Vad kostar det att starta en friskola?

När man lyssnar på den offentliga debatten är det lätt att få intrycket att det är garanterade inkomster att starta en friskola. Riktigt så enkelt är det inte i verkligheten. För att få fram startkapital är det många som pantsätter sitt hus. I slutet av året märker man om det går att ta ut en marknadsmässig lön. Det kan göras som aktieutdelning som är fördelaktigare skattemässigt och sparar pengar åt skolan. Ulla Hamilton har träffat en person som startat flera skolor och berättat hur det är.

När man lyssnar på den offentliga debatten är det lätt att få intrycket att det är garanterade inkomster att starta en friskola.  Det är flera som sagt följande till mig ”Det finns ju en skolpeng – så vad är problemet? Det kan väl inte vara svårt att få ihop ekonomin.” Riktigt så enkelt är det inte i verkligheten. Det är ju också därför som skolor avvecklas, elevunderlaget är helt enkelt för litet eller elevpengen för låg.

För att få en bild av vad som krävs träffade jag en person som har varit med och startat flera friskolor.

I korthet berättar han följande:

Hur lång tid tar det?

Det tar ca 22 månader för att förbereda en skolstart (ca 2-4 månader att skriva ansökan och när den är inlämnad, ytterligare 18 månader). Du måste ansöka till Skolinspektionen senast 31 januari om du vill starta skolan året därpå. I ansökan till Skolinspektionen ska du bland annat visa att du har kapital, att det finns ett elevunderlag och att du har lokaler. För att visa på elevunderlaget är det många som beställer en marknadsundersökning eller liknande, vilket också kostar pengar.  När du sedan fått ett ok från Skolinspektionen på att starta skolan så har du ca 8-10 månader år på dig att få allt på plats.

Hur finansierar du detta?

De flesta har en ekonomisk situation som innebär att du behöver få en inkomst under planeringsstadiet. För att få fram startkapital är det många som pantsätter sitt hus eller skaffar pengar på annat sätt. Dock måste du räkna med att jobba heltid inför skolstarten under minst 6 månader samt under de 2-4 månader det tar att författa ansökan, för det är mycket som ska ordnas.

• Lokalerna ska iordningsställas så att de uppfyller kraven enligt arbetsmiljö mm. Det medför oftast att lokalen måste renoveras. Det innebär att du har lokalkostnader innan skolan har öppnat. Hur lång tid innan kan givetvis skifta beroende på tillgång och efterfrågan på lokaler
• Utrustning och möbler ska införskaffas till lektionssalar, kontor, uppehållsrum mm.
• Eftersom friskolor inte är momspliktiga kan de inte dra av momsen utan det blir en extra kostnad om 25 %. Dock är skolpengen, när den väl kommer, uppräknad med en schablon om 6 % för de momskostnader man förväntas ha. För investeringstunga utbildningar och specialskolor t.ex. med profil räcker oftast inte denna kompensation för att ge en rättvis ersättning. Den är beräknad på den normala teoretiska skolan. T.ex. dator-/teknikintensiv skola lägger en högre andel av skolpengen på just utrustning, vilket borde ge en högre momskompensation. Eftersom detta inte sker, minskar möjligheterna för friskolan att få en rättvis och likvärdig ersättning som lagen numera föreskriver. Kommunerna har inte dessa problem, då de kvittar momsen fullt ut.
• Teknik ska installeras, nätverk, lås och larm mm. Idag är det regel att varje elev har en egen dator.
• Läromedel ska införskaffas.
• Lärare och övrig personal måste rekryteras och finnas på plats innan skolstart vilket innebär att du kan ha kostnad för lärarlöner innan du får skolpeng. Den första skolpengen betalas ut i juli vilket innebär att många försöker se till att läraranställningen börjar så nära terminstarten som det är möjligt. För en klass krävs det i regel ca 1,5-2,2 lärartjänster beroende på skola och klasstorlek (i snitt idag ca 12,1 elever per heltidslärare).
• Försäkringar ska tecknas.
• Mot bakgrund av de investeringar som behövs för skolstarten måste du räkna med att verksamheten går back under de två första åren innan intäkterna hinner ikapp. År tre kan du förhoppningsvis räkna med ett visst överskott samtidigt som det då ofta är dags att göra nya investeringar i verksamheten.
• Dessutom kan du behöva rekrytera och anställa övrig personal för t.ex. administration, lokalskötsel mm. 1,5 tjänst motsvarar ca 810.000 kr/år. Sammantaget innebär detta att du som startar skolan förmodligen tar ut en mycket låg lön under de första åren.

Oftast väntar friskoleentreprenören till slutet av året för att se vad som eventuellt ”blir över”. I ett läge där hon/han ändå ser ett utrymme att ta ut en marknadsmässig lön under någon månad, finns två alternativ. Att ta ut det som lön eller göra en aktieutdelning (om du är delägare i friskolan). En aktieutdelning är fördelaktigare skattemässigt och sparar därmed pengar åt skolan. Det senare är numera mycket kontroversiellt i vår bransch och betraktas av vissa som helt förkastligt beteende. I alla andra branscher (världen över) är det kutym och en naturlig del av företagandet.

Jag hoppas att detta har gett en liten inblick i att det inte bara handlar om att kvittera ut skolpengen för den som startar en skola. Det handlar om att många faktiskt tar en stor risk. Trots detta finns det många som vill bli friskoleentreprenörer. Det ska vi andra vara glada för. De bidrar till en ökad mångfald och ökat fokus på resultat och kvalitet i skolan.

Ulla Hamilton