Man kan undra hur många som lockas till att jobba i skolan med den politiska debatt som vi har. Snacka om att bidra till att skapa problem. Sa jag att lärarbristen befaras vara ca 60.000 till år 2020?
Läser en utmärkt artikel av Mattias Croneborg Altinget. Han skriver om de många motstridiga förslag som florerar från olika utredningar på skolområdet just nu.
”Skolkommissionens ordförande Jan-Eric Gustafsson har föreslagit ett resursfördelningssystem utifrån ett socioekonomiskt index. I samma veva ska vinstbegränsningar införas. Men som inte det vore tillräckligt kommer det enligt en tredje utredning, Skolkostnadsutredningen, att införas ett krav på jämförbar ekonomisk redovisning på skolenhetsnivå, både för kommunala och enskilda huvudmän. Minsterduon Shekarabi-Fridolin har slängt upp tre lagstiftningsbollar samtidigt. Bollarna påverkar varandra direkt eller indirekt. För en friskola kan extra pengar för att bedriva skola i ett utsatt område locka. Men samtidigt, om det blir för mycket pengar, så blir det böter. Här kan skolpolitiker antagligen diskutera i evigheter om de tre bollarna sammantaget lockar eller skrämmer friskolor från att driva skolor i utsatta områden.
Det finns andra områden där utredningarnas förslag i bästa fall förvirrar, i värsta fall är motstridiga
Ett sådant är Skolkostnadsutredningens förslag om antagning till friskolor. Där heter att ”Skolinspektionen ska i beslutet om godkännande ange vilka urvalsgrunder en fristående grundskola, grundsärskola eller förskoleklass får tillämpa när det inte finns plats för alla sökande. För att en skola ska kunna ändra urvalsgrunderna ska det krävas ett nytt beslut från Skolinspektionen.”
Men om Skolkommissionens förslag på lottning införs, vad är det då Skolinspektionen ska besluta om?”
Fan ska vara teaterdirektör är ett bevingat uttryck, men frågan är om det inte är än värre att vara skolhuvudman i dagens Sverige. För det som Altinget tar upp är ju några viktiga förutsättningar för skolhuvudmännen som nu hänger i luften. Det finns ytterligare förslag inom Skolkommissionen, Skolkostnadsutredningen och därtill kan bl a läggas
- att friskolor ska omfattas av offentlighetsprincipen,
- ägarprövningsutredningens förslag om krav på huvudmän
Så det finns i princip inget grundläggande område som inte är föremål för utredningars förslag. Detta i ett läge där det verkligen skulle behövas kraftsamling för att se till att det blir fler skolor och skolplatser och att all fokus läggs på att öka kvaliteten i undervisningen, att se till att fler vill bli lärare och att se till att fler vill bli skolledare.
Det har sagts länge att den svenska skolan skulle behöva arbetsro. Den politiska debatt som vi har just nu skapar snarare stor oreda och bidrar definitivt inte till arbetsro.
Det är inte så konstigt att det bara är 11 procent av allmänheten som menar att utvecklingen i den svenska skolan är på väg åt rätt håll. TCO-ordföranden verkar också instämma i att fokus i välfärdsdebatten är helt fel.
Man kan undra hur många som lockas till att jobba i skolan med den politiska debatt som vi har. Snacka om att bidra till att skapa problem. Sa jag att lärarbristen befaras vara ca 60.000 till år 2020?