Välkommet besked om betygsutredning

Liberalerna, Centern och regeringen har kommit överens om ett tilläggsuppdrag till den sittande betygsutredningen som innebär att den ska beakta att de förslag som läggs inte ska leda till betygsinflation samt analysera behovet av ytterligare insatser för att undvika betygsinflation. Det är välkommet. Debatten om betyg, glädjebetyg mm är minsta sagt förvirrande och förenklad. Jag vill bara ge några exempel

  1. Det framställs i debatten som att en skillnad mellan resultaten på de nationella proven och slutbetyget är detsamma som betygsinflation. Samtidigt påpekar Skolverket i sina råd vid betygsättning att resultaten på de nationella proven är en parameter som ska beaktas i den helhetsbedömning som läraren ska göra.
  2. Det är bara ett fåtal ämnen som har nationella prov, lärare behöver stöd när det gäller betygsättning även i de andra ämnena. Dessutom talar vi sällan om hur många det är som deltar på de nationella proven. Det kan skilja sig väldigt från skola till skola.
  3. Skolans kursplaner och den kritik som framförts, och som också journalisten Katarina Gunnarsson belönats för, mot de svårtolkade kunskapskraven påverkar givetvis också betygsättningen. Om kriterierna är otydliga och svårtolkade så finns det en uppenbar risk för att de också tolkas olika och då blir bedömningarna också olika.
  4. Lärarutbildningen brister när det gäller ”konsten att sätta betyg”. Det gör att de nyutexaminerade legitimerade lärarna som ju är de som har befogenheten att sätta betyg är väldigt osäkra. Matilda Gustafsson, ordförande Lärarförbundet student skriver intressant om detta här. 
  5. Lovskola och sommarskola har införts. Det finns till och med ett särskilt statsbidrag för att arrangera lovskola. Målsättningen är att se till att så många elever som möjligt kan få behörighet till gymnasiet. Dvs en tydlig uppmaning till alla skolor att se till att göra så mycket som möjligt för att se till att eleven blir behörig till gymnasieskolan. Hur kvalitetssäkras detta arbete? Hur går detta ihop med debatten om glädjebetyg?

Det är intressant att läsa kommentarerna på dn.se om Anna Ekströms utspel i dagens tidning.

En lärare skriver:

”Som gymnasielärare med ett par tusen satta betyg i bagaget, skulle jag vilja göra några viktiga påpekanden gällande förhållandet mellan slutbetyg och nationella prov, vilket          aktualiseras i artikeln. För det första har långtifrån alla ämnen och kurser nationella prov. För det andra testar inte ett nationellt prov nödvändigtvis alla färdigheter eller          områden som ingår i en kurs. (Se t.ex. gymnasiekurserna Svenska 1 och Svenska 3, vars nationella prov saknar flera punkter i respektive kurs centrala innehåll). För det tredje är det i flera ämnen precis lika mycket en bedömningssport (och lika lite en exakt vetenskap) att betygsätta en skrivuppgift i ett nationellt prov som det är att bedöma andra skolarbeten, vilka ligger till grund för slutbetyget. Detta trots den 70-90 sidor långa manual som lärare i exempelvis svenska ges att läsa inför varje ny omgång nationella prov. I denna manual framgår f.ö. med stor tydlighet att provbetyg och slutbetyg INTE nödvändigtvis måste vara identiska. Följaktligen går det inte att, som många ännu verkar tro, se nationella prov och deras resultat som ”svaret” på frågan om vilket slutbetyg en viss elev ”egentligen” gjort sig förtjänt av. Däremot har proven en annan viktig funktion, nämligen att ge lärare fler tillfällen till sambedömning samt en ungefärlig bild av vad olika kunskapskrav (tidigare kallat betygskriterier) står för. Ett mer exakt instrument än så är de nationella proven däremot inte.”

En annan konstaterar

”Tycker som lärare de vore utmärkt om man i utredningen granskade hur eleverna klarar sig på högskola/universitet i förhållande till satta betyg. Skulle gärna få ett jämförelsetal på det skolvis. Det vore ett mer informativt mått än enbart de nationella proven som enligt de rådande föreskrifterna ska särskilt beaktas men utgöra en del av (och inte hela) underlaget för bedömningen.”

Betygsättningen baseras på en individuell bedömning. Det är viktigt att vi inser detta och att det byggs upp en tillit till denna bedömning. Därför är betygsfrågan viktig och det är välkommet att det nu finns förutsättningar för en utredare att ta ett helhetsperspektiv på frågan. Det saknas nämligen i debatten där det från politiskt håll uppenbarligen är mycket frestande att anklaga friskolorna för att vara orsaken till betygsinflation. Då kan det passa bra att avsluta detta blogginlägg med en länk till Skolverkets rapport Analyser av likvärdig betygssättning mellan elevgrupper och skolor. Om du inte orkar läsa hela rapporten, som i delar styrker det jag nämnt ovan, så rekommenderar jag att gå till s 36 och läsa Diskussionskapitlet.

/

 

Författare

Prenumerera på bloggen