16 februari 2023

Friskolebloggen

ULLA HAMILTON / VD på Friskolornas riksförbund

Det finns anledning att tydliggöra Friskolornas riksförbunds inställning till insyn i friskolor. Cirka 95 procent av våra cirka 500 medlemmar är små friskolehuvudmän. Det finns inte något motstånd mot relevant öppenhet och transparens i de fristående verksamheterna. Våra medlemmar ställer sig bakom insyn i verksamheterna och bidrar genom att lämna alla de uppgifter som samlas in nationellt, framförallt via SCB, till Skolverkets olika databaser. Skolinspektionen granskar varje år de fristående skolorna både ur ett kvalitativt perspektiv, men också de ekonomiska förutsättningarna. Kommunen har fått utökade regler om rätt till insyn i de fristående skolorna. Själva behovet av insyn för allmänhetens räkning torde därför redan vara väl tillgodosett.

Regeringen har nu aviserat förändrade direktiv till den så kallade Skolinformationsutredningen. Utredningen ska enligt uppgift inte längre lämna förslag på hur friskolor ska omfattas av offentlighetsprincipen. Den ska i stället, i enlighet med Tidö-avtalet, lämna förslag på en insynsprincip. Vi välkomnar att regeringen nu tydligt anger att man värnar proportionalitetsprincipen när det gäller lagstiftning. Den absolut största delen av landets friskolor är små friskolor. Var tredje fristående grundskola har färre än hundra elever. De allra flesta av dessa små friskolor är medlemmar hos oss. Vi företräder dessa med stolthet.

Proportionalitetsprincipen innebär att om en fråga kan lösas på ett enklare sätt så ska den metoden användas. Om fristående skolor skulle omfattas av offentlighetsprincipen, där flertalet mindre fristående verksamheter kommer att drabbas mycket hårt av en administrativ pålaga (se beskrivning nedan) som tar tid och resurser från huvuduppdraget – undervisningen – så innebär det ett brott mot proportionalitetsprincipen. Något som också påpekats av ledande jurister. Fristående förskole- och skolverksamheter består till 95 procent av huvudmän med endast en eller högst två enheter att jämföra med en kommuns centrala förvaltning med arkivarier, registratorer, administrativa system och specialistkompetens i offentlig rätt såsom till exempel kommunjurist. Konsekvenserna av införandet av offentlighetsprincipen i fristående förskolor och skolor leder obönhörligen till att den enskilda skolans och lärarnas administrativa börda kommer att öka.

För vad innebär offentlighetsprincipen egentligen? Den handlar ju inte bara om att skolan ska lämna ut ett papper. Betänk hur en liten friskola med hundra elever och ett fåtal administrativa medarbetare ska hantera denna lagstiftning.

 

Hur skulle ett införande av offentlighetsprincipen påverka en friskola?

Lagen innebär att:

  • Allmänheten och massmedia har rätt till insyn i statens och kommunernas verksamhet. (i detta fall då friskolehuvudmannens verksamhet)
  • Rätt att läsa allmänna handlingar som finns hos friskolan. Undantag är handlingar med sekretessbelagda uppgifter.

 

Krav på registerhållning och diarieföring

Friskolan måste inrätta ett system för att registrera och diarieföra alla inkomna och upprättade handlingar. Diariet har allmänheten rätt att ta del av. Myndigheterna löser det bland annat genom att ha en dator tillgänglig i receptionen. Annars måste dokumenten skrivas ut, kopieras och sedan skickas till den som vill ta del av dem. Diarie- och registerkraven innebär investeringskostnad som de flesta friskolor inte behöver i dag då de redan har egna system för att hantera handlingar. Kraven medför extra administration som måste hanteras av någon och därmed kostnader, pengar som annars skulle kunna användas för undervisningen. Som inkommen handling räknas även mejl som kommer ”utifrån” vilket innebär att det är allmänna handlingar. Det innebär att i stort sett all e-postkorrespondens mellan lärare och föräldrar ska diarieföras, upprättade bedömningsdokument av eleverna med mera ska diarieföras. Det är lätt att inse att detta är ett omfattande arbete som små skolor inte har personal för att hantera.

 

Krav på tillgänglighet

Offentlighetsprincipen innebär också krav på tillgänglighet. Den/de som vill ta del av en allmän handling ska begära det hos den friskola som förvarar handlingen. Den som vill ha ut handlingen behöver inte ange varför eller till vad. Handlingen ska kunna läsas på plats eller kopieras mot avgift. I Tryckfrihetsförordningen finns ett så kallat ”skyndsamhetskrav”. Det innebär att en friskola måste tillgodose en begäran (eller avslå den med överklagbart beslut) helst på dagen eller i vart fall inom högst 2-3 dagar. Den som inte följer detta kan bli anmäld till Justitieombudsmannen (JO).

Som framgår ovan är den absoluta största majoriteten av friskolorna små verksamheter. De har ingen administrativ personal utan det är rektor som hanterar detta. På loven är skolorna stängda och personalen ledig. Lagens krav på tillgänglighet innebär att en skola inte kan vara stängd under till exempel sommarlovet eftersom tillgänglighet innebär att den ska vara öppen varje helgfri dag med personalberedskap för att såväl hantera begäran om att få ut allmänna handlingar som kompetens att göra sekretessbedömning om huruvida en handling kan lämnas ut.

 

Kompetens för sekretessbedömning

Utgångspunkten är att alla handlingar är allmänna och måste lämnas ut om så begärs. Uppgifter om till exempel löner och övriga anställningsvillkor kan inte sekretessbeläggas. Lagstiftningen innebär att en friskola måste ha medarbetare som kan göra en sekretessbedömning av handlingar som begärs ut samt besluta om att uppgifter i en handling omfattas av sekretess. Många svåra juridiska sekretessprövningar kommer att behöva göras. För detta behövs juridisk kompetens inom just sekretessområdet.

Den som begärt ut en handling från en myndighet vet att det också är vanligt att det är delar av handlingen som sekretessbeläggs. Det beror på att det normalt sett inte går att sekretessbelägga hela handlingen utan endast vissa uppgifter i den. Detta görs genom att avsnitt i handlingen döljs, det vill säga de sekretessbelagda delarna, innan handlingen lämnas ut. Ett tidskrävande och svårt arbete. Juridisk kompetens behövs dessutom för att utforma korrekta beslut som kan överklagas till Kammarrätten – och för att driva rättsprocesser i Kammarrätten.

 

Beslut kan överprövas i domstol

Om friskolan avslår en begäran om att ta del av eller få ut handling så kan den som fått avslag få beslutet prövat i domstol.

 

Hur omfattande hantering är det av handlingar?

En handling är inte detsamma som ett fysiskt pappersdokument. En handling kan lika gärna avse digitala handlingar, till exempel mejl eller excelfiler. Det handlar bland annat om:

  • Elevärenden såsom elevers närvaro, frånvaro, resultat, elevhälsa, föräldrakontakter mm
  • Personalärenden såsom bland annat anställningskontrakt och andra personaladministrativa uppgifter.
  • Ekonomiärenden som berör verksamheten.
  • Övrig affärsverksamhetsrelaterad dokumentation och handlingar såsom styrelseprotokoll, affärskorrespondens, styrning och ledning av skolan med mera.

Sammanställningen visar att påståendet att offentlighetsprincipen endast skulle innebära mindre administrativa insatser i de fristående skolorna är helt felaktigt. Lagen innebär att alla dessa handlingar måste bedömas utifrån sekretesshänseende.

 

Sårbarheten ökar

Friskolor är hett omdebatterade i Sverige. Det innebär att det inte gå att utesluta samordnade attacker på enskilda verksamheter med politiskt bakomliggande motiv. Det skulle som exempel räcka med att en samordnad grupp skickar ett mejl om dagen under en vecka till en mindre skola för att i stort sett alla resurser skulle behöva riktas mot dokumenthanteringen. Kommuner har idag heltidsanställda medarbetare som hanterar begäran om utlämnande av allmänna handlingar. Det finns också exempel på föräldrar som är missnöjda med sitt barns skolgång. En enskild individ kan, som ovan nämnts relativt enkelt, med inte så omfattande arbete eller tidsförlust, sätta igång en stor hantering av dokument som riskerar bli helt förödande för en skola.

 

Tidigare utredningar har avvisat förslag om införande av offentlighetsprincipen

I betänkandet Privata utförare – kontroll och insyn (SOU 2013:53) sägs följande på s. 241: ”Ett krav på privata utförare att tillämpa offentlighetsprincipen skulle också leda till en kraftigt ökad administrativ börda. En privat utförare har inte nödvändigtvis samma system för exempelvis dokumentation och diarieföring som en kommunal förvaltning. Det skulle kunna bli mycket kostsamt för privata utförare att tvingas anpassa sig till ett sådant krav.

Från ett mer praktiskt perspektiv torde det också som konstaterats i förarbetena till nuvarande bestämmelse vara svårt att få offentlighetsprincipen att fungera hos en privat utförare. Det är inte alltid enkelt för erfarna kommunala tjänstemän och förtroendevalda, som ändå torde vara väl bekanta med regelverket, att tillämpa offentlighetsprincipen. Hos privata utförare finns normalt sett ingen större kunskap och erfarenhet inom detta område. Det är inte heller rimligt eller realistiskt att anställda hos privata utförare skulle tvingas genomgå särskild utbildning i dessa frågor. Att införa ett krav på att privata utförare ska tillämpa offentlighetsprincipen är följaktligen enligt utredningens bedömning inte möjligt … ”

Denna utredning har alltså kommit fram till en helt annan bedömning avseende konsekvenserna för införandet av offentlighetsprincipen i ovanstående betänkande om kontroll och insyn av privata utförare.

 

Beskrivningen av vad offentlighetsprincipen innebär visar tydligt att det skulle vara oproportionerligt att införa den på friskoleområdet. Förbundet och dess medlemmar värnar öppenheten i verksamheten. Därför menar vi att lagstiftaren i stället ska ange i lag vad som ska vara offentliga uppgifter. Lagstiftaren har att beakta proportionalitetsprincipen och här finns det uppenbarligen andra vägar att gå som inte får så stora effekter som införandet av offentlighetsprincipen för fristående skolor. En stor majoritet av friskolehuvudmännen driver, som framgår ovan, mycket små verksamheter. Det är här som proportionalitetsprincipen kommer in. För att uppnå syftet ökad transparens kan lagstiftaren i stället helt enkelt ange i lag vilka uppgifter som ska vara offentliga.

/

 

Skolkommunalrådet ägnar sig åt lagtrots – det är inte okej

08 april 2024

Det socialdemokratiska skolkommunalrådet i Göteborg Viktoria Tryggvadottir Rolka tycker inte om skollagen, och hon tycker inte om det fria skolvalet.

Friskolor höjer andelen behöriga lärare

04 april 2024

Andelen behöriga lärare ökar något i både grundskolan och gymnasieskolan jämfört med föregående läsår. Det skriver Skolverket idag. De har

Mobbing oacceptabelt på IES Borås

22 mars 2024

Skolan är Sveriges vanligaste brottsplats för ungdomar. Detta faktum är svårt att ta in och det är än mer obegripligt

Friskolor lyfter svenska kunskapsresultat

20 mars 2024

Svenska friskoleelever ligger ett helt läsår före elever i kommunala skolor. Förvånad? Många som följt skoldebatten blir nog det. Men