Det är bara att konstatera att fd utbildningsminister Fridolin, som säger sig värna om de små aktörerna, har bedrivit en politik som via Skolinspektionens tillståndsgivning har inneburit att de stora har blivit än större. Bra för alla de som vill gå i deras skolor, men tröskeln har verkligen höjts för alla andra för att etablera sig som en ny friskola.
Det kom nyligen en rapport som visar att andelen sk ”idéburna” friskolor minskar. Detta sett i förhållande till friskolor som är AB. Idéburna är i sig en märklig beteckning eftersom de flesta som startar ett AB gör det utifrån en idé. Men nu finns det debattörer som vill göra denna distinktion och det fanns ju även med i Reepalus vinststoppsutredning. Han kom ju dock fram till att det inte går att göra skillnad på dessa verksamhetsformer i i dag pga att det inte finns någon tydlig definition. Följden av detta är att det nu sitter en utredning som har att titta på hur man kan hitta en definition och sedan utifrån detta hitta möjligheter till att de verksamheter som faller inom denna definition en ”gräddfil” till uppdrag och samarbetsmöjligheter med kommuner, regioner mfl. Allt för att de som driver AB ska kunna ”fulas ut” av de offentliga aktörer som så önskar. Det är inte möjligt med dagens lagstiftning.
Åter till rapporten. Den är en genomgång av hur förhållandet mellan sk idéburna verksamheter och friskolor som är AB har förändrats under perioden 2009-2017. De som är AB utgör en allt större andel av friskolehuvudmännen och också friskoleeleverna. En inte särskilt förvånande slutsats. Det räcker med att titta på Skolinspektionens statistik över beviljade tillstånd för att inse detta. Lägg därtill den debatt som har varit om vikten av att en friskolehuvudman har en långsiktigt hållbar ekonomi (en ståndpunkt som dock aldrig nådde fram till Reepalu, i vart fall återspeglades det inte i hans utredningsförslag) så har det under denna tidsperiod de facto blivit mycket tuffare att få tillstånd att starta en ny skola. Skolinspektionen ställer dessutom tuffa krav på att den som ansöker om att få starta kan visa på att det finns efterfrågan från elever. De har till och med sagt nej till startande av skola i Nacka med argumentet att det inte visats att det finns behov. Det ska byggas en tunnelbana till Nacka och kommuner räknar med att växa med ca 60.000 invånare de kommande 20-30 åren…
Det som hävdas i debatten (tom av ministrar) att vi har fri etablering av friskolor i Sverige – är helt enkelt inte sant. Det krävs mycket kraft och resurser för att kunna lämna in en ansökan och många små aktörer saknar de ekonomiska muskler som krävs. Politiska beslut får effekt och ibland får också politiska debatter effekt på hur myndigheter agerar.
Skolinspektionen kom nyligen med en rapport som visar utvecklingen svart på vitt. Här kan du se vilka som ansökt. Den osäkra framtiden för friskolors villkor återspeglas i antalet ansökningar. Skolinspektionen konstaterar att de för läsåret 2020/21 mottagit 212 ansökningar, en minskning med 33 procent sedan föregående år. Av dessa är 86 nyetableringar och 126 utökning av befintliga fristående grund- och gymnasieskolor. Det är den lägsta antalet ansökningar om nyetableringar sedan Skolinspektionen startade. Detta i en tid när vi vet att det finns ett enormt behov av nya skolor beroende på ett kraftigt ökat elevantal under de kommande 10 åren.
En sak är ansökningar, och det är bekymmersamt att de har minskat när vi vet att det kommer att behövas många fler skolplatser, en annan sak är Skolinspektionens beslut. Beviljas ansökan om att få starta? I få fall kan vi konstatera – mycket sällan;
Skolinspektionen godkände 27 ansökningar om att starta fristående skola och 101 ansökningar om att utöka befintlig fristående skola inför läsåret 2019/20. Det var 315 som ansökte.
Kräver man att friskolor ska ha en långsiktigt hållbar ekonomi, ställer man stora krav på omfattande kunskap inom olika områden hos de ledande befattningshavarnas, kräver man omfattande underlag och dyra intresseundersökningar som visar att det finns en efterfrågan så innebär det att det blir ett begränsat antal personer som är intresserade av att inteckna sina bostäder mm för att lämna in en ansökan om att få starta en skola.
Förbundet har varnat för att det beslut som riksdagen tog om införandet av ägar- och ledningsprövning av ledande befattningshavare, granskning av dessa personer via belastningsregistret osv. kommer att innebära att intresset från små aktörer att starta friskola minskar ytterligare. Men en majoritet i riksdagen tog ändå detta beslut.
Det är bara att konstatera att fd utbildningsminister Fridolin, som säger sig värna om de små aktörerna, har bedrivit en politik som via Skolinspektionens tillståndsgivning har inneburit att de stora har blivit än större. Bra för alla de som vill gå i deras skolor, men tröskeln har verkligen höjts för alla andra för att etablera sig som en ny friskola. Tänkte inte på det verkar vara en näraliggande replik för mp med flera som bidragit till denna utveckling.