9 år efter påbörjade studier är det 65 procent som tagit examen. I ett sådant läge är inte fler platser på lärarutbildningen en lösning på problemet.
Skolkommissionen har idag haft en intressant eftermiddag om lärarutbildningen. Många inbjudna fick ge sin bild av hur man ser på utbildningen, vad som kan göras för att minska lärarbristen och öka attraktiviteten. De politiska utspelen duggar tätt när det gäller skolan. Statsministern meddelade igår att antalet utbildningsplatser ska ökas ytterligare. Samtidigt vet vi att lärarbristen är redan här, vi vet också att genomströmningen i lärarutbildningen är låg jämfört med andra yrkesutbildningar. 9 år efter påbörjade studier är det 65 procent som tagit examen. I ett sådant läge är inte fler platser på lärarutbildningen en lösning på problemet.
60.000 lärare saknas till 2019 enligt regeringen. Det är orimligt att tro att det kan lösas enbart via traditionell lörarutbildning. Sverige behöver flera vägar in i läraryrket. Personer som redan har ämneskunskaper och ska läsa in den pedagogiska utbildningen, så kallad KPU, är ett viktigt tillskott. Personer som redan har arbetslivserfarenhet och som efter tre terminers studier kommer vara behöriga lärare. Behöriga lärare som kommer finnas i klassrummen betydligt fortare än studenterna i den reguljära lärarutbildningen som kan studera så länge som fem och ett halvt år.
Men även tre terminers heltidsstudier kan avskräcka en som redan är etablerad på arbetsmarknaden och har en lön. Därför är också program som Teach for Sweden intressant och borde ges bättre finansiella förutsättningar. Varje antagen kandidat går direkt till klassrummet och börjar undervisa.
Vi välkomnar att regeringen öppnat en möjlighet för de som läser KPU – och har ämneskunskaper inom de mer akuta bristämnena – att samtidigt få anställning som lärare i upp till två år. Att korta tiden från att någon bestämmer sig för att sadla om till lärare till att hen faktiskt står i klassrummet med den ekonomiska trygghet en lön ger, ökar attraktiviteten för ett yrkesbyte. I denna tid av stor lärarbrist borde dock åtgärden vara permanent och inkludera alla ämnen. Bristen kommer bara växa och lokala variationer i bristerna gör att den nu nationellt fastställda begränsningen blir fyrkantig.
Vid dagens möte lyfte jag också vikten av att öppna för lärare från andra länder ( inte bara nyanlända) att snabbt kunna få validering och möjlighet att jobba i svenska skolor. Erfarenheterna från Internationella Engelska Skolan visar att det går utmärkt. Jag tog också upp vikten av att lärarutbildningen är up to date med de digitala möjligheter som finns, behovet av ledarskapskompetens och vikten av ett bra ledarskap i skolan för att behålla lärare i yrket. Höga antagningskrav och kvalitetsuppföljning av utbildningen är också viktigt.
ca 50.000 utbildade lärare jobbar utanför skolan. Det visar att det finns en alternativ arbetsmarknad till skolan. Ett bra ledarskap i skolan och goda möjligheter för att växa i sin yrkesroll kan säkert locka tillbaka en del av dessa till skolan. Och då kan det också behövas korta ”uppdateringsutbildningar” så att de snabbt kan återkomma med aktuella kunskaper i bagaget.
/