Halvårsskiftet är här. Det är en tidpunkt då nya bestämmelser brukar träda i kraft. I år är det en hel del olika ändringar på gång som vi nedan berättar om.

Kommunernas informationsansvar om olika utbildningar vidgas

Hittills har kommuner varit skyldiga att informera vårdnadshavare om alla olika förskolor, fritidshem och pedagogiska omsorgsverksamheter som finns i kommunen. Kommuninnevånare har därmed kunnat få information om alla olika verksamheter som finns oavsett om de drivs i kommunens regi eller av fristående huvudmän. Det har däremot inte funnit några krav på att kommunen också ska informera om de olika fristående skolor som finns i kommunen. Förbundet har på olika sätt tryckt på för att ett sådant krav ska finnas, vilket nu skett. Två nya bestämmelser börjar gälla, 29 kap. 19 § skollagen och 6 kap. 8 a § andra stycket kommunallagen.

Enligt skollagen ska kommunen informera vårdnadshavare och elever om utbildning i förskolor, förskoleklasser, grundskolor, grundsärskolor, fritidshem, gymnasieskolor och gymnasiesärskolor och om sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. och som erbjuds i eller av kommunen. Kommunen ska också informera om sådana riksrekryterande utbildningar som avses i 16 kap. 45 § och 19 kap. 37 § och om motsvarande utbildningar vid fristående skolor. Bestämmelsen ska tillämpas på utbildningar som påbörjas efter utgången av juni 2015.

Informationen ska utformas enligt en ny bestämmelse i kommunallagen som säger att när enskilda kan välja mellan olika utförare av nämndens tjänster, ska nämnden lämna information om samtliga utförare om inte annat är särskilt föreskrivet. Sådan information ska vara saklig, relevant, jämförbar, lättförståelig och lättillgänglig.

Kommunen ska vidare, liksom tidigare gällt, även informera om möjligheten för enskilda att bedriva förskola, fritidshem eller sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. skollagen.

Länkar till skollagen och kommunallagen:

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010-800/?bet=2010:800#K18

https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Kommunallag-1991900_sfs-1991-900/#K6

Vissa möjligheter till fjärrundervisning

Utgångspunkten i skollagstiftningen är att undervisning ska bedrivas under lärares ledning. Det har hittills inte funnits någon reglering om fjärrundervisning eller distansutbildning, frågorna har utretts under lång tid. Under våren beslutade riksdagen om vissa möjligheter till fjärrundervisning och om en försöksverksamhet som Skolverket kommer att ansvara för att ordna.

Vad innebär de nya bestämmelserna?  

En definition av begreppet fjärrundervisning har införts i 1 kap. 3 § skollagen, som säger att det avser en interaktiv undervisning som bedrivs med informations- och kommunikationsteknik där elever och lärare är åtskilda i rum men inte i tid.

Det har införts nya kapitel i förordningarna, 5 a kap. i skolförordningen och 4 a kap. i gymnasieförordningen, där det närmare regleras om undervisningen. Det framgår att en huvudman får besluta om fjärrundervisning om det inte finns någon legitimerad eller behörig lärare på en skola, eller när elevantalet är för litet. De nya reglerna är dock begränsande genom att undervisningen bara kommer att få ges i moderna språk, modersmål, teckenspråk, samiska i sameskolan samt studiehandledning på modersmålet och integrerad samisk undervisning i grundskolan. Varje skola måste dessförinnan ha gjort stora ansträngningar för att försöka rekrytera en legitimerad och behörig lärare. Vid fjärrundervisning ska det även finnas en handledare närvarande i den lokal där eleverna befinner sig.

Man har vidare reglerat vissa möjligheter att sluta avtal om undervisningen med annan huvudman, men dessa är starkt begränsade. I 23 kap. 1 och 4 §§ skollagen anges att uppgifter som avser fjärrundervisning bara får överlämnas till staten på entreprenad, vilket medför att det bara går att avtala om undervisning i teckenspråk med Specialpedagogiska skolmyndigheten och samiska med Sameskolstyrelsen. 

I dagsläget finns inte någon närmare information om försöksverksamheten som Skolverket ska ombesörja, vilket vi får återkomma om.  

Förbundet har tillsammans med SKL skickat en skrivelse till regeringen, där vi ber att regeringen beslutar om utvidgade möjligheter till entreprenad med andra skolhuvudmän, så att bestämmelsen kan komma till nytta. I dagsläget är det som är en bra tanke i stort sett omöjligt att genomföra pga. begränsningarna om entreprenad.

Länkar till förordningarna:

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skolforordning-2011185_sfs-2011-185/?bet=2011:185#K5

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Gymnasieforordning-20102039_sfs-2010-2039/?bet=2010:2039#K4

Modersmålsundervisning för elever som tillhör en nationell minoritet

Redan i juni 2014 beslutade riksdagen om vissa ändringar i skollagen när det gäller modersmålsundervisning för de elever som tillhör en nationell minoritet, men först nu börjar de att gälla. De nationella minoritetsspråken är finska, jiddish, meänkieli, romani chib och samiska.

Lagändringarna innebär att kravet på att elevens vårdnadshavare har språket som modersmål tas bort. Elever som går i grundskola, grundsärskola, sameskola eller specialskola behöver heller inte längre ha grundläggande kunskaper i språket för att få modersmålsundervisning. Se 10 kap. 7 § och 11 kap. 10 §. 

Eftersom möjligheterna att läsa de fem nationella minoritetsspråken ska förbättras ska Skolverket ta fram nya kursplaner för grundskolan. Tidigare har bara en kursplan i samiska funnits, men förslag till kursplaner finns nu även för de övriga fyra språken. Läs mer på Skolverkets hemsida:

http://www.skolverket.se/om-skolverket/press/pressmeddelanden/2015/minoritetssprak-starks-i-skolan-1.233135

För elever i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ändras skollagens tidigare bestämmelse i ett annat avseende. Det tidigare kravet om att modersmålsundervisning i ett nationellt minoritetsspråk ska erbjudas även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet ändras till att det ska erbjudas om eleven har goda kunskaper i språket. Ändringarna finns i 15 kap. 19 § och 18 kap. 19 § skollagen. Länk till skollagen:

http://www.skolverket.se/regelverk/skollagen-och-andralagar

Ny förordning om ett nationellt informationssystem för skolväsendet

Den tidigare Friskolekommittén förslog att ett nytt informationssystem som möjliggör jämförelser mellan olika skolor skulle tas fram. Ett arbete har sedan pågått kring detta och en ny förordning om ett informationssystem för skolväsendet träder nu i kraft, med undantag för bestämmelserna som rör grundsärskolan och gymnasiesärskolan som gäller först den 1 januari 2016.

Systemet omfattar förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola. Det kommer att innehålla många olika uppgifter, t.ex. resultat, personal och resultat från Skolinspektionens brukarenkäter. Skolhuvudmännen kommer att vara skyldiga att rapportera in vissa uppgifter och Skolverket får meddela föreskrifter om vilka uppgifter som huvudmännen ska lämna in och hur dessa ska lämnas. 

Här kan du ta del av förordningen och läsa mer om vilka uppgifter som ska ingå:

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Forordning-2015195-om-ett-n_sfs-2015-195/?bet=2015:195

Krav på lärarlegitimation träder fullt ut i kraft

Kravet på legitimation för lärare och förskollärare gäller fullt ut från och med den 1 juli 2015. Övergångsreglerna om undantag från legitimationskravet för lärare anställda före den 1 juli 2011 upphör nu. 

Lärare som undervisar i särskolan, specialskolan eller särskild utbildning för vuxna har dock en förlängd övergångsperiod till utgången av juni 2018.

Ändrade avgiftsnivåer för maxtaxan

Från och med den 1 juli 2015 indexeras inkomsttaket i maxtaxan. Det innebär att det fastställs en ny högsta avgiftsgrundande inkomst och nya högsta avgiftsbelopp per månad. Den högsta avgiftsnivån höjs därmed från 1 260 kronor till 1 287 kronor.

Mer information finns på Skolverkets webbplats:

http://www.skolverket.se/skolutveckling/statsbidrag/forskola-pedagogisk-omsorg-fritidshem/maxtaxa

Ändrade regler om bidrag för utlandssvenska elever

I syfte att skapa likvärdiga villkor för alla skolor har vissa förändringar genomförts när det gäller bidrag för utlandssvenska elever. Statsbidrag för kostnader för utlandssvenska elevers utbildning i grund- och grundsärskolan samt gymnasie- och gymnasiesärskolan bör lämnas enligt ett enhetligt system, oavsett vilken skola eleverna väljer. Det nya systemet bör så långt som möjligt även gälla statsbidrag till kostnader för IB-utbildning för utlandssvenska elever. Detta innebär bl.a. att statsbidrag i form av extra bidrag för en flexibel skolorganisation och för internatboende inte längre kommer att lämnas till de nuvarande riksinternatskolorna. Regleringen av statsbidrag för utlandssvenska elever berör alla huvudmän som tar emot utlandssvenska elever i årskurs 7–9 i grund- eller grundsärskolan, i gymnasie- eller gymnasiesärskolan samt nästan alla huvudmän som tar emot sådana elever i sin IB-utbildning.

I skollagen framgår därför nu att en utlandssvensk elevs eventuella hemkommun inte är skyldig att lämna bidrag till huvudmannen för en fristående skola eller en anordnare av IB-utbildning om statsbidrag lämnas för eleven. En utlandssvensk elevs eventuella hemkommun ska inte heller vara skyldig att betala ersättning till staten om eleven deltar i utbildning i specialskolan.

Skolinspektionens etableringskontroll finns nu reglerad i skollagen

Skolinspektionen har sedan några år tillbaka genomfört en etableringskontroll under våren efter det att man som fristående huvudman fått sitt beslut om godkännande av skola. Nu finns kravet i en särskild bestämmelse som anger att etableringskontroll ska genomföras innan utbildningen startar. 

Påminnelse om obligatoriskt samråd med kommunen

Vi kan också passa på att påminna om att det sedan 1 januari 2015 finns ett krav på obligatoriskt samråd med kommunen för den som vill starta ny utbildning. Det gäller för de som har ansökt om godkännande senast 31 januari 2015, och därefter kommande ansökningsår. För dem som får beslut om godkännande under hösten 2015 och framåt gäller att det ska ske ett obligatoriskt samråd med kommunen efter beslutet om godkännande men före Skolinspektionens etableringskontroll. Samrådet ska dokumenteras av den fristående skolhuvudmannen och kunna visas upp vid etableringskontrollen. Kommunen har en motsvarande skyldighet att samråda och har alltså ingen rätt att förhala eller utebli från samrådet. Skulle kommunen ändå vägra att samråda behöver den fristående skolhuvudmannen kunna visa att den gjort vad den kan för att samråd ska komma till stånd. Om inte, riskerar skolhuvudmannen att Skolinspektionen föreläggande från Skolinspektionen och att inte kunna starta. Gäller etableringen en gymnasieutbildning ansvarar kommunen för att även närliggande kommuner bjuds in till samrådet. Vid samrådet kan frågor om samarbete med kommunen, lämpliga lokaler och annat som berör båda parterna tas upp. Än så länge finns inga särskilda bestämmelser om vad samrådet ska innehålla, utan det blir upp till parterna.

 

 

 

Personuppgiftsansvar, personuppgiftsbiträdesavtal eller gemensamt ansvar inom skolväsendet?

18 december 2018

Frågan om personuppgiftsbiträdesrelationer inom regelverket för GDPR väcker ofta osäkerhet. När är en organisation själv personuppgiftsansvarig för en behandling, när

Nya bestämmelser om ägar- och ledningsprövning från 1 januari

17 december 2018

Den 1 januari 2019 börjar ett nytt regelverk för ägar- och ledningsprövning i fristående verksamheter att gälla. Det innebär att

Nya bestämmelser på skolans område halvårsskiftet 2018

23 augusti 2018

Huvudmannen ska utse en eller flera skolchefer, det är nu obligatoriskt med prao i grundskolan och om en elev har

Han är årets skolledare 2018

13 mars 2018

Hans Jakobsson, rektor på ABB Industrigymnasium i Västerås är årets skolledare. Tålamod, strategiskt tänkande och kollegor som verkligen vill göra