Regeringen har aviserat en höjning av avgiften för att starta friskola eller utöka befintlig skolverksamhet. Enligt ett pressmeddelande från utbildningsdepartementet (24/11/22) ska avgiften höjas till 75 000 kronor för nyansökningar, 65 000 kronor för utökning av befintligt tillstånd samt till 20 000 kronor för utökning som avser avvikelser inom gymnasieskolans nationella program.
– Avgiftshöjningen är ett dråpslag mot de som drömmer om att starta en ny liten friskola. Och om en uppskattad friskola med en eller två skolenheter vill starta en ny skola för att ge fler elever chansen till en bra utbildning, och beta av sin kö, kan det bli omöjligt med kostnadsökningarna, säger Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund.
Skolinspektionen gör en ägar- och ledningsprövning som innebär en mycket tuff granskning av skolans styrelse och ledning. De höjda avgifterna ska täcka statens ökade kostnader för detta.
– Friskoleentreprenörer drivs av att skapa en god utbildning för sina elever. Redan i dag visar staten tydligt att man inte litar på dem. Nu ska de dessutom behöva betala ännu mer för att få sitt förtroende ifrågasatt av myndigheter och politiker. Hur ska vi kunna förmå eldsjälar att belåna sina hus och ta ekonomiska risker för att förbättra svensk skola när alla signaler från makten säger att de hellre borde låta bli? säger Ulla Hamilton.
– Tröskeln bli omöjligt hög för ett föräldrakooperativ som vill starta eller driva vidare en nedläggningshotad byskola om de dessutom ska behöva betala en hög avgift för Skolinspektionens ägar- och ledningsprövning. Skälet till höjningen anges vara kostnadsneutralitet, men det finns ju ett alternativ till höjd avgift, nämligen att kostnadseffektivisera myndighetens arbete. Det förvånar att regeringen inte har reflekterat över detta utan väljer att lägga avgiftshöjningar som framför allt slår mot små existerande och ev blivande aktörer säger Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund.