30 november 2023

Friskolebloggen

ULLA HAMILTON / VD på Friskolornas riksförbund

Att friskolor sätter glädjebetyg är en återkommande anklagelse i skoldebatten. Skälet är, enligt kritikerna, att friskolor vill locka till sig fler elever, och öka intäkterna, genom att använda betygen som ett konkurrensmedel.

Debatten om betyg är snårig även om en del gör sitt bästa för att förenkla den. Det är nämligen inte helt enkelt att definiera vad ett glädjebetyg egentligen är, mer än att det är ett betyg som är för högt i förhållande till elevens kunskaper. Saken blir inte enklare när betygskriterierna är mycket svåra att tolka för såväl lärare som elever.

Men det som de flesta brukar titta på är hur väl elevers slutbetyg stämmer överens med vad de har presterat på de nationella proven i samma ämne. Om slutbetyget är markant högre brukar det ses som en indikation på att betygssättningen är för generös, även om skollagen inte tydligt reglerar hur mycket det får avvika. Skolverket skriver så här : ”När du sätter betyg ska resultatet på nationella prov särskilt beaktas. Provresultatet har alltså en särskild betydelse vid betygssättningen och det har en större betydelse än andra enskilda underlag. Men provet ska inte helt styra betyget och resultatet på ett nationellt prov kan inte vara lärarens enda underlag vid betygssättningen.”

Så, hur ser det ut då? Statistiken som släpptes nyligen av Skolverket för de nationella proven i årskurs 9 vårterminen 2023, ger oss svaret för landets grundskolor.

Den visar att det är vanligare att elever i kommunala skolor får ett högre slutbetyg än vad de presterat på det nationella provet i samma ämne. I matematik och svenska är skillnaderna ganska stora, i engelska är de mindre. Tilläggas ska att det är stora variationer mellan skolor, fristående som kommunala. Vilket också Skolverket påpekat i flera av sina rapporter under de senaste åren.

Matematik: 25,1 procent av eleverna i kommunala grundskolor får ett högre slutbetyg än vad de presterade på det nationella provet. Motsvarande siffra för elever i friskolor är 20,9 procent.

Svenska: 29,3 procent av eleverna i kommunala grundskolor får ett högre slutbetyg än vad de presterade på det nationella provet. Motsvarande siffra för elever i friskolor är 23,9 procent.

Engelska: 9,6 procent av eleverna i kommunala grundskolor får ett högre slutbetyg än vad de presterade på det nationella provet. Motsvarande siffra för elever i friskolor är 9,1 procent.

Denna nya statistik visar alltså att fristående grundskolor är mer återhållsamma när de sätter slutbetyg (i relation till nationella prov) – tvärtemot hur det låter i debatten.

Att det finns problem med dagens betygssystem är välkänt, det har både Skolverket och Riksrevisionen konstaterat. Det råder bristande nationell likvärdighet och det är svårt att veta om ett betyg betyder samma sak på olika skolor. Vi har också tagit upp frågan i ett seminarium som du kan se här.

Men att hävda att ”glädjebetyg” beror på friskolor och det fria skolvalet är en felaktig slutsats. Trots det har det blivit en etablerad sanning i skoldebatten. Bristerna finns inbyggda i betygssystemet och det är därför som Friskolornas riksförbund välkomnar att det tillsatts en ny betygsutredning. Sverige behöver ett kvalitetssäkrat betygssystem.

Men jag kan inte låta bli att påpeka följande; Med samma logik som anklagelserna mot friskolorna så borde ju frågan, mot bakgrund av statistiken, vara om det är kommuner som försöker locka elever till sina skolor med glädjebetyg?

Det tror nog ingen, inte jag heller. Lika lite som jag tror att friskolor skulle göra det. Att tro att föräldrar och elever lockas av betyg som inte motsvarar de faktiska kunskaperna är att underskatta människors förmåga att göra kloka val. Och att tro att lärare medvetet skulle ge elever oförtjänt höga betyg i syfte att öka skolans attraktionskraft är att underskatta lärares integritet och professionalism.

Att regeringen tillsatt en utredning av betygssystemet är bra, i februari 2025 ska uppdraget redovisas.

/

Vill Åsa Westlund verkligen tvångsförvalta kommunala skolor som fifflar med betyg?

19 februari 2024

Socialdemokraternas skolpolitiska talesperson Åsa Westlund skriver i en debattartikel i Expressen den 14 februari att hon anser att skolor som

Skolinspektionen kritiserar Nya Raketskolan i Kiruna

13 februari 2024

Jag skrev nyligen om att det är lite fokus på skolpolitikernas (dvs skolhuvudmännens) ansvar för de kommunala skolorna. Skolinspektionen har

Vems ansvar att elever ej blir behöriga?

07 februari 2024

Igår, tisdag, arrangerade Moderaterna i Göteborg ett intressant lunchseminarium om skolan. Friskolornas riksförbund gör sedan några år tillbaka en sammanställning

Varför är det viktigt att få välja skola?

02 februari 2024

I dessa tider sitter familjer runt om i landet och funderar på vilken skola man ska välja, elever funderar på