23 juni 2022
Veckans PROFIL

Vårterminen är slut och för eleverna har det efterlängtade sommarlovet börjat. De yngre barnen ser redan fram emot att få börja skolan till hösten. Men på alla platser är det inte säkert att skolan finns kvar när hösten börjar. Detta gäller framför allt på landsbygden där många byskolor har svårt att rekrytera behöriga lärare och de som driver skolan kämpar för dess överlevnad.

 

En av dessa skolor är Edsele friskola i Edsele i Sollefteå kommun, Ångermanland. Vi bad friskolans huvudman och styrelseledamot Anette Linné, ordförande Marianne Hansson och rektor Cicki Jannesson berätta om skolans utveckling och den allvarliga situation de står inför.

 

Fristående förskola med fritids har funnits länge i Edsele men 2005 lade kommunen ned grundskolan. Då gick en grupp föräldrar samman för att starta en friskola som ett kooperativ, då man redan sedan 1999 drev föräldrakooperativ förskola och fritidshem

Edsele friskola kunde starta ganska snabbt efter 1 års aktivt arbete men styrelsen fick slita för att få tag i behöriga lärare. Bara några dagar innan skolan öppnade som friskola hade de fått tag på två nyutexaminerade behöriga lärare.

– Men man kan ju inte tvinga föräldrar att vara med och driva en skola så vi omvandlade den till ett kooperativ. Efter några år gick det inte längre och vi var på väg att lägga ned skolan, som då drevs som personalkooperativ.

– Då slog byborna näven i bordet, alla kallades samman för ett stormöte och byn skapade ett medborgarkooperativ för att säkra skolans överlevnad, berättar Anette Linné numer huvudman men som tidigare jobbat många år i både förskolan och på Edsele friskola.

Skolan skaffade även en egen skolbuss som hämtar upp eleverna inklusive de elever och förskolebarn som bor i närmaste tätort Ramsele. I Ramsele finns en kommunal grundskola men de elever som valt Edsele friskola åker gärna de knappa två milen för att komma till skolan.

 

Medborgarkooperativet har tagit gemensamt ansvar, med andra föreningar för hela byn, inte bara skolan. Kommunen lade ned servicehuset med dess restaurang 2015. Intresseföreningen bildade då  ett byägt fastighetsbolag och drev vidare fastigheterna. Medborgarkooperativet ansökte om att få starta restaurang. Det var välbehövligt för eleverna fick då en riktig matsal. De hade tidigare fått äta lunch i klassrummet. Förutom skolmatsal är restaurangen öppen för allmänheten och restaurangen levererar även mat till brukare, då kommunen köper mat.

– Det är inte alltid synligt att det är medborgarkooperativet som, med ideella krafter, tar ansvar för stora delar av servicen i byn. Utan det ideella engagemanget hade byn inte funnits kvar

– Om inte byn, exempelvis, köpt servicehuset med restaurangen hade de gamla fått flytta in till Sollefteå. Det är lätt att ta det här för givet när allt finns kvar och fungerar så bra och det finns säkert de som tror att verksamheten fortfarande drivs av kommunen, menar Marianne Hansson, ordförande för medborgarkooperativet.

 

De som inte var med 2015, och nu är föräldrar med barn i skolåldern, är vana vid att skolan finns men kan naturligtvis välja en annan skola. Det här gör den ekonomiska osäkerheten stor. Om en familj väljer bort skolan kan andra följa efter.

– Det går att klara sig på små medel men vi måste ändå uppnå kraven för likvärdighet för eleverna. Vi ska ha legitimerade lärare, rektor och skolchef. Hur duktiga de obehöriga än är saknar de bitar som att förstå läroplanen fullt ut och vad som ska rapporteras till Skolverket. Jag måste vara säker på att eleverna får en likvärdig utbildning, säger Cicki Jannesson, rektor.

– De lärare som söker sig till oss vill ha det vi erbjuder – korta beslutsvägar, möjlighet att påverka arbetssituationen och pedagogiken samt den nära kontakten med varje elev och där du hinner se deras behov. Det är vi själva som prioriterar vad vi ska göra och pengarna går dit de ska. Skolan blir ”min” skola och du får ett djupare engagemang som anställd, fortsätter Cicki Jannesson

 

Lärarbristen är den tuffa utmaningen, inte bara för skolan utan även för bygden – När skolan dör dör en bygd! När medborgarkooperativet kontaktade kommunen för att få stöd för att avhjälpa lärarbristen fick skolan ett fantastiskt bemötande. Kommunen har nu startat upp en samverkan för att rekrytera fler lärare.

– Lärarna i de kommunala skolorna kan exempelvis få tjänstledigt för att arbeta i Edsele friskola men de har ju sina lojaliteter gentemot elever, kollegor och sin arbetsgivare. Det är svårt att rekrytera lärare, skolan har försökt med både förstelärare och rekryteringspeng avslutar Cicki Jannesson.

Som många andra byar har även Edsele avfolkats men den trenden börjar vända. Att det finns en liten friskola med små klasser och utomhusprofil lockar. Dock är det svårt att lösa bostadssituationen för de som vill flytta dit. Det finns inga hus till salu och gör det det så är bopriserna är så låga att det är svårt att få lån från banken. Många hus i bygden behålls av de som flyttat därifrån och används istället som fritidshus. Man kan säga att de älskar sin hembygd till döds.

Oron för framtiden är stor men samtidigt är Anette, Cicki och Marianne hoppfulla. Snart kallar de till ett nytt stormöte och förhoppningsvis kommer medborgarna i Edsele på nya lösningar för att rädda kvar skolan och därmed byn.

 

Edsele friskola ägs av hela byn genom ett medborgarkooperativ. Till skolan hör förskola, fritids och grundskola F-6. På skolan finns även nattis för de barn som behöver pedagogisk omsorg på obekväma arbetstider. Skolan har även två (allergivänliga) skolhundar som är utbildade besöks- och terapihundar.

Skolutveckling under 30 år – värt att uppmärksamma!

23 september 2022

I år är det 30 år sedan friskolereformen beslutades i Sveriges riksdag. Det är värt att uppmärksamma, och det gör

Vinsten bygger trygghet

09 september 2022

Falun är en friskoletät kommun och så många som var femte elev i grundskolan går i en friskola. På gymnasienivå

Skolchefen: Kommunal verksamhet har köpfest i december

02 september 2022

Diskussionen om vinst har präglat friskoledebatten under lång tid. Men är frågan verkligen relevant? Vart tar vinsten vägen och hur

Friskoleordföranden: Vi är jämnåriga med friskolereformen – 30 år

10 juni 2022

Borns friskola har funnits lika länge som friskolereformen – 30 år. Skolan är ett fint exempel på hur friskolereformen givit