”Fortsätter vi som nu kommer friskolorna dö”, skrev Dagens Nyheter i en rubrik på en huvudledare dagen innan julafton. Det är inte helt orimligt att se det som en självuppfyllande profetia. DN:s ledarredaktion har under året som gått, i tätt samspel med nyhetsredaktionen, drivit något som närmast liknar ett korståg mot friskolor. Detta trots att den stora majoriteten av alla elever faktiskt går i kommunala skolor. I ovan nämnda ledare upprepas ett budskap som ligger redaktionen varmt om hjärtat: ”Dessutom krävs att [regeringen] kör över friskolelobbyister som står borgerligheten nära.”
Den stora konspirationsteorin gäller. Precis som om det inte fanns friskoleentreprenörer som röstar på icke-borgerliga partier. Jag skäms inte för att jag varit engagerad i ett parti. Och jag tycker inte heller att de som har fått möjlighet att förverkliga sina företagsidéer ska misstänkliggöras bara för att de tidigare har haft ett partiengagemang. Det är ju inte en enkel sak att starta en friskola, det krävs engagemang och det krävs finansiering och inte minst kunskap. Det förbluffar mig att DN:s ledarsida, som ju påstår sig vara liberal, är så fördömande mot personer som vill förverkliga sina idéer på välfärdsområdet. De ska misstänkliggöras om det har en politisk bakgrund (varav vissa handlar om 50 år bakåt i tiden).
Jag förväntar mig inte ett okritiskt förhållningssätt till friskolor. Men jag förväntar mig att det finns en balans mot bakgrund av hur många som faktiskt går i kommunala skolor. Där ju dessutom politikerna är skolhuvudmän. Och där man på många håll kan fundera på hur de sköter detta uppdrag. Och jag hade också hoppats på ett individperspektiv i skoldebatten, från ledarsidan som säger sig vara liberal.
Jag har gått igenom samtliga artiklar på temat skola som publicerats i DN under året som gått. Det är 284 stycken totalt. Av dessa kan de som har en positiv vinkling gentemot friskolor räknas på ena handens fingrar. De flesta har jag och mina kollegor skrivit i form av repliker på insändarsidan. Skolforskaren Gabriel Heller Sahlgren har skrivit en på DN Debatt.
I övrigt har den massiva friskolekritiken blivit ett självspelande piano på landets största tidning. Som en spegling av samhällsdebatten i stort inte särskilt förvånande. Men nyhetsjournalistiken i Sveriges ledande pressorgan borde ha högre anspråk än att bara följa strömmen. Och landets ledande liberala ledarsida tycker jag borde ha ett intresse av att nyansera debatten om det fria skolvalet. Och framför allt borde den ledarsida som kanske mer än någon annan genom tiderna lyft skolan som en av de viktigaste samhällsfrågorna, kunna vidga perspektivet mer än till det grunda tänkande som skyller alla problem i svenskt utbildningsväsende på friskolorna.
För ett drygt decennium sedan kunde det i en ledartext i DN, som för all del också innehöll en del tuff kritik mot friskolor, låta så här: ”Även i dag har den svenska skolan betydligt allvarligare problem att tackla än att det finns andra aktörer på banan än kommunen.”
De verkliga problemen i svensk skola var då, enligt DN:s ledarsida, ”[b]ristande kunskaper, en övertro på den senaste modepedagogiken, en experimentverkstad påeldad av lärarhögskolorna, nedrustad disciplin och ständigt ändrade förutsättningar för lärarna”, det vill säga ”systemfel som sannerligen inte har med skolans ägandeform att göra”.
Även om alliansregeringens reformer, som sjösattes i samband med att nämnda ledare skrevs, tillsammans med konkurrensen från friskolor, har gjort mycket bättre sedan dess så dras svensk skola i grunden fortfarande med många av dessa problem. Kunskapsresultaten är ännu för svaga. Och enligt den senaste Pisamätningen tar sig bristande disciplin i skolan ännu uttryck i form av sena ankomster till lektioner och stökig studiemiljö. Sannolikt är det också därför så många som över 410 000 elever väljer en friskola, ett val som för en del snarare handlar om att välja bort den kommunala skolan än att aktivt välja en skola.
Sanningen är ju nämligen den att kunskapsbristerna och disciplinproblemen (som hänger ihop!) är absolut störst på kommunala skolor.
Ungefär nio av tio elever som lämnar grundskolan utan behörighet till gymnasiet går i kommunala högstadieskolor. I ungefär hundra kommunala grundskolor runt om i landet lämnar över 30 procent av eleverna årskurs nio utan gymnasiebehörighet. Detta enorma svek mot alla dessa elever – andelen är ungefär lika hög som den som går i friskolor – har DN:s ledarsida ägnat en enda ledare åt under året som gått.
Under 2023 uppstod trots allt en debatt om några av de skolor som har störst ordningsproblem i landet. Aftonbladet gjorde en skakande granskning av Färsingaskolan i Sjöbo där elever kunde hota lärare till livet och smälla av raketer och hemmagjorda bomber i korridorerna. En enda ledartext om denna skola publicerades i DN. Frölundaskolan i Göteborg som inte bara har sämst kunskapsresultat i landet, utan också präglas av försäljning och bruk av narkotika, våld och misshandel, rekrytering av barn till kriminella nätverk och arbetsmiljöproblem har varken ledarsidan eller nyhetsredaktionen på DN – trots att tidningen numera har en stark redaktionell närvaro i rikets andra stad – nämnt med endaste stavelse.
Samtidigt räknar jag till 13 ledartexter om friskolor under de senaste dryga tolv månaderna – samtliga djupt kritiska. Den senaste i raden bär rubriken Den svenska skolan har anpassats till entreprenörerna, inte till barnen. Den är minst sagt häpnadsväckande. Där står följande: ”Tänk dig att du jobbar på Skolinspektionen, och kommer till en friskola där du upptäcker en rad mycket allvarliga brister, vad gäller allt från undervisningen till betygsättningen till antalet behöriga lärare. Vad gör du? Kräver att problemen åtgärdas med en gång?” Hela texten handlar bara om friskolor och vad Skolinspektionen borde göra gentemot dem. Men Skolinspektionen har ett uppdrag som omfattar ALLA skolhuvudmän. Tänk tanken och byt ut ordet friskola mot en kommunal skola, till exempel i Göteborg. Då skulle det kunna stå så här:
”Tänk dig att du jobbar på Skolinspektionen, och kommer till en eller fler av Göteborgs 15 kommunala grundskolor som sommaren 2023 hade 30 procent eller högre andel elever som lämnade grundskolan utan behörighet till gymnasiet. Du upptäcker en rad mycket allvarliga brister, vad gäller allt från undervisningen till betygsättningen till antalet behöriga lärare. Vad gör du? Kräver att problemen åtgärdas med en gång?”
Göteborgs kommun är en av landets största skolhuvudmän. Men detta perspektiv lyser helt med sin frånvaro i texten. Och jag undrar varför det är så. Är inte eleverna som går i dessa skolor, som inte lyckas med sitt uppdrag, inte tillräckligt viktiga? Att kommunala skolor inte lyckas med sitt uppdrag är ju knappast friskolornas fel. Borde inte tidningen snarare uppmuntra Skolinspektionen att granska dessa skolor mer noggrant?
Men frågan är om det inte snarare är så att DN:s ledarsida anpassat sin opinionsjournalistik till klappjakten på skolentreprenörer – och därmed sviker de barn som mest behöver en röst som står upp för deras rätt till en bra skola.
Låt mig avslutningsvis bara kort konstatera att DN:s skolreporter Peter Letmark, har skrivit en bok som heter Svensk skola AB och som hävdar att ”skolan offrat kunskap, likvärdighet och lärares integritet på valfrihetens altare”. Här är det tydligen helt okej med lobbying, från tidningens egen nyhetsjournalist. Är det kanske därför som problem som uppstått i kommunala skolor inte uppmärksammas lika mycket? Om Färsingaskolan i Sjöbo har DN:s nyhetsredaktion skrivit en enda artikel. Och till skillnad från många kollegor runt om i landet, så har inte heller den höga andelen elever som lämnar grundskolan utan behörighet till gymnasiet uppmärksammats på nyhetssidorna.
Missförstå mig rätt. Det är verkligen inte fel att granska friskolor och jag säger absolut inte att friskolor aldrig förtjänar kritik. Tvärtom har en del artiklar varit relevanta. Men ensidigheten i DN:s bevakning, både på nyhetsplats och på ledarsidan, befäster en verklighetsbild som helt enkelt inte stämmer. Det narrativ som läsarna matas med är att i stort sett alla problem i svensk skola beror på att elever kan välja skola själva.
När jag för en tid sedan talade på ett möte om friskolor så ställde jag inledningsvis frågan ”hur stor andel av landets grundskoleelever tror ni går i friskolor?” till åhörarna. Svaren jag fick var 70, 60, 40 procent. När jag gav svaret 16 procent blev de förbluffade. Och det är inte konstigt, för det är inte det intrycket man får av debatten, att 84 procent av grundskoleeleverna går i kommunala skolor. Effekten har ju också blivit att de skolproblem som är de riktigt allvarliga mer eller mindre förtigs. Så kan väl inte Sveriges ”paper of record”, den ledande tidningen, rimligen tolka sitt uppdrag att beskriva verkligheten?
Med hopp om god fortsättning på det nya året och om en bättre balans år 2024.