Socialdemokraterna har beställt en rapport från riksdagens utredningstjänst om bl a lärartätheten i friskolor och kommunala skolor samt löner för olika yrkeskategorier. Rapporten är daterad i februari 2020 men det var först i veckan som Dagens Nyheter använder sig av det tips som de uppenbarligen fått från socialdemokraterna. (s) jobbar hårt just nu för att få bort fokus från andra frågor, bland annat det faktum att skolan överlag har större problem än det faktum att det finns friskolor. Det handlar bland annat den ökande lärarbristen (som givetvis påverkar lönenivåerna), det faktum att för många lämnar grundskolan utan gymnasiebehörighet och att det finns många skolor runt om i landet där det saknas koll på hur kunskapsnivån ser ut hos alla elever.
Nåväl, DN skrev om rapporten i fredags. Eftersom det saknas många aspekter i den artikeln finns det anledning att kommentera densamma. Först kan man konstatera att den 6-sidiga statistikrapporten från riksdagens utredningstjänst inte alls ger underlag för att dra de slutsatser som såväl lärarfacken och socialdemokraterna gör i artikeln. Men i det debattklimat som råder just nu så är det knappast förvånande. Det man kunde ha förväntat sig är att DN inte sväljer denna beskrivning av sambandet utan att ifrågasätta. Men inte heller denna brist är särskilt förvånande tyvärr.
- Lärartätheten är inget fullödigt mått på en skolas kvalitet. Forskning visar att det viktiga är att ha bra lärare. En bra lärare är ofta duktig på att lyfta kunskaperna i stora klasser. Däremot är det inte givet att en dålig lärare är bättre på att förmedla kunskaper bara för att klassen är mindre. Att bara räkna antalet elever/ lärare riskerar således att leda till fel slutsats. Dessutom spelar det givetvis roll hur arbetet i skolan i övrigt är organiserat. Kunskapsskolan tillhör till exempel de skolor där man har organiserat arbetet så att lärarna använder en stor del av sin tid för undervisning. Så ser det inte ut i många andra skolor. Det är bara att lyssna på hur båda lärarfacken klagar på att deras medlemmar får använda en stor del av sin tid för administrativa uppgifter i stället för för undervisning, för att inse att hur man organiserar arbetet på skolan spelar roll. Att bara titta på lärartätheten är därför ett alltför grovt mått.
- Hur lärartätheten ser ut generellt i tex åk 1-9 i grundskolan är inte heller ett intressant mått. Tidigare har Skolverket haft statistik som visat lärartätheten per årskurs. Den har visat att friskolor har högre lärartäthet under de första skolåren. Det är tvärtom i kommunala skolor, där är lärartätheten högst i högstadiet. Tyvärr säger Skolverket att de inte delar upp statistiken på detta sätt längre. Men du kan läsa hur det såg ut för några år sedan här.
- Så till lönerna. För det första talar vi om olika kollektivavtal i friskolor och kommunala skolor. Och avtalen skiljer sig åt. Det förklarar en av Almegas förhandlare här. Om man studerar lönestatistik så är det dessutom relevant att ta hänsyn till hur åldersstrukturen ser ut. Medarbetarna i friskolorna har en lägre genomsnittsålder än medarbetare i kommunala skolor. Det är inte så konstigt eftersom valalternativet att jobba i en friskola inte har funnits lika länge som att jobba i en kommunal skola. Även om det är ca 40.000 personer som har lärarutbildning men valt att jobba utanför skolvärlden, så vet vi att de flesta lärare ofta stannar länge på sitt jobb. Inte minst de som bor och jobbar i mindre orter.
- Hur ser det då ut? Som synes så visar SCB:s statistik – obs att detta är SCB:s statistik och inte Almegas lönestatistik -att det inte finns några medarbetare över 65 år som jobbar i friskola. Däremot vet vi att lärarbristen gör att många kommuner ”köper kvar” duktiga ämneslärare. Ämneslärare är verkligen ett bristyrke och därför kan det vara en bra ide att betala en rejäl lön för att en duktig medarbetare blir kvar efter pensionsåldern.
Gymnasiet – där är de som jobbar i friskola 25-64 år.
Så här ser det ut i siffror
Till slut. Vi vet också att allt fler lärare säger att det viktiga inte är lönen utan det är arbetsmiljön. De som jobbar i friskolor är mer tillfreds med sin arbetssituation än de som jobbar i kommunala skolor. Detta är självklart en viktig aspekt. Det innebär att även om man skulle kunna få en högre lön genom att byta till en kommunal skola, i lärarbristens tidevarv, så väljer många att stanna kvar på sin arbetsplats. En skola är en arbetsplats, och som på vilken arbetsplats som helst så är det viktigt hur ledningen fungerar och hur arbetet är organiserat. Det är väl känt att många friskolor har en väl fungerande organisation. Och då stannar man kvar på arbetsplatsen, helt enkelt för att man trivs. Du kan läsa hela den intressanta rapporten här.
Om nu friskolorna är så dåliga som (s) och lärarfacken hävdar – hur kommer det sig att allt fler föräldrar vill att deras barn ska gå i dessa skolor? Är inte det märkligt?
/