Under torsdagen har vi haft vår årsmöteskonferens ”Svensk skola i en ny tid”.
Det är hög tid att skoldebatten handlar om de viktiga frågorna. Detta lyfte jag i min inledning på dagens välbesökta konferens:
I dag ska vi ägna dagen åt att tala om svensk grundskolas förutsättningar och utmaningar så som de ser ut i dag. En väl fungerande grundskola är avgörande för individers möjligheter i livet. En väl fungerande grundskola är också oerhört viktigt för samhället i stort. Det är nämligen här som grunden läggs för nationens Sveriges kompetensförsörjning och därmed också näringslivets konkurrenskraft. En väl fungerande grundskola bidrar konkret till tillväxten – såväl den ekonomiska som individens. Vi vet från forskningen att goda matematiska kunskaper påverkar tillväxten i samhällsekonomin positivt.
I förra veckan stod en av våra talare, Damian Brunker, rektor för IES i Fröslunda Eskilstuna och tog emot sina elever som han brukar göra på morgonen. Men detta var ingen vanlig dag och han hade flera kollegor från skolan med sig. De stod där tillsammans. Kvällen innan hade det varit en dödsskjutning precis vid skolan. De visste att det mycket väl kan vara så att flera av eleverna kände såväl den som dödades och den misstänkte gärningsmannen. De stod där för att skapa trygghet för eleverna och visa att de finns där för dem. Detta är förhoppningsvis ett unikt exempel. Och ja – det är ett extremt exempel – men det illustrerar att våra medlemmar gör skillnad för elever varje dag. För mer än 410 000 elever.
Skolan i dag har helt andra utmaningar än vad den hade för 30-40 år sedan. En tid som en del drömmer sig tillbaka till i debatten. Vår bestämda uppfattning är att vi måste utgå ifrån dagens verklighet. Debatten om skolan måste fokusera på det som är viktigast, på de stora utmaningar som lärarbristen innebär, på hur vi bäst tar oss an den utmaning som det innebär att svensk skola har en elevsammansättning där i princip vad fjärde elev har utländsk bakgrund, där vi ser en ökad andel elever med behov av åtgärdsprogram, en hög omsättning på skolledare, en ökad ohälsoproblematik bland eleverna för att bara nämna några områden.
Dessa utmaningar är inte omöjliga att hantera om vi gör det tillsammans, och tar hjälp av den kunskaps som finns inom bland annat forskningen och av de tekniska möjligheter som dagens digitala värld kan erbjuda. Men lösningen ligger inte i att bråka om huvudmannaskapet. Våra medlemmar, ja, jag vågar säga hela branschen, vill bidra till att göra svensk skola bättre. Det är människor som ser att man kan bidra till detta som startat friskolor.
Tillsammans har skolhuvudmännen ett stort ansvar för att se till att kompetensförsörjningen fungerar väl och bidrar till att stärka svensk konkurrenskraft. Det kräver rätt förutsättningar, det kräver ett gott ledarskap.
Det förutsätter att skolan är duktig på att förmedla kunskap, att motivera elever och medarbetare och att det finns ett stort engagemang för att förmedla lärandet till individer med oftast väldigt olika förutsättningar.
Dagens samhälle är komplext. Det ställer stora krav på ledarskapet, inte bara i skolan utan i stort. Det är om dessa frågor som vi vill tala om i dag. För svenskt samhälle oerhört viktiga områden. Därför hoppas jag att detta kan vara en start på en bredare diskussion om hur vi tillsammans utvecklas svensk skolas konkurrenskraft och kvalitet och därmed också ser till att alla elever får en bra grund att stå på inför vuxenlivet.
Med detta vill jag åter hälsa er alla välkomna.