I 5 av de totalt 10 olika sammansättningarna är lärartätheten högre i friskolor. Varför då?

Att jämföra lärartäthet mellan skolor som har olika kombinationer av årskurser är som att jämföra äpplen och päron. 

Jag tänker inte avkräva något ett svar på den frågan eftersom lärartäthet har visat sig ha ingen eller marginell betydelse för vilka resultat eleverna når. Dessutom har jag en tilltro till professionen och till att  skolor i allmänhet bemannar sin verksamhet efter förmåga och behov.

Däremot tycker jag att det är hög tid att den slentrianmässiga argumentationen från friskolornas motståndare upphör. Påståenden om att friskolor har lägre lärartäthet används som ett argument mot företagande i skolsektorn och beskrivs då som ett sätt för skolorna att tjäna mer pengar. Det märkliga är att ingen har synat dessa påståenden i detalj. För argumentet faller platt om man tittar närmare på hur lärartätheten ser ut på skolor med samma sammansättning av årskurser.

Att jämföra lärartäthet mellan skolor som har olika kombinationer av årskurser är som att jämföra äpplen och päron. Lärartätheten är lägre i de lägre årskurserna, vilket gör att skolor som t ex bara har högstadium hamnar på ”rätt” sida om genomsnittet, medan skolor med en större del av sin verksamhet i lågstadiet på ”fel” sida. 

Vi har bett Skolverket att ta fram en jämförelse som visar den genomsnittliga lärartätheten för skolor som har samma sammansättning av årskurser. 90 procent av alla grundskolor har någon av de 8 vanligaste kombinationerna av årskurser. Vi har själva lagt till lärartätheten för förskola och förskoleklass utifrån Skolverkets officiella statistik. Fram träder en annan bild än den som ett genomsnitt av hela grundskolan visar och som friskolekritikerna vill etablera.  

I 5 av de totalt 10 olika sammansättningarna är lärartätheten högre i friskolor.  I 3 är lärartätheten samma eller i stort sett samma. I 2 fall kan man hävda att lärartätheten är lägre i friskolorna.

Vad beror då den lägre lärartätheten i kommunala skolor på? Är det också för att de vill tjäna pengar? Sambandet framstår onekligen malplacerat när det appliceras på kommunala skolor, men kopplas det ihop med friskolor köper kritikerna det direkt. Själv tror jag som sagt att de allra flesta skolor gör vad de kan för att använda sina resurser på bästa sätt och bemannar verksamheten efter förmåga och behov.

Är det inte hög tid att släppa diskussionen om lärartäthet och vinstintresse och fokusera på den kvalitetsutveckling som många skolor i Sverige behöver?