Diskussionen om vinst har präglat friskoledebatten under lång tid. Men är frågan verkligen relevant? Vart tar vinsten vägen och hur fungerar det egentligen att vara skolentreprenör? Vad borde diskussionen handla om?
Vi ställde frågorna till Camilla Samuelsson, skolchef och en av grundarna till Villa My – Villa Montessori Ystad.
Diskussionen om vinst fortsätter, är den relevant?
– Om vi skulle titta på hur mycket samhället förlorar på att skjuta fram utredningar och stöd till de familjer och barn/elever som visar stora svårigheter tidigt, då pratar vi om helt andra belopp vilket gör debatten snedvriden och faktiskt ganska ointressant. Det kostar samhället i stort mångt mycket mer att vänta tills eleven gått ut skolan och då kan hen ha mångt mycket betydligt större problem.
– Vårt fokus ska vara i de pedagogiska frågorna och hur vi tar så många barn och elever i mål så att de kan utvecklas till sina allra bästa jag. Detta är vårt uppdrag oavsett huvudman och det tar vi oerhört seriöst. Det är ju precis detta som är de flesta aktörers grundläggande mål och drivkraft.
– Frågan och den ideologiska misstanken om orätt handlande som speglas i retoriken är egentligen riktat mot ett fåtal aktörer men drabbar de mindre huvudmännen onödigt hårt. Den skrämmer och misstänkliggör hela spannet av små till stora huvudmän.
– De små huvudmännen har inte samma förutsättningar för att generera överskott som de stora, tex börsnoterade huvudmän, men ändå riktar sig politiken och massmedia och sedermera även allmänheten till alla fristående huvudmän. Att vinstuttaget på något sätt bara få ske för de skolor/huvudmän där kvaliteten är godkänd, är för oss välfungerande skolor ok. För detta krävs dock förändrad lagstiftning med sanktioner och kontrollinstrument. Vad kommer det att kosta, står det i proportion till vinsten av ett vinstförbud för ej kvalitativa skolor? För likvärdighetens skull, vilka sanktioner finns för kommunala skolor som inte håller måttet?
Vart tar egentligen vinsten vägen?
– En privat skolföretagare betalar först skatt på vinsten, därefter flyttas överskottet över till kommande år, till barnen. Det är dessa två faktorer som skiljer sig från kommunal huvudman där det alltid är nytt blad den 1/1.
– Därför är idén att likställa vinst i aktiebolag med vinst i en kommun ointressant och visar på att man inte är insatt i lagstiftningen. Det blir ännu tydligare när man retoriskt blandar ihop vinst med vinstuttag. Att, som i ett aktiebolag, hänskjuta vinsten till nytt räkenskapsår är inte görligt i en kommunal verksamhet. Där används i stället ett överskott av en annan kommunal verksamhet dvs överskottet stannar oftast inte inom skola eller omsorg.
Hur kommer det sig att friskolor kan få ett överskott?
– Jag kan bara tala utifrån egen erfarenhet och ett överskott fås när organisationen leds effektivt och fokuserat på rätt insatser. I vår storlek på skola är fokus mer mot barnens mående och utveckling och inte mot en vinst även om vi behöver gå med ett överskott för att trygga verksamheten över tid för barnen.
– Blir det ett litet överskott visar det att vi gjort rätt prioriteringar och kunnat arbeta effektivt i hela kedjan. Men inte alla år går ihop ekonomiskt. Ibland får vi alldeles för dålig täckning för våra kostnader. Våra pedagoger trollar och slår knut på sig många gånger för att skoldagen ska fungera, de är egentligen de sanna entreprenörerna varje dag i klassrummet. De år som är tuffa eller osäkra behövs en liten buffert som säkerhet. Likadant är det i kommunal skola; om inte skolpengen räcker finns det en huvudman som kan täcka ett underskott.
– Vinstuttag –det vågar vi i stort sett inte göra i små fristående verksamheten längre på grund av politikers hetsiga och felaktiga retorik, även om det företagsekonomiskt vore det allra smartaste eftersom en lägre lönekostnad då belastar företagets resultaträkning.
Hur fungerar det egentligen att vara skolentreprenör?
– Att vara skolentreprenör innebär oftast ett hårt o fokuserat arbete – men med glädjen att få följa barnens utveckling i många år och en stor tillfredsställelse att göra en viktig insats i samhället. I juridisk mening är vi skolentreprenörer ett affärsdrivande företag men vi möts ofta inte med samma respekt som företagare i andra branscher. Våra viktigaste nyckeltal är de mjuka värdena tex trivsel, antal godkända i nationella prov eller kvalitativ progression hos eleverna.
– Det är många gånger ensamt och tufft att vara liten aktör och vi får oftast stångas med kommunen för att få det barnen har rätt till. Idag har vi ett gott samarbete med vår kommun och politikerna har insett att vi bidrar till att höja kvaliteten i alla skolor samt att vi tar investeringar som kommunen inte kan ta när kommuninvånarantalet snabbt ökar. Det är ofta tack vare vår montessoriskola som nya familjer väljer Ystads kommun och inte kranskommunerna som saknar en montessoriskola. Det blir win-win.
– Vårt arbete är inte bara styrt juridiskt utan är dessutom ganska osäkert på det sätt att vi inte vet vilka regler eller förutsättningar som kommer att gälla skolföretagare i morgon på grund av politiken. Vare sig det gäller våra intäkter eller förutsättningar för intag eller genomförande av utbildningen.
– Just nu är det väldigt oroligt kring våra el- och matpriser. Som liten aktör har vi inte alls samma förutsättningar för att binda avtal. Osäkerheten är stor. Skolpengen ska gå till undervisning men vad gör vi när elpriserna rusar och vi har en dubblerad elkostnad i höst? Våra verksamheter är redan slimmade och trimmade för att barnen ska få den bästa undervisningen men risken är nu att vi behöver minska på antalet pedagoger för att kunna betala elräkningen om vi inte får kompensation för ökade lokalkostnader. Det kommer att drabba de svagaste eleverna mest, tyvärr.
Behövs friskolor, räcker det inte med de kommunala?
– Olikheter och möjligheter – det fria skolvalet medverkar till att ge den bästa skolan för varje enskilt barn. Med enbart en kommunal skola kastar vi oss tillbaka i tiden när man trodde att lika undervisning skulle ge lika resultat. Likvärdigt betyder inte likadant.
Vilka är svensk skolas största utmaningar och hur tycker du att svensk skola borde utvecklas?
– Vi har frågor som kvalitetssäkring, rekrytering av nya lärare i framtiden, bemötande av den nya generationens föräldrar och det ökande behovet av anpassningar och särskilt stöd. När debatten kränker lärares otroligt viktiga och dedikerade arbete blir jag orolig; hur ska vi kunna återta respekten för pedagogernas arbete, yrkesstolthet och få unga att välja det pedagogiska yrket i framtiden? Dessa är våra samlade riktiga utmaningar så som jag ser det, i vår bransch.
– Vi behöver förtydliga beräkningen av skolpengen. De flesta skolaktörer vill göra gott och rätt. Likvärdigheten ska gå på båda håll, även när det gäller beräkning av grundbeloppet.
– Vi behöver ge bättre förutsättningar för de elever som mest behöver det; Skolform för autistiska elever från F-klass, inte åk 1. Tilläggsbelopp ska vara rättvist och ge full kompensation för kostnaderna. Kommunernas smygunderfinansiering av tilläggsbelopp är att kränka barn med särskilda behov (och dess vårdnadshavare) som valt en annan skola än en med kommunal huvudman.
– Skolan är en plats för lärande, inte en förlängd arm till sjukvården. Barn med svårigheter eller psykisk ohälsa eller annan problematik ökar väldigt snabbt och det läggs på skolan att utreda, anpassa och ”lösa”. Det duger inte att skicka runt barn som behöver hjälp. BUP och BVC behöver ta sitt ansvar för individer som har en tydlig problematik, inte bolla tillbaka till skolan att utreda. Här måste något göras NU, problemen kommer tyvärr inte att minska i omfattning, bara öka ännu mer.
– Slutligen bör vi skolentreprenörer få upprättelse för det kompetenta och viktiga arbete vi gör och inte känslan av att bli lurad eller att den ena ska tjäna den andra, vi gör det här jobbet tillsammans för barnens bästa, för vår framtid.
Villa MY – Villa Montessori Ystad består av två små montessoriskolor med 190 elever i skola och 110 barn i förskola. Skolorna är för barn 1 till 12 år och omfattar förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem. Undervisningen sker enligt montessorimetoden samt följer de läroplaner och lagar som reglerar förskola och skolverksamhet. Huvudman för skolorna är Monteprenör AB med säte i Ystad.