Skolstart vid sex års ålder, politisk information i skolan, digitala mer betydelsefulla nationella prov och enklare att ansöka om lärarlegitimation för utländska medborgare. Det är några av de regeländringar som trätt i kraft kring årsskiftet.
Vid årsskiftet trädde några nya lagar och regler i kraft. Vi har tidigare kortfattat informerat om några av de större ändringarna, men vill här återkomma med en samlad information tillsammans med länkar till förarbeten och annan matnyttig information.
Skolstart vid sex års ålder med obligatorisk förskoleklass
Ändringarna innebär att förskoleklassen blir obligatorisk och att barn som är bosatta i Sverige får skolplikt från höstterminen det år då de fyller sex år. Därmed förlängs skolplikten med ett år och blir som huvudregel tioårig. Ändringarna trädde i kraft den 1 januari och ska tillämpas på utbildning fr o m höstterminen 2018.
Femåringar kan få börja i förskoleklassen även framöver, med en närvaroskyldighet men däremot inte skolplikt. Även sexåringar ska fortsättningsvis ges möjlighet att börja i årskurs 1 i grundskolan. Skolplikten kan dessutom skjutas upp och förskoleklassen kan gås om.
Eleverna i förskoleklassen får också rätt till kostnadsfria skolmåltider och skolskjuts på samma villkor som grundskoleelever. Undervisningens omfattning är densamma som idag, dvs. bör omfatta minst 525 timmar under ett läsår.
Enskilda huvudmän som redan är godkända som huvudmän för fristående förskoleklasser får med automatik anordna obligatoriska förskoleklasser.
Förutom ändringar i 9 kap. skollagen om förskoleklassen, ändras också bl a följande skollagsbestämmelser:
Att skjuta upp skolplikten ett år, 7 kap. 10 §
Att hoppa över förskoleklass och börja direkt i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan, 7 kap. 4 och 11 a – b §§
Skolpliktens upphörande, 7 kap. 12 §
Närvaroplikt, 7 kap. 17 §
Ledighet, 7 kap. 18 §
Erbjudande av förskola, 8 kap. 3 §
Länkar:
Regeringens proposition (Pdf, nytt fönster)
Skolverkets information, med svar på flera olika frågeställningar
Politisk information i skolan
Från den 1 januari gäller en ny lagstiftning som tydliggör att om en skola vill bjuda in politiska partier ska de bjudas in och delta i elevernas undervisning på skolans villkor med objektivitet som grund.
Bakgrunden är i korthet följande. Skolan lägger grunden för ett aktivt deltagande i ett demokratiskt samhälle. Genom utbildningen ska elever få kunskap om olika politiska partier. Samtidigt ska skolan utgöra en trygg arbetsmiljö för elever och skolpersonal. Lagstiftningen om politiska partiers medverkan i utbildningen har upplevts som otydlig, vilket har lett till olika tolkningar i relation till skolans demokratiuppdrag. I vissa fall har osäkerheten gjort att rektorer inte har bjudit in politiska partier till skolan. Efter att riksdagen beslutat i enlighet med regeringens proposition har en ny paragraf införts skollagen, 1 kap. 5 a § där följande sägs:
5 a § Rektorn beslutar om politiska partier ska bjudas in för att medverka i utbildningen. Om politiska partier bjuds in får antalet begränsas till samtliga de partier som är representerade i antingen riksdagen, vald församling i en eller flera kommuner eller i Europaparlamentet.
Rektorn får även bjuda in politiska partier utifrån ett annat urval än som anges i första stycket, om urvalet sker på en annan objektiv grund.
Om ett begränsat antal politiska partier har bjudits in till en skola enligt första eller andra stycket behöver inte andra politiska partier som har anmält intresse för att medverka i utbildningen ges en sådan möjlighet. Rektorn får dock besluta att eleverna som ett led i utbildningen ska ges möjlighet att på lämpligt sätt ta del av information också från dessa andra politiska partier. Lag (2017:1112).
Den nya bestämmelsen innebär att om en skola vill bjuda in politiska partier ska rektor kunna begränsa en inbjudan till demokratiskt valda partier som sitter i riksdagen, kommunfullmäktige (inklusive landstings- eller regionfullmäktige) eller Europaparlamentet. Rektor kan även göra ett annat urval förutsatt att det görs på objektiva grunder.
Kravet på objektivitet är reglerat i grundlagen och innebär att skolor inte får utesluta ett parti enbart på grund av att det har åsikter som uppfattas som odemokratiska. Samtidigt betonas i lagändringen att skolan har ett ansvar att arbeta med demokrati och mänskliga rättigheter. I och med den nya paragrafen i skollagen vill regeringen säkerställa att rektorer är trygga i sina beslut när politiska partier bjuds in till skolan samt att en eventuell begränsning av inbjudan görs på objektiva grunder.
Länkar:
Informerar på Skolverkets hemsida
Nationella prov får större betydelse och blir digitala
Vi har tidigare informerat om att riksdagen under hösten antog regeringens proposition 2017/18:14 Nationella prov – rättvisa, likvärdiga, digitala som innehöll ett antal olika förslag på lagändringar.
En av lagändringarna började gälla från den 1 januari och innebär att enbart nationella prov i den högsta avslutande kursen i gymnasieskolan som är obligatoriska. Förändringen innebär att proven är valfria i de övriga kurserna, men skolor kan ändå fortsätta att använda dessa prov som ett kvalitativt stöd för betygssättning och för att bidra till en ökad likvärdighet över landet. Rektorn är den som avgör om skolan ska använda ett frivilligt prov eller inte.
Den 29 juni 2018 kommer ytterligare ändringar att träda ikraft, ändringar som avser att klargöra de nationella provens funktion som betygsstöd, i syfte att utjämna omotiverade variationer i betygssättning i landet. De nationella proven ska också i större omfattning än idag ska kunna skrivas digitalt och Skolverket har därför fått regeringens uppdrag att förbereda digitaliseringen av de nationella proven. Vissa andra åtgärder vidtas också på förordningsnivå för att främja digitaliseringen av de nationella proven.
Från hösten 2018 blir det därmed obligatoriskt att använda dator eller annan digital enhet när eleverna skriver uppsatser, dvs de delprov som prövar skriftlig framställning i engelska, svenska och svenska som andraspråk i årskurs 9 och gymnasieskolan. De prov som skolan gör på dator ska vara avidentifierade. Den bedömande läraren ska alltså inte veta vems prov han eller hon bedömer. Att proven ska göras på dator betyder endast att eleverna ska skriva sina uppsatser i svenska, svenska som andraspråk och engelska på dator. Det är inte tillåtet att överföra delar av provet till digitalt format.
Länkar:
Regeringens proposition (Pdf, nytt fönster)
Skolverkets om nationella prov
Skolverket om nationella prov i gymnasieskolan
Skolverket om att genomföra nationella prov med digitala verktyg
Skolverkets frågor och svar om digitaliseringen
Fortsatt stöd till ökad undervisningstid i svenska för nyanlända elever
Förordningen (2013:69) om försöksverksamhet med ökad undervisningstid i svenska eller svenska som andraspråk för nyanlända elever i grundskolan har ändrats. Ändringen innebär att statsbidraget till försöksverksamheten i svenska eller svenska som andraspråk för nyanlända elever i grundskolan har förlängts och gäller för hela 2018.
Obligatorisk lovskola (gäller dock sedan 1 augusti 2017)
Sedan den 1 augusti 2017 är alla huvudmän skyldiga att under vissa förutsättningar erbjuda lovskola för elever i årskurs 8 och 9 i grundskolan, vilket vi tidigare har informerat om.
Vi vill dock passa på att berätta att Skolverket nyligen gick ut med aktuell information om vad som gäller tillsammans med ett antal förtydligande exempel. Här kan du läsa mer.
Enklare att ansöka om lärarlegitimation för utländska medborgare
Sedan den 1 december 2017 gäller en ändring av 4 kap 2 § förordningen (2011:326) om behörighet för lärare och förskollärare. Den innebär att Skolverket i ett ärende om ansökan om legitimation, som grundas på ett bevis över utländsk lärar- eller förskollärarexamen, ska inhämta ett yttrande från Universitets- och högskolerådet innan ärendet avgörs. I syfte att förenkla ansökningsprocessen för tredjelandsmedborgare införs, i likhet med vad som redan gäller för EU-medborgare, ett undantag då ett inhämtande inte bedöms behövas.
Ny kommunallag
Den 1 januari upphör 1991 års kommunallag att gälla och en ny kommunallag träder i kraft. Lagen har ändrats många gånger under årens gång och samhället har genomgått stora förändringar varför det fanns skäl för en översyn och ny lagstiftning.
Den nya kommunallagen får en ny struktur och ett mer enhetligt och modernt språk. Andra förändringar är bland annat att rollfördelningen mellan de anställda och förtroendevalda tydliggörs, fullmäktige får möjlighet att bestämma att styrelsen ska besluta i specifika frågor som rör andra nämnders verksamhet, den kommunala anslagstavlan blir webbaserad och de sakkunniga revisionsbiträdena får en stärkt roll.
2018 års kommunallag bygger dock till stor del på 1991 års kommunallag, äldre avgöranden och förarbeten kommer därför ha stor inverkan på hur den nya lagen ska tolkas.
Länkar:
Den nya lagen i Sveriges Kommuners och Landstings cirkulär 17:57