Slå vakt om skolvalet

Agera nu!
För att förhindra att regeringens utredningsförslag blir verklighet behöver vi alla som står upp för rätten att välja göra vår röst hörd.
Skriv till politikerna

Alla är överens om att alla elever ska lyckas i skolan. Men svensk skola har problem idag. 15 procent av eleverna lämnar grundskolan utan behörighet till gymnasiet. En tredjedel av eleverna lämnar gymnasiet utan examen. Det är ett stort och känt problem. Sverige har inte råd med att tusentals ungdomar lämnar skolan med tomt bagage. Inget land har råd med skolor som inte håller måttet. Samtidigt är det inte okänt vad som krävs för att vända utvecklingen.

Det finns mycket forskning som visar hur kunskapsresultaten i skolan kan förbättras.  Det handlar om:

1. Ha koll på alla elevers lärande
2. Säkra arbetsron med tydliga regler och rutiner
3. Fokus på skolans kunskapsuppdrag
4. Ha höga förväntningar på både elever och lärare

Två statliga utredningar har nu kommit med förslag. Tyvärr fokuserar de på fel saker. De vill att skolvalet ska styras mer av nya statliga myndigheter. Föräldrar och elevers möjligheter att bestämma ska begränsas. Det ska bli svårare att byta skola. Och friskolorna ska få mindre utrymme. Detta är inte lösningen på skolans problem. Utredningens förslag kommer inte att leda fram till att alla skolor blir bra. Bra grundskolor ger alla elever individuella, och rätt, förutsättningar för att klara gymnasiebehörigheten. Bra gymnasier ger sina elever de förutsättningar som behövs för att ta examen och därmed en bra grund för vuxenlivet.

 

Så påverkas du:

  • Familjers och ungdomars möjlighet att välja skola minskar
  • Elever som väljer en friskola ska få lägre skolpeng

 

Mindre valfrihet och minskade resurser till friskolor leder inte till bättre skolor och det löser inte skolans problem. Allt fokus måste istället läggas på skolans verkliga utmaning. Nivån måste höjas i dåligt fungerande skolor, oavsett om de är kommunala eller fristående. Forskningen visar att det handlar om ordning och reda i klassrummen, fokus på kunskaper och bra lärare. Det är vad politikerna borde ägna sig åt. Alla vet vad som kännetecknar bra skolor. Det börjar med hur det fungerar i klassrummet, inte i att sjösätta nya statliga myndigheter.

När man läser utredningsförslagen inställer sig frågan:

Vart tog individen vägen i systemet? Det är ditt barn det handlar om.

 

Om Likvärdighetsutredningen

Likvärdighetsutredningen innehåller omfattande förslag till förändringar. Här är en sammanfattning av de delar som påverkar elever och vårdnadshavare.

Nya regionala skolverk ska ha hand om antagningen. Idag styr kommuner och friskolor själva över sin antagning i enlighet med ett tydligt regelverk. Utredningen vill att ett antal regionala myndigheter, som ska vara en del av Skolverket, ska hantera antagningen. Myndigheterna ska styra över skolplaceringen, där familjens/elevens rangordning av skolor är en del av processen, samt information om skolor.

En ökad statlig byråkrati kommer inte att öka kvaliteten på svenska skolor.

En gemensam skolvalsperiod införs. Skolvalet öppnas för vårdnadshavarna i början av vårterminen innan läsåret börjar. Där kommer vårdnadshavarna att kunna rangordna skolor.

Att alla måste välja samtidigt ökar inte kvaliteten på svenska skolor.

Kö förbjuds. Dagens system med kö till friskolor dit många söker sig avskaffas, i stället får man som vårdnadshavare rangordna skolor i ett gemensamt system. För skolor med fler sökande än platser används lotten. Det betyder att föräldrar inte fullt ut kan planera och påverka sina barns framtid genom att ställa sig i kö tidigt få en plats på skolan.

Detta är ett allvarligt ingrepp i familjernas valfrihet.

 Förtur till skolplatser efter urvalsgrunder. Både kommunala skolor och fristående skolor kommer att kunna välja mellan ett antal urvalsgrunder som ger företräde till skolplatser. Används flera ska skolans huvudman ange i vilken ordning de gäller. Urvalsgrunderna är:

  1. Förtur för syskon
  2. Förtur för kvot – allsidig social sammansättning
  3. Förtur för geografiskt baserat urval (friskolor kan använda denna till 50% av platserna)
  4. Förtur för skolspår för kommunala skolor och verksamhetssamband för friskolor

Om skolan inte fyllts lottas resterande platser.

Kvoten allsidig social sammansättning kommer att vara svår att förutse effekten av för föräldrar då den innebär olika för respektive skolenhet. Urvalsgrunderna bör inkludera ett kösystem.

En kommunal skola i rimlig närhet måste ta emot. Om barnet inte får plats på någon av de rangordnade skolorna ska barnet alltid få plats på en kommunal skola i rimlig närhet till hemmet. Det gäller även för de som inte valt att rangordna några skolor under skolvalsperioden. Så är det redan idag.

Det innebär att boendesegregationen alltjämt kommer att påverka.

Placeringsbeslut går inte att överklaga. Den slutliga placeringen ska vara klar i början av april då den regionala myndigheten meddelar alla vårdnadshavare om skolplaceringen. Det beslutet kan inte överklagas.

Rätten att överklaga är grundläggande i ett rättssystem, en mekanism för detta krävs.

Skolbyte får endast ske vid terminens start. Idag har alla möjlighet att byta skola om du inte är nöjd med den skola barnet går i och skolbyte kan göras när som helst under året. Utredningen föreslår att den rätten avskaffas. Undantag går att få för särskilda skäl och beslutas då av den regionala myndigheten.

Det måste vara enkelt för dem som verkligen behöver byta skola. Långa handläggningstider för undantag är en uppenbar risk.

Förskola ger inte förtur till samma huvudmans förskoleklass/grundskola. Om barnet går i en förskola vars huvudman även driver en fristående grundskola ges ingen förtur till huvudmannens förskoleklass eller årskurs 1.

Barnens trygghet måste prioriteras. Förslaget riskerar att påverka barnens skolgång negativt.

Ett avdrag för friskolor införs. Kommuner ska kunna göra ett avdrag på friskolelevers skolpeng. Avdraget motiveras med att kommuner har ett större ansvar att hantera förändringar av antalet i elever i kommunen. Detta kommer innebära färre lärare och mindre resurser till barn som går i en fristående skola vilket minskar likvärdigheten.

För många mindre friskoleverksamheter är detta ett direkt hot mot verksamheten, marginalerna är så små att man om detta förslag drivs igenom kan behöva lägga ner. Att elever som väljer en friskola ska få lägre skolpeng är inte förenligt med en likvärdig skola.

 

Utredningen om gymnasiets dimensionering

Regeringens utredare vill öka antalet platser på vissa gymnasieprogram inom bristyrken genom att myndigheter ska styra mer och elevers intresse ska få mindre vikt. På så sätt hoppas man få fler att gå utbildningar inom yrken som elever inte självmant väljer i tillräckligt stor utsträckning idag.

Vi menar att förhoppningen att fler skulle vilja läsa till bristyrken för att fler utbildningsplatser skapas är feltänkt. Det föreslagna system blir dessutom dubbelt fel för elever eftersom den byråkratiska modellen för att bestämma hur många platser som ska vara hos vilken gymnasieskola riskerar att slå ut fristående alternativ och på så sätt ge färre alternativ att välja på. Genom konserverade ramar och tilldelning av platser kommer inte nya fristående alternativ, såsom branschnära samarbeten, kunna slå sig in. Därtill kommer en treårig planeringshorisont göra det svårt att motivera stora investeringar i dyra utbildningar.

För att åtgärda att vissa yrken inte är eftertraktade hos ungdomar anser vi att det är branschen själv som i första hand måste arbeta med att bli mer attraktiv. Att dimensionera gymnasieprogrammen så att elever tvingas in i utbildningar de inte vill gå på riskerar bara att öka antalet avhopp.

Utredaren föreslår ett omfattande system som här sammanfattas.

En prognos ska styra. Skolverket ska analysera behovet av utbildning och ta fram regionala planeringsunderlag om behovet av gymnasial utbildning baserat på SCB:s statistik arbetsmarknadsbedömning, elevunderlag, mm. och utifrån den en preliminär ram för antalet utbildningsplatser.
Platser fördelas av Skolverket. Efter att kommuner och friskolor beretts möjlighet att lämna synpunkter ska Skolverket besluta om regionala ramar för utbildningsutbudet. Dessa ramar ska gälla för både kommunala och fristående skolor.

Skolinspektionen bestämmer hur mycket fristående alternativ som får finnas. När Skolverket beslutat om de regionala ramarna ska Skolinspektionen besluta om hur många platser respektive friskola som mest får erbjuda/program. Friskolorna har då fått skicka in ansökningar om tillstånd för anordnande av skola eller utvidgat tillstånd. Beslutet ska fattas med hänsyn till samtliga huvudmän i respektive region och platserna ska som utgångspunkt fördelas proportionellt mellan de olika aktörerna. För fristående gymnasier som ansöker om godkännande kan den nya regleringen innebära att det blir svårare att få tillstånd om det redan finns en överkapacitet inom det utbildningsområde som ansökan avser.

Skolinspektionen ska bedöma kvalitet. Myndigheten ska kunna godkänna en fristående gymnaiseanordnare även om det den befintliga kapaciteten är tillräcklig. Godkännande får beviljas om den sökta utbildningen bedöms kunna bidra med utbildning av bättre kvalitet än den som befintliga skolor med kommunala eller enskilda huvudmän bedriver.

Omprövning vart tredje år. Tilldelningen av platser sker med treårsperspektiv, med vissa möjligheter för skolmyndigheten att justera under tidsperioden.
Ett kompensatoriskt schablonbelopp införs. Hur mycket pengar en skola får för en elev ska i större utsträckning än idag bero på vad eleven hade för meritvärde ifrån grundskolan. För lågpresterande elever är tillskottet 5.000 kr/elev och år och för högpresterande elever är det ett avdrag. Var meritgränserna går för avdrag och tillskott beslutas årligen av Skolverket.

Agera nu!
För att förhindra att regeringens utredningsförslag blir verklighet behöver vi alla som står upp för rätten att välja göra vår röst hörd.

Skriv till politikerna

Läs mer om vanliga ämnen, siffror och statistik.

 

Läs replik i SvD från Anna Sörelius Nordenborg, vd Internationella engelska skolan och Fredrik Lindgren, vd Kunskapsskolan.

 

En faktagenomgång av internationella mått på svensk skola.

 

Rapporten visar på de gemensamma drag de skolhuvudmän som lyckas har och vad som är typiskt för de som misslyckas med sitt uppdrag att lämna ifrån sig elever som har behörighet till gymnasiet.

 

Dagens Industris ledare om den rådande friskolepolitiken.