Falun är en friskoletät kommun och så många som var femte elev i grundskolan går i en friskola. På gymnasienivå är andelen ännu högre – mer än var fjärde elev från Falun väljer ett fristående gymnasium i kommunen.
En av gymnasieskolorna, Falu Fri, är lärarägt och drivs som aktiebolag. Vinstdebatten har präglat en stor del av valrörelsen – men är diskussionen verkligen relevant? Och är vinst egentligen så viktig för en skola. Vi frågade Torbjörn Klefbom, lärare, delägare och ekonomichef. Han var med och startade Falu Fri (Falu Frigymnasium AB) för 21 år sedan.
Är vinsten viktig för en friskola?
– Vinsten, dvs resultatet på sista raden är en absolut nödvändighet oavsett vad du än driver, om det så är en ideell idrottsförening, en villasamfällighet, ett kommunalt bolag eller i vårt fall en friskola. Det är resultatet som bygger trygghet och möjliggör satsningar. Exempelvis är vi just nu inne i en stor pedagogisk satsning där den fysiska lärmiljön är ett av benen, de närmaste åren lägger vi ner mångmiljonbelopp i investeringar med ett negativt kassaflöde som följd, det hade inte gått utan ett upparbetat resultat och en stark kassa
Hur kommer det sig att friskolor kan få ett överskott?
– Som all annan verksamhet handlar det om kostnadskontroll i relation till intäkter. Överskottsmålen är väldigt modesta känns det som, det är ju vanligt att kommunerna själva har ett överskottsmål, t ex den senaste redovisningen jag fått av hemkommunen så lägger de 98% av anslagna medel på kostnadssidan, då har du i realiteten skapat ett mål att verksamheten ska gör 2% vinst. Vi gör likadant, sätter ett lågt resultatmål och i 9 fall av 10 uppnår vi detsamma och rullar över merparten till kommande år.
Behövs friskolor, räcker det inte med de kommunala?
– Det behövs skolor som driver utveckling, håller hög kvalitet, och skapar attraktiva arbetsplatser, såväl för elever som personal. Att det finns olika huvudmän i en kommun i en sund konkurrens- och samarbetsmiljö främjar utveckling av alla skolor.
Varför startade ni Falu fri?
– Rektor och en handfull lärare arbetade på en landstingsdriven gymnasieskola som gick över i kommunal regi 1999. Med landstinget som huvudman kunde skolan sköta mycket själv, dvs medarbetare och ledning gavs ett stort inflytande och ledtiderna var korta. I kommunal regi minskade inflytandet och beslutsvägarna blev trögare. Därifrån växte idén om att starta en friskola med platt organisation och stort inflytande. Att vara ägare skapar dessutom extra engagemang och att samtidigt jobba i verksamheten gör att du agerar direkt om något inte är bra.
Friskoledebatten är livlig. Vad är ditt mest återkommande inlägg?
– Att det är sådan fokus på vem som driver skolan. Det hade varit en mycket mer givande debatt om fokus i stället handlat om hur skapar vi kvalitet, schyssta skolresultat och en utveckling framåt för svensk skola.?
Hur tycker du att det svenska skolsystemet borde utvecklas?
– Skolan måste bli en attraktiv arbetsplats för duktiga lärare och skolledare. Det är duktiga lärare som ges goda förutsättningar som kommer att driva skolutvecklingen framåt. Då håller det inte att det är låga intag på lärarprogrammen, att skolmiljön skapar stress, att lärare och rektorer är underbetalda. Här har staten ett jätteansvar, vi måste få in duktiga medarbetare i skolan och få dem att stanna kvar. Då handlar det om långsiktiga lösningar med omfördelning av resurser till t ex högre lärarlöner och lugnare skolmiljöer.
– Skolorna måste bli bättre på styrning och ledning resurserna måste användas där det ger resultat. Just nu styr staten med inspektioner och riktade bidrag, problemet med de riktade bidragen är att det inte alltid ger pang för pengarna. Ta exempelvis bidrag för lovskola – det går ut stora bidragsbelopp, samtidigt som all forskning visar att lovskola är ineffektivt ur ett lärandeperspektiv. Skolorna rapporterar inte heller in resultatet av lovskolan, så det är helt omöjligt att följa upp hur effektivt just lovskolabidraget är.
Falufri grundades 2001 av fyra pedagoger och kollegor. Huvudman för Falufri är Falu Frigymnasium AB. Bolaget ägs av personal på skolan. Skolan har sex program, fem högskoleförberedande och ett yrkesprogram.