Glädjebetyg eller glädjen att sätta rätt betyg – en intressant rapport från Kunskapsskolan

För några år sedan anklagades de större friskolekoncernerna för att sätta glädjebetyg av en nationalekonom. En anklagelse som upprörde många och Kunskapsskolan bestämde sig för att anlita en forskare för att gå till botten med om det fanns brister i deras arbete med betyg och bedömning. För om det fanns brister så ville skolan givetvis åtgärda dessa. Forskarnas granskning är nu klar och publiceras i Kunskapsskolans jubileumsrapport nr 2 ”Glädjebetyg eller glädjen att sätta rätt betyg – en fördjupad diskussion om betyg och bedömning”.

I år är det 20 år sedan Kunskapsskolan startade, därav namnet jubileumsrapport. Rapporten är intressant och illustrerar väl komplexiteten i lärarnas viktiga uppdrag, att tolka kunskapskraven och sätta ett rättvisande betyg. Den innehåller inte bara en redovisning av forskarnas resultat utan även en presentation av en intervjustudie som två andra forskare gjort om betyg och bedömning med lärare. Uppdraget är extra utmanande för nyutexaminerade legitimerade lärare då just denna del i yrkesrollen inte har stort utrymme i lärarutbildningen. Men det är även komplext för väl etablerade lärare. Å ena sidan ska betyget utgå ifrån en helhetsbedömning av kunskapsnivån, å andra sidan ska resultaten på de nationella proven ha särskild betydelse. Det finns goda skäl till varför Skolverket tar fram stödmaterial för bedömningar. Det är ett svårt uppdrag och många lärare i såväl kommunala som fristående skolor vill givetvis hellre fria än fälla en elev som ligger på gränsen.

Vad visar då den granskning som Dany Kessel och Elisabeth Olme gjort av Kunskapsskolans betygsättning i förhållande till resultaten på de nationella proven?

Forskarna har studerat hur betygsättningen ser ut i kärnämnena matematik, svenska och engelska 2016-2018. Dels i förhållande till resultaten på de nationella proven, dels i förhållande till skolor i allmänhet.

  1. Kunskapsskolans elever får mer sällan ett lägre betyg på de nationella proven än elever på andra skolor.
  2. Kunskapsskolan är mer benägen att godkänna elever som fick F på d nationella proven än andra skolor. Detta förklarar det mesta av avvikelsen mellan resultat på de nationella proven och slutbetyget i kärnämnena i förhållande till andra skolor.
  3. Kunskapsskolans betygsättning i kärnämnena verkar generellt ligga mer i linje med resultaten på de nationella proven än andra skolor.

Ett intressant resultat i sig då bl a regeringen understryker vikten av lovskola, sommarskola för att elever inte ska få F och därmed sakna behörighet till gymnasiet.

Rapporten är läsvärd och avslutas också med en beskrivning av hur Kunskapsskolan jobbar med betyg och bedömning. En läsning som säkert kan inspirera andra och som också visar på vilka möjligheter som finns för skolhuvudmän att jobba tillsammans med forskare för att utveckla den egna verksamheten. Och där också akademin kan få bättre inblick i och kunskap om hur det fungerar i praktiken. En kunskap som förhoppningsvis också kan överföras till lärarutbildningarna. Läs gärna även intervjun med Kunskapsskolans vd Fredrik Lindgren på vår hemsida.

 

 

Författare

Prenumerera på bloggen