Det viktiga är vad som händer i klassrummet

I anslutning till att förbundet presenterade rapporten ”Se skolans verkliga utmaningar” gjorde Altinget en intervju med undertecknad. Den återges här i sin helhet.

Hamilton om rapporten: – ”Det viktiga är vad som händer i klassrummet”
Av Sanna Rayman | 16 juni 2020

INTERVJU. Systematiskt kvalitetsarbete är det viktigaste för att lyfta skolan, säger Ulla Hamilton, Friskolornas riksförbund om en nysläppt rapport. Hon beklagar också att många kommunala företrädare fortfarande tycker att friskolorna ”tar deras elever” och hoppas på en större öppenhet mellan huvudmän framöver.

Friskolornas riksförbund har nyligen släppt en rapport om skolans utmaningar. Altinget ställde ett par frågor till förbundets vd Ulla Hamilton om rapporten.

Vilken är den enskilt största uppförsbacken när det gäller att lyfta resultaten i skolan?

– Vi vill lyfta det faktum att många skolhuvudmän inte ställer krav på att alla deras skolor ska ha ett systematiskt kvalitetsarbete. De som jobbar så hittar tidigt de elever som inte hänger med och kan därmed sätta in de stödåtgärder som behövs för att de ska klara kunskapskraven. Finns inte det på plats så riskerar man att framförallt de elever som kommer från lågutbildade hushåll eller tuffa familjeförhållande inte klarar grundskolan.

I en debattartikel beskriver du den här rapporten som en ”tydlig kontrast till den nyligen presenterade utredningen ”En mer likvärdig skola”, som har ett närmast ensidigt fokus på elevsammansättningen”. Samtidigt beskriver er rapport att en avgörande förändring i svensk skola är den kraftigt växande andelen elever med utländsk bakgrund. Betyder inte det att ett fokus på elevsammansättningen blir nödvändigt framöver?
– Nej, det betyder att det blir än viktigare att ha höga förväntningar oavsett elevens bakgrund och att ha ett systematiskt arbetssätt som jag beskriver ovan. Forskningen är entydig – det viktiga är vad som händer i klassrummet. Utredningen fokuserar på att skapa nya myndigheter och resursfördelning. Vilken forskning visar att det klarar det kompensatoriska uppdraget?

I rapporten klarar sig de fristående huvudmännen väl och du lyfter fram att debatten borde handla med om exempelvis styrning och utvärdering och mindre om skolval och vinster. Ser ni i rapporten att en viss typ av styrning och utvärdering ger bättre resultat? I så fall, vilka metoder är i detta avseende ”bäst”?
– Forskningen kring vad som kännetecknar framgångsrika skolor och skolhuvudmän är tydlig och väl känd såväl internationellt som nationellt. Peter Fredriksson, Skolverkets gd, brukar presentera det som fyra punkter: 1) Ha koll på elevers lärande, 2) säkra arbetsron med tydliga regler och rutiner, 3) fokusera på skolans kunskapsuppdrag och 4) ha höga förväntningar på både elever och lärare.

Ni skriver att flera fristående skolor har varit i kontakt med de kommuner de är verksamma i för att erbjuda plats åt nyanlända, utan större framgång. Är kommunerna dåliga på att ”tänka in” de fristående skolorna i det lokala skolutbudet?
– I många fall ja. Särskilt 2015/16 då många nyanlända kom till Sverige. Det var svårt att få många kommuner att leva upp till de lagkrav som åvilar
dem – att informera alla, även nyanlända, om att vi har rätt att välja skola i Sverige. Och får inte friskolor information om att det finns nyanlända elever så är det också svårt att ta emot dem – även om friskolan kan och vill. Den som inte känner till att det finns ett behov har svårt att tillgodose det. Kommunerna äger frågan, men på vissa håll fungerar det bra. Tyvärr så är det alltjämt många kommunala företrädare som anser att friskolorna ”tar deras elever” när eleverna väljer en friskola och det kan påverka samarbetsklimatet.

En framgångsfaktor bland många som noteras i rapporten är ”stordriftsfördelar”, vilka är bra när de nyttjas rätt i såväl kommunala skolor som på friskolor. Vilka stordriftsfördelar är den svenska skolan sämst på att ta tillvara?
– Att stora skolhuvudmän kan bygga upp effektiva systematiska uppföljningssystem för att kunna följa varje elevs utveckling och sätta in stöd när man ser att det behövs. I rapporten visar vi bland annat på brister i Malmö och Göteborg i denna del. De har mycket att lära av andra huvudmän, kommunala som fristående. Göteborg har påbörjat den resan och det ska bli intressant att följa.

Studiero lyfts fram som en central faktor. Påverkar inte elevsammansättning studieron?
– Skolan är en arbetsplats och som på vilken arbetsplats som helst så är ledarskapet och tydliga arbetsplatsregler en förutsättning för en god arbetsmiljö. Så nej, det handlar om ett tydligt ledarskap i skolan och i klassrummet. Även här har skolhuvudmannen det yttersta ansvaret för att ge förutsättningarna. Är huvudmannen tydlig med att man menar allvar med att studiero är viktigt så känner alla i verksamheten att de har mandat att förverkliga det.

Ni hittar i rapporten ett antal kommunala huvudmän med dåliga resultat som också har gemensamma drag. Vilka är de, kortfattat? Har friskolor med dåliga resultat samma typ av problematik i grunden, eller tampas friskolor med andra typer av problem?
– Som jag nämnde från början så vill vi lyfta vikten av att skolhuvudmännen inser vilket ansvar de har för verksamheten. Precis som alla andra huvudägare så ska de se till att det finns kontrollsystem som säkerställer att man får löpande information om hur väl verksamheten klarar målen, i detta fall kunskapsmålen. Tyvärr visar bland annat Skolinspektionens granskningar att det systematiska kvalitetsarbetet brister hos många skolhuvudmän, kommunala, där 85 procent av grundskoleeleverna går, såväl som fristående.

– En bristande kvalitetskontroll drabbar framförallt de svaga eleverna. Därför menar vi, vilket vi också döpte rapporten till, att det är viktigt att ”Se skolans verkliga utmaningar” och att skapa en öppenhet mellan huvudmän som innebär att man lär av varandra, av de som är framgångsrika, oavsett elevernas bakgrund. På så sätt så kan vi tillsammans minska antalet elever som lämnar grundskolan utan behörighet till gymnasiet.

/

Författare

Prenumerera på bloggen