Skolan är den vanligaste brottsplatsen för Sveriges unga. Vad behöver vi göra för att vända utvecklingen? Det handlade vårt frukostseminarium om den 20 september. Vesna Prekopic, som är intervjuad här efter seminariet, inledde mötet med att berättade om sina erfarenheter från att vara rektor på en skola i Järvaområdet i Stockholm. En riktigt skrämmande berättelse som hon har skrivit en bok om. Man kan undra hur det kommer sig att arbetsplatsen skola har kunnat hamna i så oerhörda ordningsproblem, i vart fall i vissa skolor. Och framförallt – hur kommer det sig att detta har kunnat pågå under lång tid. Skolan är en arbetsplats – för skolpersonal och för elever.
Damian Brunker, rektor vid Internationella Engelska skolan i Fröslunda, Eskilstuna, berättade om hur han och hans kollegor har jobbat, och jobbar, för att skapa trygghet och studiero på skolan. Det handlar om tydliga regler, som alla som jobbar i skolan har ansvar för att se till att de följs. Det handlar om att visa respekt för varandra, elever emellan, medarbetare emellan och mellan medarbetare och elever. Det ska vara tydligt vad som förväntas av var och en och reaktionen ska vara tydlig när någon bryter mot det som gäller. Det handlar inte om ”kadaverdisciplin” som Damian konstaterade, det handlar om ”tought love”, att visa att det är omsorg om individerna som ligger till grund för de regler som gäller i skolan. Om alla förstår varför reglerna finns så är det också lättare att följa dem.
Damian och hans kollegor har fått ordning på skolan. Men det har krävts målmedvetet och uthålligt jobb där alla drar åt samma håll, oavsett position i skolan. En mycket stor andel av eleverna lämnar idag grundskolan men gymnasiebehörighet. Ca 80 procent av eleverna har utländsk bakgrund. Skolan jobbar också mycket medvetet med det omgivande samhället vilket gör att man också skapar respekt hos allmänheten för det arbete som sker i skolan.
Snart sagt varje dag kan vi läsa i tidningarna och höra på nyheterna om brottsliga gärningar som begåtts av barn, elever som ska gå i grundskolan eller gymnasiet. Det är helt förfärliga berättelser som vi får till oss. Att en 13-årig pojke hittas skjuten i huvudet är något som ingen trodde skulle kunna hända i Sverige för bara några år sedan. Men nu sker det och denna våldsutveckling måste stoppas. Detta är inte ett jobb som skolan kan göra ensam. Samhällets olika delar måste jobba tillsammans för att få stopp på detta. Därför var det ett mycket välkommet initiativ från justitieministern och socialministern att bjuda in näringslivet och representanter för civilsamhället till ett möte om organiserad brottslighet och brottsförebyggande åtgärder. Jag framförde vikten av att de sekretesshinder som finns idag mellan skola, socialförvaltning, polis mfl måste bort. Jag påpekade också att friskolorna också vill delta i detta viktiga arbete. Erfarenheterna från pandemin är att det inte alltid är så att ”det offentliga Sverige” tänker på att det finns friskolor. De bjuder in kommunerna och tror då att skolhuvudmännen finns representerade, men då saknas de fristående.
Att vända utvecklingen är inget quick fix. Men i det arbetet är det värdefullt att lära av goda exempel, och att förstå vidden av de problem som finns i vissa skolor. Därför rekommenderar jag var och en att ta sig tid för att titta på vårt frukostseminarium Skolan som brottsplats.
/