Friskolebloggen

ULLA HAMILTON / VD på Friskolornas riksförbund

Var finns det goda ledarskapet? Vad är en bra skola? Varför vill man inte jobba i offentlig sektors verksamheter?

Almedalsveckan är över. Jag var där från söndag-lördag. En intensiv vecka med många intressanta samtal. Jag deltog själv i några paneler och Friskolorna hade också egna aktiviteter. Vårt seminarium ”Är det eleverna eller ledarskapet som det är fel på i den svenska skolan?” attraherade ca 100 åhörare och fick mycket goda vitsord. Vi hade en intressant panel och det är uppenbart att ledarskapet i skolan är ett område som många anser inte uppmärksammas tillräckligt. Vår rapport, som baseras på Skolinspektionens enkäter till pedagogisk personal i landets skolor, är intressant läsning. Vi har valt ut de frågor som handlar om ledarskapet i skolan och det är tydligt att friskolorna kommer bäst ut bland sina medarbetare i alla dessa frågeställningar. Göteborgs kommun visar sig åter ha rejäla problem med sina skolor. Det finns all anledning att återkomma i frågan om hur viktigt ledarskapet i skolan är. Vi hade också en debattartikel i Dagens Samhälle på detta tema.

Det är mycket tal om dåliga skolor i Sverige. Men vad är egentligen en dålig skola? Hur mäter vi kunskapsnivån? Betyg är otroligt viktigt i den svenska skolan, samtidigt som många tycker illa om betyg. Men vi har byggt upp ett system där betyg öppnar dörrar för vidare studier, och stänger dörrar för de som inte har tillräckligt bra betyg. Målsättningen är att alla ska ha behörighet till gymnasieskolan. Det har inte alla idag. Men behöver en skola vara dålig för att den inte klarar att nå detta mål? Debatten om att dåliga skolor inte ska få fortsätta är viktig. Men vad är en dålig skola?

IFAU konstaterade i sin rapport i december 2014 att resultatfallet i den svenska skolan startade innan friskolereformens införande och de konstaterade också att nivån har sjunkit över lag. Det gäller såväl lågpresterande som högpresterande elever. Det är alarmerande i sig och måste åtgärdas. Men det som är konstigt är att vi inte mäter progression i skolan.

Under Almedalsveckan hade vi tre mindre rundabordsamtal med särskilt inbjudna. Ett av dessa handlare om progression. Åsa Melander, som jobbat under många år i Londonskolor, berättade om det brittiska systemet. Det mäter progression. Det syftar till att lyfta ALLA elevers kunskapsnivå, utifrån den de har när de börjar skolan. Det innebär att en skola, som utifrån svenska mått mätt inte har presterat särskilt väl, trots detta kan vara en mycket framgångsrik skola pga att den har förmått att öka elevers kunskapsnivå utifrån den nivå de hade när de började skolan. Detta mått syns egentligen aldrig i Sverige. Här är det meritvärden som räknas. Effekten av detta kan illustreras i denna debattartikel från en lärare i Rosengårdsskolan. Jag kan förstå frustrationen över att deras insats inte mäts på ett relevant sätt. Det är viktigt att vi värdera skolors resultat utifrån ett bredare perspektiv och här har vi en hel del att lära från det brittiska systemet.

Ett annat rundabordsamtal handlade om förskolor. Det svenska systemet som innebär att kommunen har tillsyn över de fristående förskolorna är orimligt. Det måste ändras så att det är Skolinspektionen som har detta uppdrag. Våra jurister får många samtal från frustrerade medlemmar som utsatts för en granskning från kommunala tjänstemän. Det kan handla om att tillsynen baseras på det inriktningsdokument som kommunen beslutat om för sina förskolor, som ju inte en fristående förskola har någon anledning att efterfölja. De ska ju arbeta utifrån den egna huvudmannens riktlinjer, och självfallet det lagliga regelverk som finns. Det är en viktig rättssäkerhetsfråga att vi ändrar på tillsynen i denna del i Sverige. Ägarprövningsutredningen tog upp frågan i sitt förslag, som kom för över ett år sedan, men sedan dessa har ingenting hänt.

Det tredje rundabordsamtalet var mer som en workshop och handlade om hur vi kan komma till rätta med lärarbristen. Det kom fram många spännande ideer, som vi kommer att återkomma till.

Veckan inleddes med Dagens Industris artiklar om att (s) kommer att göra ”vinstfrågan” till en valfråga Det väckte, med all rätt,  stor uppmärksamhet. Vänsterledaren är inte sen att haka på. Hösten har alla förutsättningar att bli hektisk för de som vill slå vakt om företagande över lag och företagande inom vård, skola och omsorg. Det som är märkligt att de som påstår sig värna om skattebetalarnas pengar inte bryr sig om kvalitet och resultat. Ledstjärnan och måttstocken måste vara kvalitet. Och det gäller oavsett huvudmannaskap.

Att politiker ska besluta om vilken rörelsemarginal som är acceptabel i ett företag är något som inte hör hemma i en marknadsekonomi. De som förespråkar detta utgör ett hot mot näringslivets förutsättningar i Sverige och därmed mot tillväxtmöjligheterna. Vilken bransch kommer härnäst? Sodexo och deras kollegor som levererar mat till många offentliga verksamheter? Skanska, NCC mfl som bygger för offentlig sektor? Nobina, Keolis mfl som kör kollektivtrafiken? Listan kan göras lång. Ingen kan känna sig trygg när det gäller villkoren för näringslivet om detta skulle bli verklighet.

Den regering som kallar sig för samarbetsregeringen borde ta sig en ordentlig funderar på vad som är bra för Sverige. Är det verkligen att blåsa till konflikt i en fråga som leder till totalkonfrontation med näringslivet? De borde också betänka att det är många som nyttjar välfärdsföretagens tjänster och många som arbetar inom dessa verksamheter och som trivs utmärkt med detta. Dagligen läser vi vilken personalbrist som finns inom offentlig sektor, det saknas vårdpersonal, poliser, socialsekreterare, lärare mfl. Hur vore det om dessa politiskt styrda arbetsgivarområden tog sitt ansvar och såg till att människor vill jobba där, istället för att jaga privata arbetsgivare som visar på att man kan göra skillnad, och ger skattebetalarna mer för pengarna?

Men nu lägger sig sommarstiltjen sakta över Sverige. Fotbolls-EM är över, Almedalen är över. De svenska friidrottarna når en del framgångar, vilket är glädjande, men lite i skym undan för allt annat. Även undertecknad ska ha semester.

Glad sommar!

Facebook-20160711-012854

/

 

 

Vem bryr sig om elever som behöver omfattande stöd?

17 juni 2024

Det är en minst sagt relevant fråga. Nu senast har det kommit en dom i Högsta domstolen, som innebär att

Varför måste skolor stängas?

11 juni 2024

Den rubricerade frågan är mycket relevant. Därför finns det skäl att ta reda på dess svar. I skoldebatten framförs det

Skolinspektionens skolenkät tydlig – lärare i friskolor trivs bättre

10 juni 2024

Skriver i dag på Expressen DEBATT. För fackförbundet Sveriges lärare är den så kallade marknadsskolan ett rött skynke. Många lärarstudenter

Insyn eller inte insyn – det är frågan

31 maj 2024

För över en månad sedan överlämnade den så kallade Skolinformationsutredningen sitt förslag till skolministern. Denna för friskolorna så viktiga utredning,