Riksrevisionen, riksdagens oberoende granskningsmyndighet, granskar nu skolpengssystemet. Översynen är välkommen då systemet är komplext och brister i transparensen. Regeringens lagförslag väntas dock presenteras innan granskningen är klar.
– Det är välkommet att Riksrevisionen tar det här initiativet. Och det vore anmärkningsvärt om regeringen inte inväntar en oberoende granskning innan man tvingar riksdagen att ta ställning till skarpa lagförslag som berör samma fråga, säger Ulla Hamilton, VD Friskolornas riksförbund
Under våren lägger regeringen en rad lagförslag på riksdagens bord som rör skolan. Ett utav dem rör skolans finansiering och ska presenteras senast den 22 mars. Syftet är att få lagförslaget behandlat innan riksdagens sommaruppehåll.
– Skolpengssystemet behöver reformeras. Dagens system innebär att beräkningen och hanteringen skiljer sig åt från kommun till kommun. Det är dessutom svårt att få insyn i hur beräkningarna görs. Om regeringen, som man har indikerat, kommer att basera sitt förslag på den så kallade Likvärdighetsutredningen så löser inte det problemen med skolpengens utformning, säger Ulla Hamilton.
Revisionsbyrån Deloitte konstaterade 2018 att det var mycket svårt att få fram tillräckligt bra underlag från kommunerna. Granskningen konstaterade också att det rådde brist på konsekvent bas för tolkning av lika villkorsprincipen, att det fanns skillnader i redovisning av finansiell information och uppföljning av skolpengsbeslut och att det saknades redovisnings- och revisionskrav på kommunala skolverksamheter.
– Komplexiteten påverkar vilka möjligheter friskolor har att få den ersättning de har rätt till. Allt sedan det nuvarande skolpengssystemet infördes har friskolor vid upprepade tillfällen behövt gå till domstol för att få svar på om de får den ersättning de har rätt till för sina elever. Huvuddelen av Sveriges friskolor är små och har inte möjlighet att driva långa domstolsprocesser, säger Gudrun Rendling, förbundsjurist Friskolornas riksförbund.