Det Reepalu föreslår är ett helt nytt tillståndssystem för bl a friskolor. Alla de som idag har tillstånd att driva friskola måste ansöka om ett nytt tillstånd och för att friskolan ska få ta del av skolpengen måste de acceptera ett system som innebär att det blir omöjligt att bygga upp en buffert. Det gör att risktagandet för att driva friskolor blir betydligt högre. Inför detta val finns det en uppenbar risk för att många av de friskolor som finns idag kommer att välja att avstå från att gå in i det nya systemet.
Igår var jag på medlemsmöte i Malmö. Det är alltid stimulerande att träffa medlemmar runt om i landet. Igår handlade det mycket om Reepalus förslag. Det finns en stor oro runt om i landet om hur regeringen kommer att hantera detta så hårt kritiserade förslag. Regeringen har aviserat att de har en överenskommelse med vänsterpartiet om att – trots den förödande kritiken från mängder av tunga myndigheter och andra remissinstanser – gå vidare med Reepalus förslag. Exakt vad detta innebär vet vi inte. Men vi vet vilka effekter som det remissbehandlade förslaget kommer att få. Det har den internationellt erkända revisionsfirman PWC visat i sin analys av förslaget. Liksom också flera av remissinstanserna.
Det är alltjämt många som inte förstått vad förslaget innebär, inte ens statsministern. De tror att det handlar om att rörelsemarginalen får vara max 7 procent, andra tror att förslaget bara berör verksamheter som är AB. Båda delarna är fel.
Det Reepalu föreslår är ett helt nytt tillståndssystem för bl a friskolor. Det innebär att alla de som idag har tillstånd att driva friskola måste ansöka om ett nytt tillstånd och för att friskolan ska få ta del av skolpengen måste de acceptera ett system som innebär att det blir omöjligt att bygga upp en buffert. Det innebär att risktagandet för att driva friskolor blir betydligt högre. Inför detta val finns det en uppenbar risk för att många av de friskolor som finns idag kommer att välja att avstå från att gå in i det nya systemet. Idag finns det fler än 340.000 elever i friskolor runt om i landet. En relevant fråga i anslutning till debatten om Reepalus förslag är – har kommunerna beredskap för att ta hand om de elever som idag går i friskolor när dessa friskolor väljer att stänga verksamheten pga att det nya tillståndssystemet innebär att det blir omöjligt att driva verksamheten vidare?
Idag har jag en debattartikel som tar upp hur många det handlar om i Skåne.
Videdals privatskolor konstaterar i sitt remissyttrande att de 2015 omsatte drygt 25.8 Mkr. Reepalus förslag innebär att deras rörelsemarginal skulle minska från 2.2 Mkr till 78.941 kr. Det innebär att de kommer att få en rörelsemarginal på 0,31 procent. Med det högsta tillåta resultatet på 78.941 kronor per år så kommer de att göra en förlust om de tappar en enda elev. Så hår slår förslaget.
Friskolan Lust & Lära skriver att de har 3.000 elever i kö. 52 medarbetare bidrar till att denna skola är mycket populär. Om förslaget blir verklighet så innebär det att rörelsemarginal för ett år blir max 171.803. Det innebär en marginal på 0,53 procent. , De konstaterar att det innebär att skolan skulle göra förlust om de tappar 3 elever eller om influensa skulle drabba medarbetarna under en period.
Båda dessa exempel – och det finns många fler – illustrerar hur galet förslaget är. Det finns ingen seriös företagare som är beredd att driva verksamhet utifrån dessa förutsättningar.
Därför är frågan som jag ställer i Sydsvenskan idag ytterst relevant – Har Malmö beredskap för att ta emot alla friskoleelever? Den frågan kan ställas i alla landets kommuner. Det illustrerar denna karta.
Det frågan ytterst handlar om är om det ska vara möjligt att välja skola i framtidens Sverige eller ej. Det borde debatten handla om.