju förbättrats något efter den kraftiga nedgången som Pisa 2012 visade. I skoldebatten hävdas det ofta att anledningen till att friskoleelever har högre betyg har sin grund i att friskolor sätter glädjebetyg. Sverige saknar egna nationella kunskapsmätningar så Pisa är det mått som vi har för att få en bild av svenska elevers kunskapsnivå.
Pisa är en internationell undersökning som rättas av oberoende och därmed kan den inte anklagas för att inte ge en korrekt bild av provresultaten.
Vad visar då den analys som Gabriel Sahlgren har gjort när det gäller elevernas resultat?
- Han visar i rapporten att elever i fristående skolor presterade bättre än elever i kommunala skolor. Det är en statistiskt säkerställd marginal och det gäller såväl innan som efter det att man justerar för elevernas bakgrund. Efter justering för en rad bakgrundsvariabler, dvs att elever med liknande förutsättningar och bakgrund jämförs, så uppgår skillnaden till 10–13 Pisa-poäng. Det kan låta modest men det motsvarar ungefär den inlärning som sker under en tredjedel av ett läsår. Den som så vill kan alltså hävda att friskolornas elever har bidragit till att höja Pisa-resultaten 2018.
- Heller Sahlgren har också tittat närmare på vad som kan utgöra viktiga faktorer för resultaten. De faktorer som är intressanta, justerat för elevers bakgrund och skola, handlar om undervisning som anpassas till elevernas förutsättningar samt lärarstöd, feedback och bättre studieklimat och att de är associerade med bättre resultat – medan förseningar och skolk är associerade med lägre resultat.
- Elever i fristående skolor rapporterar i genomsnitt högre värden på flera av variablerna som är positivt relaterade till resultaten. De får mer anpassad undervisning och feedback, använder digitala hjälpmedel i klassrummet oftare samt har ett bättre studieklimat.
- Analysen i denna intressanta rapport, av vilka faktorer som kan påverkar resultatskillnaderna i Pisa inom Sverige, borde vara intressant i skoldebatten. Rapporten ger konkreta tips på hur alla skolor kan bli bättre.
- Dessvärre har jag inte sett en enda nyhetsartikel om denna intressanta rapport. Icke desto mindre är resultatet intressant. Dessa faktorer, som inkluderar fristående respektive kommunalt huvudmannaskap, handlar om undervisningsmetoder, studieklimat, användning av digitala hjälpmedel, förseningar och skolk.