Jobbhälsoindex för 2018 visar att anställda i friskolor är mer nöjda med villkoren på deras arbetsplats än kommunalt anställda. Det gäller t ex den fysiska arbetsmiljön, möjligheten att få stöd vid hög arbetsbelastning och den högsta ledningens förmåga att leda verksamheten. När gruppen lärare särredovisas ur hela personalgruppen blir skillnaden mellan privat och kommunalt anställda ännu större.
Jobbhälsoindex för 2018 visar att anställda i friskolor är mer nöjda med villkoren på deras arbetsplats än kommunalt anställda. Det gäller t ex den fysiska arbetsmiljön, möjligheten att få stöd vid hög arbetsbelastning och den högsta ledningens förmåga att leda verksamheten.
När gruppen lärare särredovisas ur hela personalgruppen blir skillnaden mellan privat och kommunalt anställda ännu större.
– Regeringen kritiserar fristående förskolor och skolor bland annat för att de skulle försämra lärarnas villkor. Vi kan visa att sådan kritik är obefogad. Det är i allmänhet tufft att jobba i skolan, men det är tydligt att privat anställda lärare tycker villkoren och stödet från ledningen på arbetsplatsen är bättre, säger Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund.
Jobbhälsoindex visar också att det i privata verksamheter är vanligare att lärare är mer positiva än den totala personalgruppen till villkoren på arbetsplatsen. I kommunala verksamheter däremot ger gruppen lärare oftare än hela personalgruppen ett mer negativ än positivt svar.
– Ska svensk skola ta de steg framåt som den behöver behövs också de bästa skolorna, skolor som kan attrahera människor till läraryrket. Privata skolhuvudmän kan visa vägen när det gäller att skapa bättre arbetsvillkor för personalen i skolan, och därmed bättre förutsättningar för elevernas lärande, säger Ulla Hamilton.
Rapporten Jobbhälsoindex Skola 2018 bygger på 48 frågor med positiva (nöjd/instämmer), neutrala (varken eller) och negativa (inte nöjd/instämmer inte) svar.
För kommentarer:
Ulla Hamilton, vd
072-529 27 70, ulla.hamilton@friskola.se
För upplysningar:
Magnus Johansson, presskontakt
072-222 78 04, magnus.johansson@friskola.se
Om Jobbhälsoindex
Jobbhälsoindex, som sedan 2007 genomförs årligen bygger på ett representativt urval av svenskar i åldern 20 – 65 år som arbetar minst halvtid. Jobbhälsoindex består av ett 70-tal olika frågor om arbetsförhållanden, hälsa, sjukfrånvaro, motivation, etc samt därutöver ett antal andra variabler. För 2018 har totalt 9 991 respondenter besvarat frågorna i Jobbhälsoindex av ett totalt representativt urval på drygt 17 200 personer. Urvalet har skett utifrån befolkningsregistret i åldersgruppen 20 – 65 år samt med en årsinkomst över 100 000 kr (minst halvtid). Ungefär två tredjedelar har besvarat enkäten elektroniskt på web-portal, resterande ca en tredjedel genom telefonintervjuer. Detta gör Jobbhälsoindex till landets största nationella representativa årliga undersökning om arbetsmiljö, hälsa, ohälsa, arbetsförhållanden med mera.