I år fyller Kunskapsskolan 20 år och i samband med jubileet presenterar de ett antal vetenskapliga artiklar och rapporter. Den senast publicerade jubileumsrapporten handlar om betygssättning och bedömning. Vi har intervjuat Kunskapsskolans vd Fredrik Lindgren för att få veta mer.
Er senaste rapport handlar om betyg och bedömning. Varför ville ni undersöka det här? Hur tänkte ni?
– Betyg och bedömning är en av skolans viktigaste uppdrag. Men det är också väldigt laddat. Betygssättning används ofta som slagträ i den allmänna skoldebatten. Vi har upplevt att diskussionen ofta blir ensidig och att det finns behov att öka förståelsen kring varför resultaten ser ut som de gör och vilka underliggande faktorer är det som påverkar betygssättning. Först då kan man börja diskutera och sätta in åtgärder för att utveckla betygssättningen och göra den än mer likvärdig – både på huvudmannanivå och nationellt. Jag tror det här kommer vara intressant för många i skolans värld. Kan vi bidra till en ökad förståelse generellt och till att fler utvecklar sin betyg-och bedömningsförmåga vore det jättekul.
Det första kapitlet är skrivet av Dany Kessel, Södertörns högskola och Institutet för näringslivsforskning (IFN) samt Elisabeth Olme, Handelshögskolan Göteborg. Här presenteras resultaten från en kvantitativ analys över avvikelser mellan resultaten på nationella prov och slutbetyg.
– Eftersom avvikelse mellan resultat på NP och slutbetyg ofta diskuteras så valde vi att med hjälp av ett par forskare jämföra våra avvikelser mot andra jämförelsegrupper. Inte minst var vi intresserade av att se om våra avvikelser följde ett annat mönster än andra, vilket de gjorde. Övergripande har vi en lägre avvikelse mot NP än jämförelsegrupperna. Där vi skiljer oss är att något fler elever hos oss som skriver F på NP i slutänden får godkänt slutbetyg, och färre elever får ett lägre slutbetyg än resultatet på NP i de studerade ämnena. Att få syn på detta mönster är ju väldigt bra för vårt interna utvecklingsarbetet och diskussionerna kring betyg och bedömning.
Det andra kapitlet är skrivet av Alli Klapp, Göteborgs universitet och Anders Jönsson, Högskolan i Halmstad. Forskarna har genomfört en intervjustudie med lärare om hur de resonerar kring bedömning och betygssättning utifrån nationella prov..
– Vi ville gärna också studera hur lärare resonerar kring betygssättning utifrån NP. Inte minst är det intressant nu när lärarna ska ”särskilt beakta” resultaten på NP vid betygssättningen. Anders Jönsson och Alli Klapp har gjort en analys baserat på intervjuer med lärare, både hos fristående och kommunala huvudmän. I kombination med en genomgång av en del tidigare forskning på området tycker jag de lyckas ge en bra och intressant bild över hur lärare resonerar kring NP och hur resultaten på dem påverkar slutbetygen. Jag tycker det talas alldeles för lite om detta, och har snarare varit förbluffad över att man så ofta direkt eller indirekt ifrågasätter lärarnas professionalism och integritet när de kommer till betygssättning.
Sammanfattningsvis. Hur kan ni använda resultaten från de två studierna i rapporten i Kunskapsskolans verksamhet?
– Vi skickar ut rapporterna till alla våra medarbetare och för läsning och reflektion. Sen kommer den användas i kollegiala diskussioner både på skol- och huvudmannanivå. Rapporten och dess innehåll är förstås guld för vår kvalitetssamordnare, Karin Carlsson, i hennes utvecklingsarbete. Jag är övertygad om att den kommer sporra till nya analyser och rapporter internt. Det är så vi utvecklas och blir ännu starkare och tryggare i vår bedömning och betygssättning.
Ni har anlitat forskare från olika forskningsfält för att lyfta fram viktiga frågeställningar inom skolområdet. Vilka ämnen tar ni mer upp i rapportserien? Vad har vi att se fram emot?
– Vi har tidigare gett ut en rapport, om flickor och pojkars lärande och varför studieresultaten skiljer sig åt. Den är skriven av Fredrik Zimmerman, Högskolan i Borås, du kan läsa mer om den här. Just nu har vi två till planerade under hösten. En handlar om vilka elever är det som gått hos oss under dessa år och hur har det gått för dem i relation till jämförelsegrupper. Även den görs av Dany Kessel och Elisabet Olme. Den andra håller Petri Partanen, Mittuniversitetet, i och den kommer behandla vikten av goda relationer för elevernas lärande och utveckling av centrala förmågor.
Du kan läsa mer och ladda ned rapporten betygsättning och bedömning här.