I veckan släppte fackförbundet Sveriges Lärare sin, som det nu verkar, årliga rapport inför höstterminens slut. Nu med titeln Den skadliga konkurrensen . Rapporten bygger på en enkät som besvarats av 1070 av deras medlemmar.
Syftet med rapporten beskrivs vara att ge en överblick över hur ”kundtänket slår mot skolan” och hur lärare på fristående respektive kommunala skolor upplever detta i sin vardag.
Rapportförfattarnas slutsatser är att ”kundtänket” är tydligast i så kallade vinstdrivande friskolor, men att alla skolor påverkas negativt av dagens system. Bland annat i form av orimliga krav från vårdnadshavare och press från chefer. I slutet av rapporten listar Sveriges lärare ett antal krav, där ett är att så snart som möjligt fasa ut alla skolor som drivs som aktiebolag.
Rapporten illustrerar några problem som behöver tas på allvar och som hävdas förekomma på både friskolor och kommunala skolor. Lärare ska aldrig pressas till att sätta betyg som inte matchar elevernas kunskaper och skolledningar måste bli bättre på att skydda lärare från otillbörlig press och orimliga förväntningar från vårdnadshavare. Det gäller oavsett vilken typ av skola det handlar om.
Men att tvärsäkert slå fast att dessa problem beror på friskolorna och det fria skolvalet – och att därmed vilja få bort de friskolor som 8 av 10 av landets friskoleelever går i – är orimligt.
Att människor ställer större krav är knappast något som är unikt för skolområdet. Det kan många som jobbar i branscher med direktkontakt med allmänheten vittna om.
När det gäller skolan och hur medarbetarna upplever sin arbetssituation så har det gjorts många undersökningar genom åren.
Intressant nog har många visat att lärare i friskolor trivs bättre på sina arbetsplatser och anser sig ha bättre förutsättningar att göra ett bra jobb än vad kollegorna i kommunala skolor gör.
I Skolinspektionens senaste skolenkät, som besvarades av hela 48 794 lärare inom grundskolan och 16 075 lärare på gymnasiet, är skillnaderna genomgående.
Skolenkäten ställer frågor inom 16 områden, exempelvis hur lärarna upplever elevernas tillgång till rätt stöd och elevhälsa, det pedagogiska ledarskapet och arbetet med att följa upp studiero, trygghet och kunskapsresultat.
Inom 15 av 16 områden är lärare i friskolor mer nöjda än lärare i kommunala skolor, både i grundskolan och på gymnasiet.
I Jobbhälsoindex 2022 angav 66 procent av lärarna i friskolor att de var nöjda med sitt arbete, jämfört med 55 procent av de kommunala lärarna. Skillnaderna var lika stora i friskolornas favör när det gällde viljan att rekommendera sin arbetsgivare till andra.
Det finns med andra fler aspekter att beakta när man jämför lärare inom kommunala och fristående skolor, och få undersökningar har ett lika gediget urval som Skolenkäten, som dessutom är helt oberoende.
Konkurrens mellan skolor lyfts oftast fram som något ensidigt negativt, men det finns studier som visar att sund konkurrens mellan skolor har lett till högre kunskapsresultat för alla elever. Att det finns många olika skolor ger också lärare fler olika arbetsgivare att välja mellan.
Facket driver linjen att alla skolor som ägs av aktiebolag ska ut ur skolan, trots att det är här majoriteten av friskoleeleverna går. Många av deras egna medlemmar har också aktivt valt dessa arbetsgivare.
De utgår sannolikt ifrån att alla lärare som valt friskolor inte skulle ha några problem med att deras skola försvann. Men en undersökning från 2022 visar att bara 4 av 10 friskolelärare i första hand skulle söka jobb på en kommunal skola om deras nuvarande skola la ner.
Det är bra att problem som föräldrars påtryckningar lyfts fram i ljuset. Där ska skolhuvudmannen/skolledningen vara tydligt. Ett sådant agerande från föräldrar är inte acceptabelt.
Med detta sagt kan jag inte låta bli att uttrycka min förundran över att Sveriges Lärare driver en politik som leder till att deras medlemmar får färre arbetsgivare att välja mellan. Det blir än mer obegripligt när det dessutom är så att lärarna är mer nöjda med de arbetsgivare som är friskolor.
/